- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
531

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 19 - Nybyggen - 17 knops linjemotorfartyg från Götaverken, av N Lll - Gävle förnyar sig, av RS - »Sjötraktor» till Köpenhamn, av C Fo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

"Hallaren" har en passagerarinredning för 12
personer.

Huvudmotorn är en sjucylindrig tvåtakt
enkelverkande Götaverkens tvärstycksmotor om 8 000 hk
indikerad effekt vid 112 r/m samt anordnad för
tjock-oljedrift. Den kontrakterade farten på full last är
17 knop (enl. AB Götaverken). NL1I

Gävle förnyar sig

1 mitten av 1940-talet var trångboddheten större i
Gävle än i flertalet andra städer. 1945 var andelen
smålägenheter — mindre än två rum och kök —
59 ®/o mol 46 "/o för rikets städer.

Många gamla kvartersbildningar, framförallt på
Centrala Söder, var såväl byggnadstekniskt som
bo-sladssoeialt undermåliga. Andelen smålägenheter var
även där större än i staden som helhet eller 64 ®/o.
Under 1940-talet försämrades det centralt belägna
fastighetsbeståndet ytterligare och
bostadsbebyggelsen spred sig alltmer över på de nyplanerade
områdena i stadens ytterkanter. Att stävja denna
utkantsbebyggelse och i stället ersätta de utslitna
centralt belägna fastigheterna med nya ansågs
angeläget.

Efter det att fastighetskontorets förslag till
förnyelse av det första området inom Centrala Söder
godtogs 1953 har omvandlingsarbetet skett i snabb
takt ocli 1961 beräknas arbetena inom hela Centrala
Söder i huvudsak vara färdiga. Stadsdelen som
ligger söder om Gavleån på båda sidor om Södra
Kungsgatan, där riksväg 13 går fram, omfattar ett
markområde på 320 000 nr. Genom förnyelsen blir
den totala våningsytan 290 000 nr och
exploateringstalet 0,9. Trots att exploateringen är förhållandevis
låg har antalet lägenheter ökats från 1 239 före till

2 452 efter förnyelsen. Eftersom lägenheter i de nya
husen är betydligt större än i de gamla beräknas
antalet boende öka från 2 916 till ca 7 250. Antalet
bilplatser beräknas bli 2 750, vilket är ca 50 %> flera
än enligt parkeringsutredningens byggnadsnormer.
Av området har 10 °/o eller 32 000 nr anslagits till
parkmark.

Hela omvandlingen uttryckt i mark- ocli
byggnads-kostnader beräknas uppgå till 152 Mkr. För
förnyelsen har staden köpt in fastigheter för 7,6 Mkr och
exploateringskostnaderna har uppgått till 1,9 Mkr.
Sedan den av staden förvärvade kvartersmarken
återupplålils samt gator och allmän platsmark
iordningställts kvarstår en rest på 4.6 Mkr. Eftersom
vissa parker, gatudelar och öppna platser helt eller
delvis kommer att utnyttjas av andra än de som
bor inom området har 2,5 Mkr av detta belopp
hänförts till generalplanekostnader. Underskottet blir
därigenom 2,1 Mkr eller drygt 7 kr/nr våningsyta.
Denna kostnad synes väl uppvägas av de fördelar
som en centralt belägen bebyggelse har för staden.
Ur samfärdselsynpunkt sparas stora kostnader och
vinnes mycket tid. Innerstadens näringsliv blir
förnyat och utökat och staden blir mera
funktionsduglig.

