Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 16 - Magnesium inom flyg- och atomtekniken, av Edward F Emley
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spänning
kp/mm2
WOX
Temperatur
Fig. 8. Inverkan av temperaturen på 0,1-grånsen hos
valsade magnesiumlegeringar. HK31 är kallvalsad,
HM21 och HK3 värm e b elvi n dlade samt de övriga i
fabrikationstillständ.
Spänning
kp/mm2
Fig. 9. Tid för uppkomst av brott vid 250°C för
valsade magnesiumlegeringar; T6 betyder
upplösning sbehandlad och varmåldrad; T8
upplösnings-behandlad, valsad och varmåldrad.
Andra gjuterier har utvecklat sin egen teknik
för tillverkning av tunnväggigt gjutgods. Man
kan också gjuta med normal godstjocklek och
sedan minska denna genom avfrätning i ett
utspätt syrabad (fig. 9). Metoden kallas kemisk
metallbearbetning (Tekn. T. 1957 s. 839).
Fig. 10. Tunnväggigt gjutgods genom kemisk bearbetning; t.h. före och
t.v. efter bearbetning.
När komplexa kanaler fordras i
motorgjut-gods, har det varit vanligt att göra dem av rör
i rostfritt stål, som gjutits in i godset. Nu kan
man använda kärnor av glas- eller metallrör,
som efter gjutningen löses upp i syror och
efterlämnar den önskade kanalen. På det sättet
kan 3 mm kanaler gjutas med en längd av upp
till 300 mm och ibland även längre.
Pressgjutgods av magnesium produceras med
större hastighet än pressgjutgods av
aluminium. Metallen har ingen benägenhet att fastna
vid verktyget och dettas livslängd blir större
än vid pressgjutning av aluminium. Man
använder legeringar av Mg-Al-typ, A8 och AZ91.
Zirkoniumhaltiga legeringar är olämpliga för
pressgjutning. För användning vid högre
temperatur finns en legering, innehållande torium.
De snäva måttoleranserna hos
magnesium-pressgjutgods uppskattas mer och mer. Hål
gjuts till dimension och bearbetning med
metallförlust i form av spån minskar därför till
ett minimum. Det bör observeras, att
vevhuset till Volkswagen först gjordes i skalform,
sedan i kokill och nu genom pressgjutning.
Även större detaljer, upp till 1 m eller mer i
längd, pressgjuts av Mahle i Tyskland och
Doehler Jarvis i USA. Den goda ekonomin vid
framställningen gör, att slutprodukten blir
billigare i magnesium än i aluminium trots
skillnaden i materialkostnad.
Smideslegeringarna är tillgängliga i form av
plåt eller pressade och smidda detaljer.
Magnesiumlegeringarna har tätpackat hexagonalt
kristallgitter och därför begränsad
kallform-barhet. Vid temperaturer högre än 250° C är
formningsegenskaperna dock mycket goda.
Sålunda kan ett rör i ZW1 med 20 mm diameter
böjas 180° C varvid bocken pressas platt utan
att röret spricker. Samma sak kan utföras med
en svets. Vid 250—350° C är formbarheten för
magnesium lika bra som för aluminium vid
rumstemperatur. Magnesium medger dock
väsentligt större reduktion, varigenom
mellan-glödgningar och verktyg sparas. Vidare
försvinner den elastiska återgången nästan vid
högre formningstemperatur, varigenom
dimensionsbeständigheten blir god. För kraftig
formning används glödgad eller halvhård plåt för
att hög formningstemperatur, 350° C, skall
kunna användas utan förlust i hållfasthet. Man
tillämpar handformning, dragpressning,
sträckformning, formning med hammare, tryckning
och formning mellan roterande valsar.
Fogning
Argonbågsvetsning kan användas för alla
brittiska gjutlegeringar utom Z5Z och för alla
smi-deslegeringar utom ZW3 och ZW6. Innan
argonbågsvetsning kom i bruk, kunde endast
vissa typer av svetsar utföras beroende på
risken för inneslutning av flussmedel.
Den svetsbara legeringen ZW1 är särskilt
lämplig, och avspänningsglödgning behövs
vanligtvis ej. Plåtlegeringen AZ31 måste
normalt avspänningsglödgas efter svetsning. Håll-
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 15 423
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
