Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 16 - Tarras Sällfors †, av Harald Ager - Undervisningen vid avdelning E vid KTH, av Rolf Gradin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bidragsmetoden. Med sin klara framsynthet ansåg
han att viss förbättrad rationaliseringsteknik på
flera områden skulle komma att tillämpas och detta
kommer vi säkerligen att få uppleva.
Styrkan i Sällfors’ vetenskaplig-praktiska
forskning var, att den vilade på en säker teoretisk och
principiell grund, på vilken han sedan uppbyggde
praktiskt användbara och kostnadsbesparande
metoder. Dessa har varit till stort gagn för vårt
näringsliv och resulterat i avsevärda besparingar, som
även bidragit att öka vår konkurrensförmåga utåt.
När han efter sin återkomst från USA började
förkunna och genomföra de nya metoderna var det
icke alltid lätt att vinna gehör. När emellertid de
goda resultaten blev märkbara, började man undan
för undan alltmer att acceptera dessa
moderniserade rationaliseringsmetoder.
För mig personligen var Tarras Sällfors en verklig
vän, som man reservationslöst kunde anförtro sig
åt och som alltid var redo att ge ett gott stöd, när
det behövdes. Som människa var Tarras Sällfors
en ovanlig personlighet. Med sådana förnämliga
egenskaper som rättrådighet, ärlighet,
hänsynsfull-het och hjälpsamhet var det för honom icke svårt
att vinna vänner inom vitt skilda kretsar. Han ägde
i ordets bästa bemärkelse en fin bildning — såväl
bokens som hjärtats. Harald Äger
Undervisningen vid
avdelning E vid KTH
378.962 : 471.1
Elektrotekniken har under senaste decenniet
genomgått en revolutionerande utveckling. Det
gäller då särskilt tekniken för automatisering
och reglering av industriella processer och
den nytillkomna databehandlingen, men även
de rent teletekniska och krafttekniska
områdena har gått framåt. Intagningen vid
avdelning E vid KTH har bl.a. som följd härav ökat
från 65 per år 1944 till nu 135 per år.
En kraftig snedbelastning mellan den
teletekniska och den krafttekniska
studieriktningen har uppstått på senare år både i Sverige
och utomlands. Eftersom de nämnda
automa-tiserings- och regleringstekniska områdena har
förts till teletekniken och Et-linjens studerande
dessutom har läst en rätt stor kurs i
kraftteknik och därigenom fått en allmän
användbarhet inom elektrotekniken har de stora
kullarna "svagströmstekniker" i alla fall kunnat
placeras inom industrin.
Den senaste översynen av undervisningen vid
avdelning E gjordes 1944, men utredarna
kunde då ej förutse den kraftiga utveckling som
skulle följa. Avdelningens resurser har därför
kunnat ökas endast i ringa grad och har inte
kunnat hålla jämna steg med de krav som har
ställts. En ny allmän översyn har därför an-
Referat av rapport till Avdelningsrådet för Elektroteknik
vid KTH från rådets kommitté för långsiktig planering.
setts nödvändig och avdelningsrådet E tillsatte
därför i slutet av 1956 en kommitté för att
utreda frågan. Tidpunkten var väl väld eftersom
fem av avdelningens professorer avgår med
pension inom några år och det är lämpligt att
känna till vilka ändringar, som kan bli
aktuella, innan professurerna ledigförklaras.
Resultatet av kommitténs arbete överlämnades
hösten 1959 till avdelningsrådet.
Förslag om civilingenjörsutbildningen
Studieriktningar
Kommittén föreslår att en ny studieriktning
skall inrättas inom avdelning E. Inom den
nya studieriktningen, Allmän Elektroteknik
(Ea), skall de delar av strömkretsteorin,
tillämpad elektronik och elautomatik som är av
gemensamt intresse för såväl det allmänna
industriella som det teletekniska området läsas,
men dessutom finns det utrymme för
omfattande kurser i elektromaskinlära och elektrisk
anläggningsteknik samt för valfria kurser från
det krafttekniska eller teletekniska området.
Civilingenjörerna som utexamineras från
denna studieriktning kommer att få stort värde
för arbetsuppgifter på de reglerings- och
automatiseringstekniska områdena. Dessutom
hoppas man att den nya studieriktningen skall
bidra till en mer enhetlig begreppsbildning
inom eltekniken.
Den krafttekniska studieriktningen Ek berörs
inte i större utsträckning av det framlagda
förslaget. En del justeringar blir dock en följd
av de föreslagna omgrupperingarna inom de
gemensamma ämnesgrupperna.
Ur den teletekniska studieriktningen skall
som redan har framhållits
automatiseringstek-niken brytas ut. Et inriktas därigenom mera
på den egentliga teletekniken, dvs.
telekommunikationstekniken. Begreppet teleteknik
återfår då också sin forna betydelse.
Det återstående materialet inom de
teletekniska ämnena kan enligt förslaget omfördelas
efter mera logiska grunder och även ökas.
Lärostoffets fördelning
Kommittén har i sitt förslag räknat med
oförändrat antal undervisningstimmar för de
obligatoriska icke-elektrotekniska ämnena. Ett
önskemål är dock att fortsättningskursen i
funktionslära blir obligatorisk åtminstone för
Ea och Et liksom att en för alla elektriker
obligatorisk kurs i matematikmaskiners
användning införes (inom tillämpad matematik).
Fysikundervisningen bör ökas i fråga om det
fasta tillståndets fysik. De föreslagna mindre
ökningarna föreslås ske på hållfasthetslärans
och mekanikens bekostnad.
För de elektriska ämnena föreslås inga
väsentliga förändringar beträffande teoretisk
elektroteknik, elektronik — som dock kallas
elektronfysik — och allmän kurs i elektrisk
mätteknik och högspänningsteknik.
Ett nytt ämne, strömkretsteori, föreslås
bildat genom att man bryter ut kretsteorin ur de
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 15 417
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
