Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 15 - Nya metoder - Användbara produkter av oljesyra, av SHl - Formaldehyd ur metanol, av H Me - Magnetiska flödesmätare, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nya metoder
Användbara produkter av oljesyra
I oxidation av oljesyra med ozon och efterföljande
reduktion i ett aktivt lösningsmedel som metanol
eller ättiksyra har man funnit en kommersiellt
användbar metod att framställa pelargonaldehyd och
azelainaldehydsyra. Utbytet av isolerade produkter
lär bli 87 °/o. På grund av sin struktur bör dessa
aldehyder vara mycket användbara kemikalier.
Azelainaldehydsyran torde vara av största intresse
på grund av dess tvåfunktionella karaktär (en
karb-oxyl- och en aldehydgrupp). I Japan arbetar man
på att framställa nylon 9 av den. Vidare kan
alde-hydsyran vara användbar för framställning av
poly-estrar, modifieringsmedel för textilier, papper, trä
och cellulosaplaster samt av andra polyamider än
nylon 9 (Chemical & Engineering News 28 sept. 1959
s. 100). SHl
Formaldehyd ur metanol
Formaldehyd kan framställas i teknisk skala genom
oxidation-dehydrering av metanol med
silverkatalysator och luftunderskott, genom ren oxidation av
metanol med metalloxidkatalysatorer och
luftöverskott eller genom partiell katalytisk oxidation av
metan och andra kolväten.
Vid den första metoden leds en
luft-melanolbland-ning med mer än 36 vol-11/» metanol (över övre
explosionsgränsen) över en silverkatalysator vid 600—
650°C. De viktigaste reaktionerna är härvid
CH3OH + 0,5 02 = CH20 + H20
CH3OH = CH30 + H2
Totalt är processen exotermisk, då den första
reaktionen ger mer värme än den andra förbrukar.
Som biprodukter erhålls i huvudsak koldioxid och
metan. Metanolens omsättning blir ofullständig. När
de gasformiga reaktionsprodukterna tvättas med
vatten i motström, får man därför en formaldehvdlös-
Fig. 1. Flijtschema för framställning av formaldehyd
ur metanol enligt Montecatini-för farandet; a
kompressor, b, och b, värmeväxlare, c förångare, d
reaktor, e oljepump, f ånggenerator, g absorptionstorn.
ning med relativt hög metanolhalt, ur vilken
metanolen återvinns genom destillation.
Silverkatalysatorns livslängd är i allmänhet liten varför processen
ofta måste stoppas för förnyande av katalysatorn.
Utbytet av formaldehyd blir 85—90 "/o av det
teoretiska.
Vid oxidation av metanol med luftöverskott enligt
Montecatini-förfarandet leds en
luft-metanolblandning med mindre än 6,7-—8 vol-%> metanol (under
undre explosionsgränsen) vid 300—400°C över en
katalysator. Luften blåses in med kompressorn a
(fig. 1) i värmeväxlaren &2, i vilken den förvärms
av reaktionsprodukterna. Sedan leds den till
förångaren c, där den blandas med metanolångor.
Gasblandningen, som har 40°C temperatur, förvärms
ytterligare i värmeväxlaren b^ I reaktorn d finns flera
katalysatorfyllda rör, som kyls med mineralolja av
270—310°C. Temperaturen får ej bli fër hög, ty i så
fall bildas för mycket koloxid och koldioxid.
Oljan pumpas runt med pumpen e i samma
riktning som de reagerande gaserna. Efter utträde ur
reaktorn avges överskottsvärmet till vatten, som ger
högtrycksånga i kärlet f.
Gaserna från reaktorn passerar genom
värmeväxlarna till absorptionstornet g. Temperaturen är här
ca 100°C eller något högre än daggpunkten. Denna
temperatur får inte underskridas för att man inte
skall få lösningar med hög myrsyrahalt och
suspenderad paraformaldehyd. Den koncentrerade
formal-dehydlösningen tas ut nedtill, medan de till
rumstemperatur kylda restgaserna blåses ut i atmosfären
upptill.
Metanolen omsätts praktiskt taget fullständigt och
utbytet av formaldehyd blir över 90 "/o. Produkten
blir praktiskt taget myrsyrafri och håller mindre än
1 ®/o metanol. Produktionen per kilogram katalysator
blir ca 20 t 37 *>/o formaldehydlösning.
Materialet till de olika apparatdelarna måste
naturligtvis väljas så att ingen katalytisk överoxidation
eller förorening äger rum. Till tuberna i reaktorn
och värmeväxlarna används 18-8-stål, då det är
viktigt att materialet inte aktiveras av syre. I
absorp-tionsanläggningen kan man använda aluminium
(99,7 «/« Al) eller 18-8-stål.
Anläggningen, som är helt automatiserad, sköts
även enda man. Automatiskt reglerade är dock bara
metanoltillflödet, vattnets nivå och ångtryck i kärlet
/ och vattenflödet i absorptionstornet g. I övrigt
reglerar man för hand, först och främst
lufttillförseln och oljetemperaturen.
Oxidation av metanol med luftöverskott tillämpas
utom i den relativt nya italienska anläggningen bl.a.
även i amerikanska fabriker. Som katalysator
använder man i de senare mest molybdenoxider
(eventuellt tillsammans med vanadinoxider) vilka
aktiverats med oxider av tunga metaller.
Vid Montecatini används en ny katalysator,
bestående av flervärda metalloxider som inte reduceras
under reaktionsbetingelserna. Enligt uppgift har den
synnerligen tilltalande egenskaper, såsom utmärkt
mekanisk hållfasthet, stor livslängd (mer än 1,5 år)
och stor selektivitet (G Greco & U Soldano i
Chemie-Ingenieur-Technik dec. 1959 s. 761—765).
HMe
Magnetiska flödesmätare
I USA väntar man sig mycket av magnetiska
flödesmätare som man på senare tid börjat tillverka i
nya förbättrade modeller (Tekn. T. 1959 s. 1216).
De uppges ha följande fördelar:
en mätnoggrannhet på 1 °/o för de flesta
standardtyperna och 0,25 °/o för specialinstrument;
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 15 399
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
