Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 16 - Undervisningen vid avdelning E vid KTH, av Rolf Gradin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nuvarande ämnena radioteknik och
telefoni-och telegrafi. Strömkretsteorin skall bygga
framför allt på ämnet teoretisk elektroteknik
och vara obligatorisk för alla studieriktningar.
På samma sätt bildas ur radioteknikens kurser
i elektronrörens och transistorernas
användning ett för alla obligatoriskt ämne tillämpad
elektronik som påbyggnad på elektronfysiken.
Halvledarelementen föreslås behandlade som
ett fristående grundläggande ämne.
De olika studieriktningarna förutsättes så
småningom få skilda fortsättningskurser i
elektrisk mätteknik. Elektroteknisk materiallära
föreslås få skilda kurser för Ek (= gamla
kursen) samt Ea och Et, där undervisning om
elementära komponenter tillkommer.
Elautoma-tik, som blir ett huvudämne för Ea, skall
behandla informationsbehandling i styr- och
datasystem. Under detta ämne sorterar då också
datamaskinteknik som behandlar uppbyggnad
av matematikmaskiner.
Elektromaskinlära och elektrisk
anläggningsteknik får allmänna kurser för Ek och Ea, en
fortsättningskurs som är obligatorisk för Ek
och valfri för Ea och en valfri
fortsättningskurs för Ek. Et läser här ett
sammanfattande ämne, allmän elkraftteknik.
Belysningsteknik blir valfritt för Ek och frivilligt för Ea
och Et. Man kan också tänka sig att detta ämne
överflyttas till avdelningen för teknisk fysik,
eftersom det ligger fysiken nära. För
vatten-och värmekraftteknik föreslås en förskjutning
mot värmekraftteknik, varvid plats också ges
åt atomkraften.
De teletekniska specialämnena delas på
tele-transmissionsteori (transmissionsmedia och
sammansatta transmissionssystem),
teletrafiksystem (kopplingsteknik inom telefoni samt
telex, datatransmission, radiotrafik m.m.),
mikrovågsteknik och teleapparatteknik. Ea och
Ek har här fått ett sammanfattande ämne i
telekommunikationsteknik, allmän teleteknik.
Ett framtida behov av speciella valfria
till-lämpningsämnen har förutsetts och som
exempel har elektrokemi och elvärmeteknik anförts.
Ämnet regleringsteknik hör ej under
avdelning E, men bör enligt kommitténs åsikt bli
obligatorisk för alla elektriker.
Lår ar befattningar
Det ökade antalet studerande vid avdelningen
och det ökade lärostoffet kräver en ökning av
antalet lärare. Antalet professorer föreslås ökat
från 7 till 13, fig. 1. Här har dock en
professur i mätteknik redan tidigare begärts.
Kommittén påpekar att antalet professurer inom
avdelning E för närvarande är lågt i
jämförelse med övriga avdelningar, särskilt om
hänsyn tas till antalet studerande.
Förslag om forskning
och licentiatutbildning
Licentiatutbildningen är en värdefull fortsatt
utbildning för många civilingenjörer.
Kommittén framhåller att det är viktigt att högskolan
Den gemensamma ämnesgruppen
Den teletekniska ämnesgruppen
Fig. 1. Förslag till ämnesgruppering inom avdelning E vid
KTH;—föreslagen ombildning till professur, 1 nu elektronik, 2
forskningsprofessur, 3 nu radioteknik, 4 nu telegrafi och telefoni.
inte isolerar sig när det gäller
licentiatinstitutionen även om den är av synnerligen stort
värde genom att den ger kvalificerade
hjälpkrafter till civilingenjörsutbildningen. Det
finns inom industrien arbetsuppgifter som ger
stora tillfällen till fördjupade studier och
högskolan bör därför i samarbete med
näringslivet fortfarande sträva efter att ge dem, som
önskar förvärva licentiatgrad, en bekväm
möjlighet att göra detta utan att de behöver lämna
sin tjänst.
Forskningen inom högskolans ram bör
understödjas och här nämns bl.a. möjligheterna
att inrätta särskilda forskningsprofessurer,
liksom att en professor med speciella anlag eller
intresse för forskning skulle kunna överlämna
undervisningen till kvalificerade medhjälpare,
och därigenom få tillfälle att i större
utsträckning ägna sin tid åt forskning.
Slutord
Kommitténs förslag har behandlats inom
avdelningsrådet, som helt har anslutit sig till det
framlagda förslaget och de synpunkter, som
där har förts fram. Avdelningskollegiet har i
detta sammanhang rekommenderat att
studietiden, som den senaste tiden i praktiken varit
ungefär nio terminer, även formellt bör
fastläggas till denna siffra. Detta är bl.a. av vikt
att veta för de teknologer som studerar på
lån. Någon ökning av lärostoffet skall ej göras
i samband med studietidens förlängning.
R Gn
418 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 .H. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
