Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 17 - Görvälnverket, av Georg Björkholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 6. Interiör
från
bergpump-stationen.
mets östra del, är uppförd i två våningar och
har utrymmen för transformatorer, hög- och
lågspänningsställverk samt reservaggregat. Den
för driften erforderliga elenergin levereras
från statens vattenfallsverk genom två 20 kV
kraftlinjer. För pumpdriften nedtransformeras
den till 380 V. För att kunna använda
befintliga pumpaggregat under ytterligare några år,
beslöt man att bibehålla den låga
sekundärspänningen. Man räknar dock med att vid nästa
utbyggnad, då sannolikt ännu större
renvattenpumpar måste anskaffas, övergå till en högre
spänning.
Bergrummets ventilationsanläggning har till
huvuduppgift att ta bort förlvistvärme från
motorer, transformatorer etc. Luften tas in
genom råvattentunneln, varigenom den i viss
grad avfuktas vid dess passage över den kalla
vattenytan. Tack vare detta och höjningen av
lufftemperaturen i lokalerna motverkas
kondenseringen på rörledningarna.
Lämplig rumstemperatur erhåller man genom
att tillföra större eller mindre mängd
cirkulationsluft till friskluften. Luften ledes genom
gångar mellan inbyggnadens ytterväggar och
bergväggarna till de olika lokalerna. En
väsentlig del av luften förs in i pumpsalen genom
öppningar i golvet vid pumpmotorerna. Den
evakueras genom förbindelsetunneln. I fullt
utbyggt skick torde pumpstationen kunna ge så
mycket överskottsvärme, att andra delar av
verket, såsom fällningsbyggnaden, kan värmas
med varmluft därifrån.
Åtgärder är vidtagna för att driften vid
pumpstationen skall kunna fortgå, även om verkets
oskyddade delar blivit så skadade, att de är
obrukbara. Sålunda avser man att då leverera
klorbehandlat råvatten. I bergrummets västra
del har därför inrättats ett särskilt klorrum.
I samband med tillkomsten av den nya
pumpstationen vid Görvälnverket överfördes det
mindre av de gamla renvattenaggregaten till ett
av de tre grundvattenverk i Järvaåsen i Solna,
som ursprungligen försåg förorterna med
vatten. Från dessa får vattenverksförbundet ta ut
högst ca 13 000 mVdygn. Detta vatten, vars
kvalitet numera är fullt tillfredsställande,
sedan saltvatteninströmningen från Brunnsviken
hävts, utgör självfallet en ytterst värdefull
reserv.
Kemikalielager
Utvidgningens andra etapp avsåg, som redan
nämnts, att i erforderlig omfattning bygga ut
verkets centrala delar (fig. 7), vilkas
huvudändamål är att ge plats för de kemikalier, som
används vid vattenreningen, och anordningar
för deras beredning och tillsättning. Där
inrymmes också en driftcentral och ett
laboratorium, båda för driftövervakningen. Vidare
finner man där en del kontorslokaler och en del
sociala anordningar för personalen,
omklädningsrum, lunchrum m.m.
Alldeles särskild uppmärksamhet har ägnats
åt rationalisering av transporten såväl till som
inom verket av aluminiumsulfat och kalk, de
kemikalier som mest förbrukas. För
närvarande åtgår årligen ungefär 600 t av den förra
och 300 t av den senare. Före utvidgningen
inköptes och lagrades såväl aluminiumsulfat som
kalk i säckar. Detta innebar ett både
tidsödande och ohygieniskt arbete, som skulle bli ännu
mer besvärligt och kostnadskrävande
allteftersom vattenförbrukningen ökar.
Det befanns därför ändamålsenligt att i
samband med utvidgningen övergå till lagring i
silor och maskinell transport av kemikalierna.
Olika alternativ vid val av kemikaliernas
kross-ningsgrad och av yttre och inre
transportmetoder har prövats. Slutligen beslöt man att
välja pulverformiga kemikalier, som inom
verket blåses med tryckluft genom ett rörsystem.
Till verket kommer båda kemikalierna
landvägen i trycktankar, från vilka de blåses upp
i lagersilor. Det hade i och för sig varit
önskvärt att dessa silor kunnat placeras direkt
ovanför doseringsapparaterna. Detta låter sig
emellertid inte göra, då silorna för att erhålla
tillräcklig volym måste bli ungefär lika höga som
kemikaliebyggnaden. Därför blev det
nödvändigt att ordna en överföring av kemikalierna
från lagersilorna till mindre dagsilor ovanför
doseringsapparaterna.
I utvidgningen har ingått två förrådssilor för
aluminiumsulfat, vardera medgivande en
lagring av högst 275 t. För kalken finns en sådan
silo, rymmande 160 t, samt två dagsilor vilka
vardera kan ta emot 15 t. Dagsilon för
aluminiumsulfat, som kan delas i två med en
provisorisk mellanvägg, rymmer också ca 15 t.
Anordningar för kemikaliernas
tillsättning
I början på 1940-talet infördes
fällningsförfarandet vid verket. Därvid anskaffades en
doseringsapparatur, baserad på mätning av
kemikalievolymen. Såväl för kalken som för
aluminiumsulfatet har torrdosering tillämpats. De
volymetriska doseringsapparaterna har nu er-
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 17 451
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
