Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 18 - Oförstörande provning inom trafikflyg, av Olof Lindfeldt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 8. Svärtningens beroende av oskärpan vid en
spricka; C verklig kontrast, Cm teoretiskt maximal
kontrast, X sprickbredd, U oskärpa.
andra felaktigheter, t.ex. invändig korrosion,
lösa eller avskjuvade nitar, felmonterade
anslutningar, skador i bränsle- eller
hydraulrör-system, kortslutning i elsystem samt metalliska
föroreningar i t.ex. oljekylare.
För optimal felskönjbarhet vid radiografering
fordras både hög kontrast och god
kontur-skärpa. Medan de faktorer som influerar
kontrasten är relativt lätta att mäta, är däremot
orsakerna till dålig konturskärpa mer
komplexa och svårare att bestämma. Vid vanlig
fotografering är det praxis att bestämma möjlig
skärpa hos en filmemulsion genom att mäta
dess upplösningsförmåga, som står i nära
relation till kornigheten. Vid strålningsmetoder
spelar emellertid andra orsaker till oskärpa en
större roll än t.ex. filmens kornighet.
Utan att närmare gå in på dessa komplexa
samband, där bl.a. människoögats
upplösningsförmåga spelar en viktig roll, kan man med
ett enkelt exempel belysa problemet. Om man
antar att fördelningen av strålningsenergin vid
radiografering av ett föremål med en spricka
är sådan, som visas i fig. 8 a om ingen oskärpa
Fig. 9. Indikering av spricka.
är förhanden, så uppstår vid ökande oskärpa
en överlappning av sprickans bägge kanter,
fig. 8 d, e, f. Detta, som inträffar när den totala
oskärpan överstiger sprickbredden, medför en
relativ ökning av sprickbredden på bilden, men
ger samtidigt en reducering av kontrasten.
Tillsammans ger dessa förhållanden allt efter de
nämnda faktorernas inbördes storlek en mer
eller mindre suddig bild. Sambandet framgår
av formeln C/Cm — X/U, där C är den verkliga
kontrasten, Cm den teoretiskt maximala
kontrasten, X sprickbredden och U oskärpan. För
0,025 mm sprickbredd och 0,10 mm oskärpa
blir C.....0,25 Cm.
Det synes viktigt att tillbörlig hänsyn tas till
dessa förhållanden vid radiografering av
trafikflygplan i områden där utmattningssprickor
kan misstänkas. Ett exempel på en ur alla
synpunkter entydig indikering visas i fig. 9.
Vidare må framhållas att tidsfaktorn tillmäts
en så stor betydelse vid underhåll av
trafikflygplan, att det lönar sig att anskaffa en
automatisk framkallningsmaskin trots den höga
kostnaden och det i förhållande till
maskinkapaciteten relativt ringa framkallningsbehovet.
Om en flygplantillsyn ej får ta mer än 10 h,
inses lätt fördelen av en snabb framkallning.
Förutsättning härför är naturligtvis att
kvalitetskravet icke eftersättes. Maskinen måste
sålunda vara utrustad med noggrann
badtempe-raturreglering och omrörning samt garantera
en god reproduktionsprecision.
Ultraljudsprovning
Den klassiska okulärbesiktningen av en
färdigbearbetad detalj ger ibland, även om lupp
används, ofullständiga upplysningar om
föremålets verkliga tillstånd. Fel i eller under ytan
kan sålunda ha dolts genom de avslutande
ar-betsoperationerna.
Arten, läget och omfattningen av vissa
invändiga defekter, t.ex. lunker eller mikrosprickor
i gjutgods, bindningsfel i svetsfogar,
lamelle-ring i valsad plåt, kan vanligen ej heller
fastställas, vare sig med magnetpulverprovning,
röntgen eller indikerande vätskor. I dylika fall
är däremot ultraljudsprovning ofta den enda
lämpliga metoden, och med denna kan
defekter på några få molekylavstånds tjocklek
påvisas.
Inom trafikflyget har ultraljudsprovningen
sedan länge använts för ett speciellt ändamål,
nämligen tjockleksbestämning i sådana fall där
provningsföremålet är tillgängligt för mätning
endast från ena sidan. På kabinfönster
uppstår ibland "crazing", ett slags finfördelade
ytsprickor. Under vissa betingelser kan dylika
skador arbetas bort. För kontroll av att tillåten
minsta tjocklek ej underskrids användes en
ultraljudsapparat baserad på
resonansprincipen, fig. 10. Man mäter härvid den frekvens
vid vilken resonans uppstår, och med stöd
av en för materialet kalibrerad och i önskad
enhet graderad skala kan godstjockleken direkt
avläsas.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 18 511
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
