Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 15 - Sintring ur topologisk synpunkt, av Erik Sundström - Zirkonium kan skyddas mot oxidation - Yttrium i värmebeständiga stål - »Övewrgång till metersystemet eller ej?» - Mjölkäggvita tillverkas i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
band mellan antal porer eller hålrum, H,
antalet ytor och ordningstalet:
p = 1 2 3 4 5 . . . C+ 1)
K = 0 1 3 (i 9 .. . (+ 3)
G = 0 0 1 3 5 .. . (+ 2)
Y = 0 0 1 4 6 .. . (+ 2)
H = 0 0 () 1 1 . . . (±0)
Alltså är
// = Y — G (3)
En sammanställning av ekv. (1), (2) och (3)
ger H = G + 2. Eftersom hänsyn inte tagits till
de polygoner, som gränsar till omgivningen,
finns ingen anledning att behålla termen 2, som
ju är mycket liten i förhållande till H och G.
Därför blir H = G. Man kan alltså beräkna
antalet porer i en sintrad pulvermassa ur dess
ordningstal, dvs. med kännedom om endast
P och K.
Sint ringsförloppet
Sintringen för med sig följande fenomen:
presskroppen krymper, dvs. pulvermassan
förtätas genom att partiklarnas centra närmar
sig varandra, inte genom att antalet partiklar
minskar;
den inre ytprofilen avrundas genom
materiel-transport över små sträckor;
de till att börja med förgrenade hålrummen
snörs av till isolerade porer;
små porer försvinner genom att de går upp i
större, analogt med korntillväxt.
Alla dessa fyra fenomen utspelas oberoende
av varandra och i olika stor utsträckning
under olika skeden av sintringen.
De processer, som orsakar dessa fenomen, är
en rörelse dels av atom för atom, diffusion,
dels av hela områden av atomer samtidigt,
"bulk movement". I båda dessa fall är
ytspänningen den drivande kraften.
Diffusion kan medföra materieltransport från
ett ställe till ett annat, endast om det föreligger
en diffusionsgradient, som är riktad utför hela
sträckan. Denna gradient är av olika slag för
olika slags diffusion.
Diffusion över gasfas
Diffusionsgradienten är en tryckgradient vid
diffusion över gasfas. Den uppstår genom att
ett fast ämne har högre ångtryck över en
konvex yta än över en konkav. Den del av
ytatomernas krafter som är omättade är nämligen
större vid en konvex yta än vid en konkav,
varför dessa atomer lättare ger sig ut i
gasfasen. Denna gradient har emellertid kort
räckvidd. Den medför materietransport från en
konvex yta till närmaste konkava, men inte
förbi den tröskel som nästa konvexa yta bildar.
Med denna mekanism kan man få en
avrundning av ytprofilen, men aldrig krympning.
Ytdiffusion
Även vid ytdiffusion är diffusionsgradienten
riktad från konvexa till konkava ytor av
alldeles samma orsak som diffusion över gasfas.
Atomer på konvexa ytor är nämligen mer
rörliga och hamnar därför lättare på ett konkavt
område än en atom därifrån hamnar på ett
konvext. Inte heller i detta fall kan krympning
uppstå.
Volymdiffusion
Volymdiffusion kan ske bara när vakanser
finns. Man kan betrakta processen som en
diffusion av vakanser. Sådana finns alltid i
materialet. Genom den stora atomrörligheten vid
konvexa ytor, fylls vakanser ut lättast från
dem. Detta ger en vakansgradient som är
riktad från konkava ytor till närmaste konvexa,
vilket betyder, att materia transporteras i
motsatt riktning, dvs. i samma riktning som vid
de båda förra processerna.
Till skillnad från dessa kan emellertid
volymdiffusion ge en materietransport som medför
att små porer går upp i större. Man kan tänka
sig att den mindre poren löses upp i vakanser
som diffunderar till den större och förstorar
denna. Inte heller i detta fall kan materialet
krympa annat än i själva ytskiktet, där porerna
genom volymdiffusion kan uppgå i den stora
por som omgivningen bildar.
Den sista processen, samtidig rörelse av större
områden av atomer, "bulk movement", är den
enda som kan medföra krympning.
Ytspänningen strävar att göra pulvermassan kompakt,
så att den får så liten yta som möjligt. En
höjning av tryck och temperatur gynnar denna
process.
Vid krympningsförsök har dragspänningen
och temperaturen samma inverkan på
kryp-ningshastigheten som trycket och temperaturen
på krympningshastigheten vid sintring. Härav
kan man sluta att den enda process som ger
krympning, utom i viss mån i ytlagret, är
densamma som ger krypning, nämligen plastisk
flytning. Erik Sundström
Zirkonium kan skyddas mot oxidation vid
upphettning i luft genom beläggning med
magnesium. Detta anbringas på det rengjorda och
förzin-kade zirkoniet genom doppning i smält magnesium
vid 650—750°C. Zinkbeläggningen erhålls genom
doppning i smält zinkklorid vid ca 550°C.
Yttrium i värmebeständiga stål lär öka
materialets resistens mot oxidation; 1 "/o Y uppges ha
samma verkan som 5 °/o Al på järn-kromlegeringars
oxidationsresistens. Tillsammans har yttrium och
aluminium större effekt än vart och ett för sig
men orsakar bearbetningssvårigheter.
"Övergång till metersystemet eller ej t"
halden amerikanska tidskriften Metal Progress frågat
sin läsekrets. Svaren gav ett förhållande mellan för
och emot metersystemet på över 15:1.
Mjölkäggvita tillverkas i Sverige ur skummjölk
genom separering från dennas mjölksocker och
salter. Den nya, industriella produkten är till skillnad
från skummjölkspulver utan smak och kan därför
blandas in i många maträtter utan ändring av
dessas arom. Äggvitans näringsvärde är fullgott.
396 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 .H. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
