Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 18 - Oförstörande provning inom trafikflyg, av Olof Lindfeldt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ehuru sistnämnda apparat i vissa fall även
kan användas för att påvisa sprickor eller
separationer parallella med mätytan, så är
eko-pulsprincipen bättre anpassad för detta
ändamål. Landningsstället på trafikflygplan kan i
vissa fall utsättas för onormala påkänningar,
t.ex. vid en hård landning i dåligt väder. Det
är vid dylika tillfällen nödvändigt att
underkasta ingående delar en noggrann granskning,
fig. 11.
Genom samarbete med Tekniska
Röntgencentralen vid ultraljudsprovning av hjulnav
har vi kommit till slutsatsen, att denna metod
i delta fall är överlägsen andra, och inte minst
av den anledningen att den kan användas
direkt på flygplanet utan demontering. Provning
med indikerande vätskor ("spot check") är
även tänkbar, men erfarenheterna för några år
sedan vid uppföljning av utmattningssprickor
på hjulnav har övertygat oss om
ultraljudsprovningens fördelar, när det gäller av färg
eller annan ytbehandling täckta ytor.
Fig. 10. Undersökning av kabinfönster med
ultraljud.
Den godsminskning, som uppkommer vid
putsning av skalplåten efter borttagning av
korrosions- eller andra skador kan även
mätas. Då godstjockleken oftast är liten krävs stor
mätnoggrannhet.
En apparat för tjockleksmätning medger
frekvensmätning motsvarande 0,4—13,5 mm
aluminium med en noggrannhet av ungefär 0,5 %,
svarande mot ca 0,01 mm vid 1,6 mm
godstjocklek.
Fig. 11. Undersökning av landningsställ enligt
eko-pulsmetoden.
Slutord
Till sist skall helt kort några utvecklingsfrågor
och önskemål beröras. Närmast tänker jag då
på den ofullständiga kunskapen om särskilt de
nya konstruktionsmaterialen, konstruktionen
av provningsapparatur och
standardiseringsfrågor.
Mer forskning om konstruktionsmaterialens
förändringar under drift (t.ex. varmhållfasta
material) är av behovet påkallad. Kartläggning
av dessa förhållanden synes vara en viktig
förutsättning för utveckling och tillämpning av
nya oförstörande provningsmetoder.
Mer arbete på studium av noggrannhetskrav
och andra problem hos kunden bör mer än
vad nu är fallet ligga till grund för
utvecklingen av provningsapparatur. Mindre fokus
och större anodströmområde på portabel
röntgenutrustning är alltjämt ett starkt önskemål.
Ett annat är ett stereoskopiskt
betraktnings-skåp för bestämning av djupläget hos
konstaterade defekter. Befintliga tillsatsredskap, t.ex.
positionsanordningar för provning i olika
riktningar, utgör också exempel på bristande
kontakt med kundens problem. De anförda
synpunkterna gäller i princip även för annan
utrustning än röntgen.
Den med jetåldern allt djärvare utnyttjningen
av allt högre hållfasthetsvärden för att hålla
vikten nere, t.ex. härdning av stål till oB = 200
kp/mnr eller tillämpning av
ytbearbetnings-metoder som syftar till en spänningsändring,
t.ex. "shot peening", aktualiserar önskemålet
om en metod som effektivare än t.ex.
diffrak-tionsröntgen medger bestämning av
spänningstillståndet i ytskiktet.
Till sist må framhållas vikten av att
internationell enighet om standardmetoder för
kalibrering av provningsutrustning och
bestämning av felskönjbarhet för olika
provningsmetoder uppnås så att säkrare jämförelse av
provningsresultat kan bli möjlig.
512 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
