Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 12 - Nya metoder - Bensin med högt oktantal genom isomerisering, av SHl - Nitrosylklorid i kemisk industri, av SHl - Andras erfarenheter - Vattens värmeledningsförmåga, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tabell 1. Temperaturens inverkan på utbytet i vol-°/o
av kolväten med grenad kolkedja vid isomerisering
av C,- och Ce-kolväten
Essos AICIs Hydroiso-
process Sludge merisering
27—50°C 95—120°C 370—480°C
Au CB-paraftiner
isopentan ........... 85 62
n-pentan ............ 10 15 38
Av Ce-paraffiner
2,2-dimetylbutan –– 52 39 10
2,3-dimetylbutan –– 10 10 8
2-metylpentaii ...... 23 28 37
3-inetylpentan ...... 9 13 20
n-liexan ............. 10 25
Av C6-naltener
metylcyklopentan –– 15 35 87
cyklohexan .......... 85 G5 13
ser i gasfas vid ädelinetallkatalysatorer (hydroisome-
risering) är temperaturen 370— -480°C. Vid isomeri-
sering i vätskefas med uppslammad aluminiumklo-
rid som katalysator (AlCl3-Sludge) används 95—
120°C och vid en ny vid Esso-Research &
Engineering Co., USA, utarbetad metod har man genom
att använda en ytterligt aktiv katalysator kunnat
gå ned till 27—50°C. Härigenom ökas utbytet av
kolväten med grenad kolkedja (tabell 1).
Med Essos metod kan man därför enligt uppgift
framställa C5- och C0-kolväten med högt oktantal
ulan separering och återföring. Därför bortfaller de
höga anläggnings- och driftkostnaderna för
fraktionering och återföring av produkt, vilka är
ofrånkomliga vid de båda andra
isomeriseringsprocesser-na, om man vill tillverka bensin med högt
oktantal, innehållande avsevärd mängd lätta kolväten.
Enligt en annan vid California Research Corp.
utarbetad metod, som kallas isokrackning
("iso-cracking"), krackas kolvätena tillsammans med
vätgas vid en ny katalysator som uppges vara billigare
än ädelmetallkatalvsatorerna och tillåter en
reaktionstemperatur på 205—370°C vid 35—140 kp/cnr
Iryck. Av destillat med medelhög kokpunkt ger
processen enligt uppgift i mer än 100 vol-%> utbyte
värdefulla bensinkomponenter, såsom isoparaffiner,
toluen och xylener.
Den flytande produkten kan direkt blandas in i
bensin men i allmänhet är det bättre att genom
destillation dela upp den i en lätt fraktion med
kokpunkt upp till 82°C och en tung fraktion (över
82°C). Den förra som innehåller mycket
isoparaffiner, lämpar sig utmärkt för inblandning i bensin;
den senare är ett utgångsmaterial för katalytisk
krackning.
Den lätta fraktionen innehåller mycket mer
isoparaffiner än som motsvarar termodynamisk
jämvikt vid reaktionstemperaturen.
Metylcyklopentan-cyklohexanfraktionen har däremot den höga hall
av den förra komponenten som kan väntas för en
högtemperaturprocess (tabell 1). Märkligt är att
po-lymetylbensener, som lätt demetvliseras vid
isokrackning, härvid inte ger metan utan flytande
isoparaffiner (K P Lanneau, W F Abey, S F Pebry,
A Schriesheim & H A Holcomb vid Fifth World
Petroleum Congress 1959; Chemical Engineering 16
nov. 1959 s. 106, 108). SHl
Nitrosylklorid i kemisk industri
I kungsvatten, en blandning av salpetersyra och
klorvätesyra, bildas nitrosylklorid. Denna rödbruna gas
reagerar med de flesta grundämnen och med många
kemiska föreningar. Den är inte ny för industrin;
i dag används den vid tillverkning av aromatiska
oljor och för blekning av mjöl.
I USA anser man emellertid att dess användbarhet
som industriellt reagens inte har till fullo beaktats
utan att den kan utnyttjas i en mängd på upp till
5 000 t/år särskilt inom petroleum-, och
färgämnesindustrierna.
Några av tillämpningarna är:
som reagens vid framställning av nitrosoklorider
av omättade kolväten;
som tillsats för dämpning av sidreaktioner vid
tillverkning av klorerade kolväten, såsom
hexakloro-cyklohexan;
som ett milt kloreringsmedel;
i stället för nitrit och svavelsyra vid tillverkning
av mellanprodukter för färgämnen, varigenom
dia-zotering av aminer går snabbare utan bildning av
biprodukter;
som katalysator vid polymerisation av isopren och
vid krackning varvid utbytet av bensin ökas ocli
produktens kvalitet höjs;
som komplexbildande reagens vid utvinning av
metaller ur malmer eller blandningar.
I närvaro av vatten är nitrosylklorid mycket
korro-siv. För dess transport används nu nickelcylindrar
för 25 eller 62 kg i vilka gasen kostar 1,12 resp.
1,00 f/lb (ca 12,30 resp. 11,00 kr/kg). I tonbehållare
anses priset emellertid bli 35—50 ct/lb och i
tankvagn 18—22 ct/lb (Chemical & Engineering News
12 okt. 1959 s. 88). SHl
andras erfarenheter
• •
• •
• •
• • •
• • •
Vattens värmeledningsförmåga
Under de senaste åren har vattnets
värmeledningsförmåga varit föremål för experimentella
bestämningar i Tyskland och Sovjetunionen. En
sammanställning av såväl dessa som äldre resultat har gjorts
och de mest sannolika värdena för
värmeledningsförmågan beräknats, tabell 1. Dessa värden skiljer
sig något från de hittills vanligen använda värdena.
Skillnaden kan uppgå till ca 4 °/o (N B Vargaftik
& O N Or.Esr.lTK i Teploenergetika 1959 h. 10 s. 70—
74). IV//
Tabell 1. Värmeledningsförmåga för vatten
Tempe- Värmelednings-
Tempe- Värmelednings-
Terape- Värmelednings-
ratur förmåga ratur förmåga ratur förmåga
kcal/ kcal/ kcal/
°C mh°C W/m°C °C mh°C W/m°C °C mh°C W/m°C
0 0,481 0,559 120 0,590 0,686 240 0,532 0,619
10 0,498 0,579 130 0,590 0,686 250 0,523 0,608
20 0,514 0,598 140 0,589 0,685 260 0,513 0,596
30 0,527 0,613 150 0,588 0,684 270 0,502 0,584
40 0,539 0,627 160 0,585 0,680 280 0,490 0,570
50 0,550 0,640 170 0,582 0,677 290 0,477 0,555
60 0,559 0,650 180 0,577 0,671 300 0,462 0,537
70 0,568 0,661 190 0,571 0,664 310 0,446 0,519
80 0,575 0,668 200 0,565 0,657 320 0,429 0,499
90 0,582 0,677 210 0,558 0,649 330 0,410 0,477
100 0,587 0,683 220 0,550 0,640 340 0,385 0,448
110 0,589 0,685 230 0,541 0,630 350 0,352 0,409
312 TEKNISK TIDSKRIFT- 1960 H. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
