Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 19 - Riktad strålningsenergi för rymdfart och strålvapen, av Gunnar Hambraeus - Nybyggen - Kupolbyggande med luftballong, av Magnus Smedberg - 17 knops linjemotorfartyg från Götaverken, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
behärska värmeöverföring i fasta väggar upp
till ca 4 kW/cm2 så måste absorptionsförmågan
1 spegelväggarna nedbringas till 7,4 • 10~2 resp.
4,6 • 10"7 för plasmatemperaturer på 10" resp.
2 • 105 °K. Motsvarande höga reflexionsförmåga
måste nås, vid den lägre temperaturen inom
våglängdsområdet 10"5—10"3 cm och vid den
högre temperaturen inom 3 • 10"c—5 • 10"3 cm.
Dessa värden kan vid den undre
temperaturgränsen (motsvarande stråltrycket 2,6 • 10~5
torr) förverkligas med speglar av metaller med
hög elektrontäthet t.ex. volfram och platina.
Upp till 20 000°K (4,1 • 10"4 torr) kan man reda
sig med till mycket låga temperaturer kylda
speglar av samma metaller.
Vid alla högre temperaturer kan man för den
långvågiga delen av strålningen möjligen godta
reflexionsförmågan hos dessa kylda speglar
men för den kortvågiga delen av strålningen
räcker ej elektrontätheten i dessa metaller.
Vid 200 000°K (4,1 torr strålningstryck) behövs
en elektrontäthet på 1029 cm"3. Då man i
metaller ej når en högre elektrontäthet än 5 • 1023
cm"8 måste man tillgripa speciella åtgärder
t.ex. utnyttja starka stötvågor i plasman eller
elektrongas som speglar. Detta är samma
problem som man möter inom
fusionsenergi-arbetet. Ej heller där kan man använda fasta
material i väggar utan måste ersätta dessa med
väggar av elektrongas eller med magnetfält.
Innan man kan förverkliga de intensiva
fo-tonstrålar som behövs i t.ex. interstellär trafik
och i strålvapen måste mycken forskning till.
Bland de frågor som måste studeras märks
optiska reflexionsegenskaper hos metaller som
volfram och platina samt supraledare vid låga
temperaturer samt framställning av plasman
och elektrongas med elektrontätheter upp till
1027 cm"3. Denna elektrontäthet motsvarar
emellertid ett oerhört högt tryck i ett plasma och
man kan med skäl ifrågasätta om det någonsin
kan realiseras. GAH
I
/Urblåsningsventil
Senast monterade
ring a v p/å tar ^
’ V
Mkt U
över detta. Allt eftersom en rad plåtar hade
monterats längs kupolens nedåtvända periferi, höjdes
kupolen pneumatlskt, så att man fick plats för nästa
rad av plåtar. Luftballongen bestod av impregnerat
nylontyg. Inalles företogs 26 lyftningar, och den
genomsnittliga lyftningshastigheten var 5 cm/min.
Kupolen är 36 m hög och basdiametern är 114 m.
Luftövertrycket hölls vid ca 80 kp/m2 med hjälp av
en fläkt (Modern Materials Handling jan. 1960
s. 54). Magnus Smedberg
17 knops linjemotorfartyg från Götaverken
Till Rederi AB Transatlantic, Göteborg, levererade
AB Götaverken den 15 mars 1960 M/S "Hallaren",
fig. 1, om 7 450 tdw. Fartyget är byggt till Lloyd’s
Registers högsta klass med isförstärkning och har
huvuddimensionerna:
längd överallt ........................... 467’—6" = 142,3 m
mallad bredd ............................ 65’—0" = 19,81 m
mallat djup till shelterdäck ............ 39’—0" = 11,89 m
mallat djup till huvuddäck ............ 29’—0" = 8,84 m
djupgående på sommarfribordet ........ 23’—9" = 7,24 m
"Hallaren" har maskinrummet och midskeppshuset
placerade något akteröver. Fyra av de sex luckorna
ligger sålunda för om maskinrummet. Totala
lastrumsvolymen är ca 511 000 kbf (14 500 m3) "båle",
varav lastkylrum med ca 81 000 kbf (2 300 m3). I
kylrummen kan man hålla en temperatur av — 20°C
och med kraftiga fläktar åstadkomma 75
luftväxlingar i timmen, medan ventilationsanordningarna i
övriga lastrum är dimensionerade för ca 10
luftväxlingar i timmen.
Lastluckorna på väderdäck är, liksom flertalet av
luckorna i de undre däcken, av stål. På de undre
däcken har luckorna lagts flush med däcket för att
underlätta användning av truckar vid
lasthanteringen. Fartyget har tolv elektriska däckskranar för
laster mellan 3—5 t och har dessutom en 85 t
tynd-lvftbom.
Fig. i.
Pneumatisk lyftanordning vid
kupolbygge.
Fig. 1.
Linje-motorfartyget
"Hallaren" om
7 450 tdw, byggt
vid Götaverken.
nybyggen
i
Kupolbyggande med luftballong
I Wood River, 111., USA, har Union Tank Car Co.
låtit uppföra en kupolbyggnad för reparation av
järnvägstankvagnar (jfr Tekn. T. 1959 s. 348 och
953). Monteringen av den 560 t tunga
stålkonstruktionen har skett från toppen och nedåt med hjälp
av en ballongkonstruktion, som spänts upp med
inblåst luft, fig. 1. Kupolen består av ett stort antal
hexagonala stålplåtar, som svetsats samman och
stagats upp med ett utanpå liggande stångsystem.
Med det unika monteringssättet kunde man
utföra allt arbete på markplanet eller omedelbart
530 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
