Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 17 - Metoder för ozonisering av vatten, av Gudmund Næslund och Henry Åberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dar större luftblåsor, vilka hastigt stiger till
ytan. Denna luft leds ned under droppbädden
och utnyttjas för kontakt med vattnet i ett
andra steg. Därunder erhåller man för övrigt
samtidigt något av den större steriliserande
effekt, som motströmsprincipen erbjuder.
Ett annat exempel på kombination är
systemet Otto—De Frise, fig. 4. Det utgörs av en
ejek-tor, blandningsrör och en kontaktkolonn
enligt Otto samt på olika nivåer i
kontaktkolonnen anbringade silskivor enligt de Frise, vilka
skall bryta snabbare uppåtstigande, större
luftblåsor och fördela dessa över kontaktkolonnens
hela tvärsnitt.
Utveckling
Utvecklingen under senare år gäller närmast
ejektorsystemet enligt Otto. Strävandena att
förbättra detta är väsentligen inriktade på
minskning av pumpningsarbetet för
ozonluftens insugning, förbättring av systemets
reglering samt åstadkommande av en finare och
jämnare dispersion.
I systemets ursprungliga form pumpas allt
vatten, som skall ozoniseras, genom ejektorn,
varav benämningen "totaldispergator" eller
"total-emulseur" kommer. Hela vattenmassan måste
således uppfordras till den tryckhöjd, som
ejektorn kräver. Kostnaden härför utgör en av
de väsentliga för ozoniseringen, varför en
reducering därav är betydelsefull.
Med användning av en totaldispergator är
vidare systemets regleringsmöjligheter
begränsade. Den insugna ozonluftvolymen per
volymenhet vatten kan sålunda inte regleras så fritt,
som understundom är önskvärt.
Vid ejektorförfarandet kan det inte undvikas
att luften i viss omfattning bildar större blåsor
med kortare kontakttid, mindre
ozonupptagning i vattnet samt större ozonförluster i den
avgående luften som följd. För att motverka
detta har man försett blandningsrörets nedre
mynning med en fast spridare som skall
fördela vattnet jämnt åt alla sidor vid utträdet i
kontaktkolonnen och såvitt möjligt sönderdela
de större luftblåsorna. En förbättring av
denna sönderdelning eller hindrande av stora
blåsors uppkomst, är naturligtvis av central
betydelse för tillsättningsmetodens effektivitet.
Deldispergator
Vid en modifierad form av det ursprungliga
systemet sugs ozonluften in genom en mindre
ejektor, som drivs med högre tryck, och
vidarebefordras i dispergerad form genom en
in-jektorledning till blandningsröret i
kontaktkolonnen, fig. 5. Vattnet för ejektorn kan vara
förbehandlat råvatten, som pumpas särskilt,
men det kan också tas från den utgående
tryckledningen för färdigbehandlat vatten från
vattenverket.
Vid detta system kan vattnet införas i
blandningsröret med avsevärt mindre tryck än vid
det äldre systemet. En väsentlig besparing i
pumpningskostnad vinns således. Oberoende av
Fig. i. System Otto—De
Frise; a inkommande
vatten, b ozonluft, c
silplat-tor, d avgående luft, e
renvatten.
-
Fig. 5. Apparat med
deldispergator; 1
ozonluft, 2 driftvatten, 3
ejektor, 4 anordning
för uppdelning av
större luftblåsor, 5
förde-lare, 6 inkommande
vatten, 7 renvatten.
råvattenflödets storlek kan mängden insugen
ozonluft fritt varieras genom ändring av
vattenmängden genom ejektorn. Vidare kan en
rörlig, uppifrån manöverbar mekanism
anordnas i injektorledningens mynning i
blandningsröret, varigenom man redan på denna punkt
kan motverka bildningen av större luftblåsor
eller sönderdela dessa.
Ejektor och cylinder med porösa väggar
På sistone har man också låtit ejektorn fungera
som en tryckpump, vilken pressar in
ozonluften i vattnet genom en i blandningsröret fast
placerad cylinderformad behållare med porösa
väggar av sandsten eller annat lämpligt
material, fig. 6. Systemet består, förutom av den
egentliga kontaktkolonnen med däri stående
blandningsrör för inkommande vatten, av en
mindre sidkolonn, på vilken ejektorn sitter.
Fig. 6. Apparat med
ejektor och porös
cylinder; 1 ozonluft, 2
driftvatten, 3 ejektor,
4 tryckkammare, 5
ledning för ozonluft
under tryck, 6
luftdisper-gator, 7
förbindelseledning för vatten, 8
för-delare, 9 inkommande
vatten, 10 renvatten.
458 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 .H. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