För förnyelsen inköpte staden tomter som
sammanfördes till större exploateringsobjekt och såldes
eller uppläts med tomträtt till enskilda företagare.
Så småningom visade det sig vara omöjligt för
staden att engagera sig i alla fastighetsaffärerna. I
stället indelade man förnyelseområdena i olika zoner,
där varje zon omfattade 2—8 kvarter. Inom varje
sådan zon fick sedan en byggnadsföretagare i nära
samråd med fastighetskontoret förvärva fastigheter.
Genom detta system undveks att flera företagare
konkurrerade om samma fastighet.
Priset på varje inköp anmäldes och registrerades

av fastighetskontoret. Inom varje zon användes
sedan ett utjämningsförfarande av de tomtkostnader
som kunde godtas för statlig belåning. Dessa
kostnader beräknades med ledning av de totala
kostnader som varje intressent haft för att förvärva
fastighetsbeståndet inom sin zon. Ett kvarter som var
dyrt att förvärva kunde på så sätt inrymmas inom
zonens maximikostnad genom att ett annat kvarter
kunde inköpas billigare.

Inom ramen för ett tioårsprogram för perioden
1956—1965 har fastighetskontoret utarbetat
"rullande" treårsprogram. Därigenom dämpas ryckigheten
i arbetet med stadsplan, tomtbildning, gator och
ledningar och byggnadsföretagarna får tid att
projektera husen och evakuera de hushåll och rörelser
som berörs av rivningen. I samråd med
byggnadsföretagarna utarbetas dessutom ett ettårsprogram.
Därvid försöker man tidmässigt samordna
byggandet så alt exempelvis en företagare först sätter i
gång sitt projekt då en företagare har fått sitt
projekt färdigt och kan hjälpa till med evakuering av
hushåll och rörelser. Dessutom ges råd om
byggkostnader, hyror, lägenhetsstorlekar och behov av
butiker, kontor och andra lokaler.

Bostadsräkningar har utförts 1953 och 1958,
varigenom värdefulla erfarenheter erhållits om effekten
av olika åtgärder. Tillsammans med
köpmannaor-ganisationerna har butiksbehovet undersökts ocli
tillsammans med SJ och bussföretagare har man
försökt få en uppfattning av kundunderlaget. 1958
igångsattes en omfattande utredning om
detaljhandelns framtida utveckling med Per Holm som
utredningsman.

1 den senaste bostadsräkningen samlades
primäruppgifterna i koordinatbestämda hålkortregister.
Därigenom kan man lätt konstatera inte blott när
en förändring inträtt utan även var den inträtt. En
liknande metod skall även användas vid
undersökningen om detaljhandeln.

I motsats till många andra städer har man valt
att leda genomfartstrafiken rakt genom staden. Den
breddade Södra Kungsgatan har accepterats som
huvudgata och har samtidigt blivit ett betydande
affärsstråk. De vägfarande kommer därigenom i
kontakt med stadens mest särpräglade delar och
har alla moderna inrättningar som hör till en
modern stad inom bekvämt räckhåll. Vid förnyelsen
har den del som numera benämnes "Gamla Gefle"
sparats med låga en- och tvåvåningshus.

När mail granskar de byggenheter som är färdiga
ser man att resultatet inte till alla delar är så lyckat.
I högre grad borde man ha försökt att skapa
sådana miljöer soin gett människan-individen
omväxling, trivsel och harmoni. Det moderna samhället
blir alltför stereotypt och monotont. Likriktningen
inom stadsbyggandet är långt driven här i landet.
Utländska idéer accepteras utan förankring i
inhemska traditioner. Allt skall vara tekniskt perfekt
och ekonomiskt (Louis Campanello: Gävle förnyar
sig. Gävle Stads Fastighetskontor 1959). BS

"Sjötraktor" till Köpenhamn

Köpenhamns hamnstyrelse har hos Aarhus
Flytde-dok og Maskinkompagni A/S låtit bygga en ny
bog-serbåt "sjötraktor", fig. 1, för bogsering och
inspektionstjänst samt för isbrytning inom hamnområdet.

"Sjötraktorn" har en Voith-Schneider-propeller i
båtens främre del och en dragkrok i aktern. Den får
härigenom en manöverförmåga långt utöver det
vanliga och blir dessutom praktiskt taget
kantrings-säker. Det vid konventionella bogserbåtar farliga
krängningsmomentet från bogserlinan elimineras.

TEKNISK TIDSKRIFT 19é0 H. 18 531

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/0557.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free