Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 14 - Moderna halvledarlikriktare, av Lennart Borg - Nya material - Högrent torium, av SHl - En höghållfast koppar-titanlegering, av SHl - Duktil nickellegering för hög temperatur, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dimensionering. Detta kan i en del fall
begränsa deras konkurrensförmåga.
Framtiden kommer att medföra stora
möjligheter till framsteg på detta område. Framför
allt torde de styrda ventilerna, tyroderna,
komma att få stor betydelse och ytterligare öka
halvledarlikriktarnas användningsområde.
Tabell 1. Verkan av kallbearbetning pä den
utskilj-ningshärdade legeringens brottgräns
Reduktion vid Draget material Härdat till högsta
kalldragning brottgräns förlängning brottgräns*
brottgräns förlängning
% kp/mm2 % kp/mm! °/o
0 49 33 91 16,0
23 65 4,0 98 9,5
53 98 2,0 116 4,0
85 106—115 0 147 0
nya material
Högrent torium
Vid Bureau of Mines tillämpas nu en modifikation
av Kroll-processen vid tillverkning av högrent,
duk-tilt torium. Man framställer toriumsvamp i satser
på ca 25 kg genom reduktion av toriumtetraklorid
med natrium. Den nya metoden ger metall med
99,8 %> renhetsgrad, dvs. innehållande mindre mängd
föroreningar än torium framställt enligt
konventionella metoder.
Toriumoxalat kloreras med koltetraklorid till rå
toriumtetraklorid, som renas genom destillation i
en apparat av nickel. Den renade kloriden
reduceras sedan med metalliskt natrium under inert
atmosfär i en titandegel. Reaktionen sätter in vid
300—-400°C och fullbordas genom upphettning till 850°C.
Retorten evakueras, varefter natriumklorid och
överskott på natrium destilleras av vid 900°C under
mycket lågt tryck.
Det största av de återstående problemen lär vara
framställningen av toriumtetrakloriden som nu
utförs i små satser. Man väntar att det skall bli svårt
att finna ett lämpligt konstruktionsmaterial för en
kontinuerligt arbetande kloreringsapparat
(Chemical Engineering 7 sept. 1959 s. 82). SHl
En höghållfast koppar-titanlegering
Genom att sätta 4,3 %> titan till koppar har man
fått en legering som efter kallbearbetning och
ut-skiljningshärdning har en brottgräns på 140 kp/mm2.
Den är nu tillgänglig i USA under handelsnamnet
Amtite; den används till fjädrar inom
elektrotekniken och till klämmor i svetsmaskiner.
Strängt taget är koppar-titanlegeringar ingen
nyhet; man provade sådana redan på 1930-talet, men
de har inte tidigare tillverkats kommersiellt, och
man har inte tidigare fått fram material med hög
brottgräns. Genom lämpligaste behandling av
kopparlegeringar med 4—6 °/o Ti har man nu nått upp
till 154 kp/mm2 brottgräns.
Koppar-titanlegeringarna kan lätt varm- och
kall-bearbetas, om de är fria från föroreningar. Vid
smältning och gjutning måste de skyddas för
luftens påverkan, och syrefri koppar måste användas
som utgångsmaterial. Legeringar med mer än 5,8 %>
Ti kan visserligen inte varmvalsas utan att spricka,
men varmbearbetningen går lättare när titanhalten
minskas och legeringar med mindre än 3 "/i Ti kan
bearbetas utan att spricka vid alla temperaturer.
Ett trådämne med 100 X 100 mm tvärsnitt,
hållande 4,3 «/o Ti, har t.ex. varmsmitts till 50 X 50 mm
utan svårighet. Härvid erhölls dock inte fullständig
rekristallisering i ämnets centrum, varför fortsatt
bearbetning behövdes.
* 2 h vid 465°C för 0 % reduktion, 450°C för 23 °/o, 425°C
för 53 % och 400°C för 85 %.
Efter upplösningsbehandling kan
koppar-titanlegeringarna kallbearbetas utan att spricka; man har
uppnått 90 °/o reduktion utan sprickning. Samtidigt
bearbetningshärdas legeringen så att dess
hållfasthet efter utskiljningshärdning höjs avsevärt
(tabell 1). Man upplösningsbehandlar 2 h vid 900°C,
snabbkyler, kallbearbetar till 85 %> reduktion och
utskiljningshärdar 5 h vid 400°C. Större
förlängning erhålls vid utskiljningshärdning 2 h vid 455°C
(M J Saarivirta & H S Cannon i Metal Progress
aug. 1959 s. 81—84). SHl
Duktil nickellegering för hög temperatur
Nickellegeringen René 41 (Tekn. T. 1959 s. 404) kan
nu erhållas som tunnplåt, stång, ämnen och
preci-sionsgjuten från nio amerikanska tillverkare.
Legeringen kan vakuumsmältas genom
induktionsupp-hettning eller enligt metoden med konsumerbar
elektrod. Båda metoderna används vid tillverkning
av göt på upp till 1 350 kg, och det anses att ännu
större göt kan framställas.
Bené 41 är en modifikation av en tidigare legering
kallad M-252, som innehåller titan och aluminium
och är utskiljningshärdande. René 41 har högre halt
av titan och aluminium än M-252 samt lägre
kolhalt (tabell 1). René 41 har visat sig ha avsevärt
högre sträckgräns än M-252 både vid
rumstemperatur och förhöjd temperatur. Den förra har vidare
ett högre brottgräns-viktförhållande än andra
hög-temperaturlegeringar vid 540—980°C.
Plåt av René 41 mjukglödgas för bearbetning
genom kortvarig upphettning till 1 080°C och
kylning i vatten. Formade delar upplösningsbehandlas
30 min vid 1 065°C och luftkyls; härvid utjämnas
också inre spänningar. Delar som skall användas
vid upp till 760°C utskiljningshärdas 16 h vid denna
temperatur. Härvid får legeringen största
hållfasthet. Delar, som skall arbeta längre tid vid 815—
980°C bör upplösningsbehandlas vid 1 175°C och
utskiljningshärdas vid 900°C (R J Morris i
Materials in Design Engineering nov. 1959 s. 157). SHl
Tabell 1. Sammansättning i procent för
nickellegeringarna M-252 och René 41
M-252
René 41
Kol ............................................0,10—0,20 <0,12
Kobolt ......................................9,0—11,0 10,0—12,0
Molybden ................................9,0—10,5 9,0—10,5
Krom ........................................18,0—20,0 18,0—20,0
Titan ........................................2,25—2,75 3,0—3,3
Aluminium ............................0,75—1,25 1,4—1,8
Kisel ........................................<0,50 <0,50
Mangan ....................................<0,50 <0,10
Järn ..........................................<5,0 <5,0
Bor ............................................0,003—0,010 0,003—0,010
Nickel ......................................rest rest
360 TEKNISK TIDSKRIFT- 1960 H. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
