Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 16 - Konstruktionsfilosofi, av Erik Carlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ser, som resulterar i nya
konstruktionsprinciper.
Varje konstruktion har ju till uppgift att bidra
till människans välbefinnande, ehuru den
kanske utgör en så liten grå länk i ett långt system,
att detta slutmål icke beaktas av den enskilde
konstruktören. För honom blir kanske
livsuppgiften att konstruera ett enda slags verktyg eller
hjälpapparat. Utan att söka efter det egentliga
syftet med sitt arbete kan han dock känna full
psykisk tillfredsställelse med att smida sin länk
på ett oantastligt sätt. För honom blir det icke
väsentligt, varför han gör det, utan för honom
blir uppfyllandet av vissa givna premisser
huvudsaken.
I något fall kan hans produkt utgöras av en
enda detalj (t.ex. en skål). I ett annat fall måste
den bestå av två detaljer endast på grund av
olika krav på materialegenskaper på olika delar
av kroppens yta (t.ex. en skruvmejsel). I
ytterligare ett annat fall kan produkten fordra tre
detaljer, en med andra materialegenskaper än
de båda övriga, vilka senare icke kan utgöras
av en detalj, därför att de måste innesluta den
första (t.ex. en blyertspenna). I ett mer
komplicerat fall är det fråga om en mekanism och en
detalj, som skall röra sig relativt de övriga. Då
kommer nya krav in.
Produkten måste vanligen vara uppdelad i
flera detaljer, dels till följd av att dess olika
delar verkligen skall få frihet att röra sig
relativt varandra, dels till följd av att detaljerna
skall kunna monteras ihop, dels till följd av
kraven på styvhet och precision i utförandet,
dels till följd av friktionsegenskaper olika
material emellan. Är det fråga om
energiströmningar (elektricitet och värme) genom
detaljerna, måste dessa strömmar dirigeras genom
uppdelning på detaljer med lednings- och
isolationsförmåga etc.
Hur långt detaljuppdelningen skall drivas är
ofta en kvalitetsfråga. Att fästa ett
sardinburks-lock med skruvar vore en oekonomisk kvalitet.
Att lagra en roterande axel i ett zinkstativ går
bra, men kvalitetskraven fordrar i allmänhet
en lagerbussning, trots att det innebär en
väsentligt ökad kostnad. Man kan icke koppla
bort kostnadsfrågan, vilket tydligt framgår av
följande resonemang.
Att lagra en roterande axel direkt i ett brons-
Fantasten: Jag ignorerar gränserna.
Pessimisten: Ingenting är möjligt
utanför dessa gränser.
Optimisten: Allt är möjligt inom
dessa gränser.
Realisten: Vi skall utnyttja allt
inom dessa gränser.
Progressivisten: Vi skall flytta ut
gränserna.
Lekmannen: Allting går.
Den sakkunnige: Det är icke
mycket som går. Men mycket mer
kommer att bli möjligt.
Fig. 2. Materialens användningstekniska och tillverkningstekniska
egenskaper innesluter verkligheten och föder konstruktionsprinciper.
stativ går bra, men det blir för dyrt.
Kostnadsfrågan fordrar ett billigare material
exempelvis zink för stativet. Kvaliteten kan
bibehållas, om en bronsbussning som extra detalj
tillkommer trots den extra kostnaden för
blåsningen.
Från idé till produkt
Idéns systematiska utveckling till
produktionsunderlag är den egentliga
konstruktionsprocessen. Vi förutsätter, att konstruktören på
grundval av givna premisser för produkten, inom sin
arsenal av konstruktionsprinciper har valt ut
några, som han organiserat ihop till ett mer
eller mindre klart konglomerat, ägnat att fylla
de ställda fordringarna på produkten. Detta
gytter av diffusa detaljer och aggregat
uppträder som en dunkel vision i hans hjärna och
han måste nu försöka avbilda dem, tukta deras
former, banta ner dem, bringa dem till
samarbete och finskulptera dem. Denna
konkretisering kan ske enligt följande.
En symbolisk principskiss ritas med
detaljuppdelning enbart för medgivande av
erforderliga rörelser.
En principiell första utkastritning uppgörs
med presumtiva dimensioner och
detaljuppdelningar, som är principiellt nödvändiga för
rörelser, montering av rörliga eller på annat
sätt inneslutna detaljer, användningsbetingade
materialegenskaper under beaktande av
tekniska, kvalitativa och ekonomiska spörsmål,
tillverkning under kvalitativt och ekonomiskt
godtagbara former samt vidare transport och
lagring.
De yttre krafterna på de enskilda detaljerna
samt kraftkoncentrationer inom dem beräknas
eller bedöms. Härvid begagnas premisserna
för produkten samt de i principutkastet
preliminärt valda dimensionerna efter presumtivt
materialval.
Ett nytt utkast ritas under
dimensionskorrigering och eventuell ändring av
detaljuppdelningen.
Kraftberäkningarna korrigeras i anslutning
till de ändrade dimensionerna.
Premisser för detaljkonstruktion ställs upp
och detaljkonstruktionen genomförs.
Detaljkonstruktion
Konstruktörens arbete skall ju utmynna i att i
första hand ge underlag för tillverkning. Detta
innebär framför allt, att detaljens alla
dimensioner samt det material, varav den skall
framställas, måste anges.
Dimensionerna måste väljas med hänsyn till
detaljens användning samt materialets
användningstekniska och tillverkningstekniska
egenskaper.
Materialet måste väljas med hänsyn till
detaljens användning och tillverkning.
Dessutom kommer en del andra synpunkter
in i bilden, främst då kostnaderna.
Dessa faktorer inverkar och återverkar på
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 15 413
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
