Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 16 - Magnesium inom flyg- och atomtekniken, av Edward F Emley
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fastheten för svetsar i smideslegeringar
överskrider vanligen 90 % av hållfastheten hos
grundmaterialet i glödgat tillstånd. I gjutgods
kan svetsen bli starkare än grundmaterialet
beroende på svetsens finkorniga struktur.
Punktsvetsning och andra former av elektrisk
motståndssvetsning är också lämpliga för
magnesium.
Nitning används i stor utsträckning.
Lödning befinner sig på experimentstadiet
och även om den används i några få speciella
sammanhang, är den knappast tillräckligt
tekniskt fulländad för allmän användning på
magnesium.
Limning är en lämplig hopfogningsmetod och
används i stor utsträckning t.ex. i bombplanet
Boeing B 36.
Korrosion och ytbehandling
Vid accelererade korrosionsprov visar
visserligen olika magnesiumlegeringar väsentliga
skillnader, men dessa blir mindre vid prov i
saltdimma ocli relativt små vid prov i
atmosfären. I stort sett gäller att om en
magnesiumlegering är lämplig ur korrosionssynpunkt för
ett ändamål, kan alla magnesiumlegeringarna
användas utan ytbehandling. Behöver däremot
en legering ytbehandlas, måste alla skyddas.
För många användningar är en speciell
ytbehandling onödig.
Magnesium med oskyddad yta kan väntas
korrodera när det står i direkt kontakt med
andra metaller och fuktighet är närvarande,
om kondenserat vatten samlas och ej dräneras,
om det träffas av stänk i marin atmosfär och
om det förvaras i fuktig och dåligt ventilerad
luft.
De vanligaste ytbehandlingsmetoderna är:
doppning i kromathaltiga lösningar, som
passiverar ytan och ger ett gott fäste för
efterföljande målning;
anodoxidering, t.ex. enligt HAE och Dow 17,
som ger hårda ytor med avsevärd, skyddande
förmåga; behandlingen kan emellertid
väsentligt försämra utmattningshållfastheten;
tätning av ytan med epoxiharts, t.ex. Araldit
985 E.
Det finns ingenting som fäster bättre på
magnesium än epoxihartser, och om de
anbringas riktigt på förvärmt gjutgods och
härdas i ugn, blir skyddet utomordentligt gott.
Man kan skjuta en kula genom en plåtbit, som
är täckt med Araldit 985 E, och lacken flagnar
inte av vid hålet. Detta är också ett av de
kvalitetsprov, som används på denna behandling.
Det är viktigt att notera, att stålsandblästring,
som normalt används för rengöring av
gjutgods, ger en yta, som är förorenad med järn.
Stålsandblästring kan misstänkas minska
korrosionsmotståndet, och järnet kan inte
avlägsnas fullständigt genom doppning i syra,
eftersom det tenderar att återutskiljas på
magnesiumytan. Magnesium Elektron Ltd.
rekommenderar anodoxidering med
fluorvätesyra. Metoden kan användas för rengöring av
Fig. 11.
Landningsställ i Z5Z,
vikt 190 kg.
gjutgods och ger samtidigt ett skyddsskikt. För
de svåraste korrosionsförhållandena
rekommenderas en fullständig behandling, bestående av
anodoxidering i fluorvätesyra, behandling med
kromat, tätning med lack och målning. Även
magnesiumplåt, som skall varmformas, kan
behandlas på detta sätt.
Magnesium uppvisar ingen tendens till
inter-kristallin korrosion. Sålunda uppstår ingen
annan försvagning av en magnesiumdetalj
genom korrosion, än den minskning av tvärsnittet
som uppkommer genom allmän avfrätning.
Användning
Flygplan och flygplansmotorer
Av gjutlegeringarna används t.ex. Z5Z till
landningshjul, landningsställ (fig. 11) och
ving-framkanter på flygplan samt till vissa kåpor
och andra konstruktionsdetaljer. BZ5 används
till växelhus och ramverk (fig. 12), ZRE1 till
luftintag och diffusorhus, ZT1 till stödplattor
och kompressorhus (fig. 13) och TZ6 till
ramar för frontrutor.
Exempel på kokillgjutgods är noshjul av A8,
Fig. 12.
Ramverk för
flygplan i RZ5.
424 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 .H. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>