Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 16 - Andras erfarenheter - Transportkärl av styv polyeten klädd med trä, av SHl - Kalciumklorid i betong, av WS - Plutoniumhärd i MTR-reaktorn, av SHl - Böcker - Science in industry, av Nils Gralén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är nedtill utformat så att behållaren lätt kan tas
i stående ställning med en gaffeltruck, fig. 1
(Chemical Engineering 28 dec. 1959 s. 48). SHl
Kalciumklorid i betong
Kalciumklorid (CaCLj) som tillsatsmedel till betong
har diskuterats i en internationell kommitté för
betonggjutning vintertid, vilken är tillsatt av
Ré-union Internationale des Laboratoires d’Essais et
de Recherches sur les Matériaux et les
Construc-tions (Rilem). Man har inom kommittén särskilt
observerat det omfattande bruket av kalciumklorid
inom svensk betongteknik och ifrågasatt dess
riktighet. Detta har föranlett kommitténs svenska
representanter Sven Bergström och Hans Holst att
närmare undersöka de svenska erfarenheterna från
användningen av kalciumklorid.
Undersökningarna visade bland annat att en
normal tillsats av kalciumklorid, dvs. 1—1,5 °/o av
cementvikten, inte har konstaterats medföra någon
ökning av korrosionen på ingjutet stål.
I de fall där tillsatsen av kalciumklorid har
kunnat anses vara huvudorsaken till korrosion, har
tillsatsen varit mycket stor, ca 4—8 a/o av
cementvikten. I en del fall har sådana mycket lokalt
begränsade koncentrationer med åtföljande korrosion
påvisats, tydligen beroende på oförsiktig "saltning"
på landgångar eller formar.
Farlig korrosion på ingjutet stål har även inträffat
utan närvaro av kalciumklorid. Huvudorsaken har
då varit alltför hög porositet hos betongen eller
otillräckliga täckskikt (Från Byggforskningen 1960
h. 3 s. 1). " WS
uran. Vissa ändringar av regleringssystemet måste
göras därför att plutonium ger 0,21 °/o fördröjda
neutroner mot urans 0,65 °/o. Grovregleringsstavens
utdragningshastighet minskades sålunda till hälften
av den normala, och regleringsstavens effektivitet
minskades till ungefär tredjedelen av den normala.
Med dessa ändringar fungerade regleringsystemet
tillfredsställande vid både låg och hög effekt. Den
största skillnaden vid regleringen är att
plutoniumhärden ger en mycket större prompt ändring av
effekten än uranhärden. Stor försiktighet måste
därför iakttas när reaktorn görs kritisk och körs
upp till full effekt, om man vill undvika ideliga
stopp genom utlösning av säkerhetsmekanismen.
Plutoniumhärdens relativt låga energiproduktion
sammanhänger med att plutonium har ett
absorp-tions-klyvningsförhållande på 1,5 mot 1,25 för uran.
Vidare bildas 240Pu som har höga resonans- och
absorptionstvärsnitt för termiska neutroner. Det
största problemet vid konstruktion av en
materialprovningsreaktor med plutoniumhärd torde vara
att åstadkomma tillräckligt stor överskottsreaktivitet
utan för stark minskning av värmeöverföringen från
bränsle till kylmedel (Nucleonics nov. 1959 s. 156,
159). " SHl
I.,
.tf- .
böcker
Plutoniumhärd i MTR-reaktorn
Den amerikanska materialprovningsreaktorn MTR
kördes hösten 1958 med en plutoniumhärd, och
följande slutsatser har dragits av resultaten:
man kan konstruera bränsleelement av plutonium,
som håller för drift vid hög effekt och högt
neutronflöde;
en reaktor med plutonium som bränsle kan köras
med säkerhet vid hög effekt trots att plutonium
239 ger färre fördröjda neutroner än uran 235
(tabell 1);
härdens totala energiproduktion vid samma
utgångsläge för grovregleringsstaven blir hälften så
stor för plutonium som för uran;
man kan bygga materialprovningsreaktorer,
ekvivalenta med MTR, med plutonium som bränsle.
På grund av plutoniums högre resonansabsorption
av neutroner blir förhållandet mellan termiskt och
snabbt neutronflöde mindre för plutonium än för
Tabell 1. Plutonium- och uranhärdars egenskaper
i MTR
Uran 235 Plutonium 239
Minsta kritiska storlek .. ... kg 1,81 1,28
Bränsle vid drift ......... ...kg 4,66 3,27
Bränslets sammansättning
=0 resp. =®Pu .......... ... «/o 93 94,5
238U resp. ^»Pu .......... ... "/. 7 4,3
Metall-vattenförhållande . ■ 0,65 0,73
Värmets utnyttjning ....... ... »/o 82 83
23 23
Multiplikationskonstantens
temperaturkoefficient
(A kl k AT) ................ . 1/°C 4,45 • 10-" 4,45 • 10"1
Energiproduktion* ........ GWh 14,4 6,3
* vid samma utgångsläge lör grovregleringsstaven
Science in industry. Policg for progress, av G F
Carter & B B Williams. Oxford University
Press, London 1959. 186 s., ill. 21 sh.
British Association for the Advancement of Science
tillsatte 1952 en "Science and Industry Committee",
vars arbete letts av författarna till denna bok. De
är båda ekonomi-professorer i Manchester, och de
har varit ordförande respektive sekreterare i
kommittén, i vilken ingått sammanlagt ett trettiotal
vetenskapsmän, tekniker och industrimän, med stor
erfarenhet och auktoritet. Besultaten av kommitténs
arbete har publicerats i tre böcker (detta är den
tredje) innehållande diskussioner, slutsatser och
rekommendationer. Det sistnämnda är
huvudinnehållet i denna bok.
Kommittén, som haft bidrag av stat och privata
fonder, har studerat ca 250 industrifirmor av olika
slag, förutom forskningsinstitut, regeringsorgan
m.m. som har samband med vetenskapens och
forskningens inflytande på och tillämpning i
industrien.
Boken är delad i två avdelningar: "Action by
Industry" och "Action by Government". Förslagen är
kort sammanfattade i ett sista kapitel. Det ligger
erfarenhet och tyngd bakom rekommendationerna,
även om de i vissa fall kan tyckas vara något
självklara. I industridelen är särskilt kapitlen om
idékommunikation och om beslutsmotiv för forskning
och utveckling av stort intresse. Här framhålles de
många överväganden som måste göras i samarbete
mellan produktion, försäljning, teknik och
forskning. Det betonas, att man ej bör förvisa tekniker
och forskningschefer till en underordnad plats i
direktionshierarkien. Man måste i stället sörja för
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 15 435
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
