Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 17 - Görvälnverket, av Georg Björkholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 8. I huvudbyggnaden ligger driftcentralen i andra och laboratoriet
i fjärde våningen.
Kolet är olösligt i vatten och ganska svårt att
väta; det tillsätts i form av en uppslamning.
För doseringen används en enkel stokerskruv.
Koldosen är icke större än att den utan nackdel
kan tillföras vattnet strax före snabbfilterna.
Vid större koldoser föreligger annars risk för
igensättning i filtren och genomgång av kol.
Mellan kol- och klortillsättningen bör minst
15 min förflyta, enär kolet annars adsorberar
en del av kloren, vars verkan alltså minskas.
Under årens lopp har kolsorter av olika
kornstorlek och olika tillsättningspunkter för det
provats. Resultaten härav har visat att den
beskrivna metodiken för koltillsättningen i
detta fall torde vara den bästa.
Under de senaste åren har som bekant en
livlig diskussion pågått om lämpligheten av att
i Sverige liksom i USA minska
tandrötefrekven-sen genom ökning av dricksvattnets
fluorid-halt. Åsikterna om metoden har gått starkt isär
såväl bland medicinska sakkunniga som bland
berörda tekniker. Inom vattenverksförbundet
har fluorideringsfrågan varit föremål för
överväganden och en utredning har framlagts. Man
har därvid beslutat ställa sig avvaktande. I den
utvidgade kemikaliebyggnaden har emellertid
vissa utrymmen reserverats för en eventuell
framtida fluoriddosering.
Driftcentral och laboratorium
Det har givetvis varit en angelägen uppgift att
söka hålla driftpersonalens numerär så låg som
möjligt. Man har därför sökt begränsa
vaktpersonalens manuella arbete i den
utsträckning, som det varit tekniskt-ekonomiskt
försvarbart, varvid man också eftersträvat att
förlägga dylika arbeten till dagtid. Det hittills
tillämpade systemet med enmansvakt under två
av dygnets vaktperioder räknar man med att
kunna bibehålla.
I huvudbyggnaden (fig. 8) har ordnats en
driftcentral, från vilken driften kan
fjärröver-vakas och en hel del funktioner också
fjärr-manövreras. Av kostnadsskäl och även därför
att det i vissa fall inte ansetts ändamålsenligt
har en fullständig centralisering av drift och
övervakning ej genomförts. Utrymmet medger
emellertid en framtida övergång till ett sådant
system om så skulle befinnas önskvärt.
På driftcentralens kontrolltavla finns
indike-rande och registrerande instrument, som
anger t.ex. vattennivåerna i olika stadier av
vattnets gång genom verket, vattentryck i utgående
huvudledningar, rå-, ren- och
spolvattenmäng-der, filtermotstånd, vattnets grumlighet, dess
pH-värde och dess temperatur i olika punkter.
Pumpaggregaten för rå- och renvatten liksom
doseringsapparaterna kan startas och stoppas
samt snabbfilterdriften regleras från
driftcentralen. Vidare ger en signal besked om det
exempelvis uppstår något fel i
kemikaliedoseringen, om vattennivån någonstans i
reningsproceduren är för hög eller för låg, om
om-rörarna stannat osv.
Det nya driftlaboratoriet, som bl.a. svarar
för den författningsenliga kontrollen av
vattnet, har en sammanlagd golvyta av 140 nr. Det
är på sedvanligt sätt uppdelat i en
kemisk-fysikalisk avdelning, en bakteriologisk
avdelning, ett diskrum, ett försöksrum, ett förråd
samt ett kontorsrum för
laboratorieföreståndaren. Visserligen blev det ej möjligt att ge
laboratoriet det utrymme, som var upptaget för
detsamma i generalplanen, men rätt utnyttjat
torde det vara tillräckligt även vid full
utbyggnad av verket.
Fällnings- och snabbfilterbyggnader
Den tredje etappen i utvidgningen omfattade i
huvudsak en utbyggnad av fällnings- och
snabbfilterbyggnaderna. I verkets
fällningsanläggning kan nu 100 000 m3/dygn vatten
behandlas. Den nya enheten kännetecknas av
att flockningskamrarnas andel i den totala
volymen blivit väsentligt större. Deras antal
är sex mot tre i den äldre delen. I
generalplanen hade man av arkitektoniska skäl tänkt
förlägga avsättningsbassängerna under jord, men
man har avstått härifrån. Bassängerna har
sålunda liksom de äldre överbyggts, vilket ur
driftsynpunkt är en fördel. Det visade sig
också att ett slopande av överbyggnaden icke
innebar någon fördel ur kostnadssynpunkt.
Snabbfilteranläggningen har utökats med fyra
dubbelfilter. Dess kapacitet är vid en
filtrer-hastighet av 6 m/h 75 000 mVdygn. Något skäl
att frångå den enhetsstorlek, som hittills
använts vid verket liar icke ansetts föreligga. De
nya filterna är väsentligen av samma
utförande som de äldre. De skiljer sig dock från dessa
däri, att mellanbottnarna genomgående är av
trä. De använda dysorna är dels av metall och
dels av plast. Båda typerna har med fördel
visat sig kunna anbringas i träbottnar. Verket
har med gott resultat provat träbottnar i den
äldre snabbfilteranläggningen, som i och med
denna utvidgning tjänat ut.
Av det ursprungliga verket återstår nu endast
en intagsledning och en mindre
renvatten-bassäng.
TEKNISK TIDSKRITT 1960 H. 17 453
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
