Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 20 - Internationella licensavtal, av Erik Wester
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Licenstagare
På köparsidan finns först från säljaren helt
oberoende tillverkande företag, som erbjudes
licens samt, från säljaren helt oberoende
tillverkande företag, som önskar licens.
Köparsidan kan även utgöras av ett till
säljaren knutet företag i vilket fall överlåtelsen
är baserad på interna överväganden. Även om
man i detta fall kan ägna mindre
uppmärksamhet åt utformandet av villkoren för
överlåtelsen, bör man inte förlora ur sikte den
möjligheten att licenstagarens beroende av
licensgivaren i en framtid kan upplösas, varvid
sålunda klara linjer i licensavtalet fordras.
Vidare kan köparen vara ett icke tillverkande
företag i ett tredje land, vilket i sin tur
försäljer licensen till ett tillverkande
företag i annat land. Detta är en konstruktion
som man kan tillgripa för att övervinna
olikheter eller Ofullkomligheter i berörda länders
lagstiftning eller bilaterala avtal.
Slutligen kan licenstagaren finnas i ett under
teknisk utveckling varande land, varvid det i
allmänhet rör sig om mindre avancerade
produkter, men i gengäld med utpräglad
konkurrens från kapitalstarka företag i länder ofta
med möjlighet till finansiellt stöd i samband
med licensupplåtelse.
Varför förvärvas tillverkningslicenser t
Tillverkningslicenser förvärvas generellt
därför att man uppnår en fördel, hänförande sig
till minskade kostnader, ökad försäljning och
ökad vinst. Andra mer preciserade skäl kan
vara:
Man blir erbjuden en licens, som kan vara
till nytta nu eller kan passa in i ens eget
konfidentiella utvecklingsprogram.
Man får ett mycket förmånligt erbjudande,
sonrman accepterar i spekulativt syfte.
Man önskar tillfredsställa licensgivaren av
andra skäl.
Man inser produktens värde och fruktar att
den skall uttränga ens egen produkt. Man
förvärvar licensen för att kontrollera marknaden
antingen genom att inte utnyttja licensen — om
licensvillkoren medger det — eller freda sitt
eget samvete och infria säljarens förväntningar
genom att vid ett senare tillfälle möjligen
utnyttja licensen.
Man är mån om sitt företags framtid och
inser att man inte hinner med alla faser av
utvecklingen inom eget verksamhetsfält.
Man är särskilt framgångsrik och har likvida,
kanske billiga medel i överskott. Då breddar
man sitt verksamhetsfält hellre än att riskera
penningvärdeförsämring i samband med
andra transaktioner. Licenser blir härigenom ett
investeringsobjekt av bestående värde.
Den erbjudna produkten saknas i det egna
sortimentet.
Den erbjudna produkten eller metoden
innebär bättre utnyttjning av egna resurser.
Man har påtagit sig en leverans av en produkt
inom eget verksamhetsområde och finner att
denna är föråldrad och måste förbättras, vilket
ofta med fördel kan ske genom att man
förvärvar licens i stället för att med osäkert
resultat och med förlust av värdefull tid själv
försöker utveckla en motsvarande produkt.
Slutligen kan man önska förvärva en licens
för att möta en oförutsedd konkurrens från
nya material av likvärdig kvalitet men med
annat utgångsmaterial — såsom tidigare
antytts i avseende på plast. För att säkra
företagets bestånd måste man då snabbt övergå
till annan produktion. En sådan omställning
brukar i USA kallas "diversification". Ett
sådant illa utsatt amerikanskt företag brukar i
sin presentation av de iråkade svårigheterna
och de egna problemen nämna som sin bästa
tillgång sin kundkrets, vars behov man även i
fortsättningen vill försöka tillfredsställa. I
Sverige och i många andra länder nämner man
i första hand sin maskinpark och sin
personals inriktning. Bn sådan köpare som till varje
pris behöver nya tillverkningsobjekt kan bli
ett utsatt offer för mera förtjänstmedvetna
innehavare av lämpliga tillverkningslicenser.
Som regel gäller att ingen köpare är betjänt
av att ge alltför stor spridning åt sina
önskemål att förvärva tillverkningslicenser. Det
väcker ofta ogrundade misstankar om företagets
nuvarande produkter. I särskild grad kan ett
företag med "diversification"-problem bli
utsatt för konsekvenserna av allmän kännedom
om dess behov av nya produkter.
I detta sammanhang kan några anledningar
till att licensavtal icke kommer till stånd böra
anges. Man låter tillfället gå sig ur händerna
och i dessa handelsintegrationens tider går
kanske affären till ett annat land. Man har för
stor tilltro till egna forskningsresurser och i
jämförelse med erbjuden licens uppskattar man
inte ärligt kostnaderna för att själv göra
motsvarande konstruktion eller produkt och inte
heller tar man med i kalkylen risken för eget
misslyckande eller uppskattar tidsförlusten i
pengar. Man vill inte erkänna värdet av
andras insatser inom det egna verksamhetsfältet.
Det kan gälla en produkt, vars tillverkning
i främmande land är okänd för licensgivaren
därför att den av strategiska skäl är skyddad
av ett hemligt patent. Produkten uppfyller inte
vissa normer i det främmande landet, t.ex.
avseende allmän säkerhet,
sprängämnesbestämmelser, giftstadgor eller vissa fordringar på
livsmedel.
Internationella överenskommelser
Den nu snart 100-åriga internationella
patentkonventionen är den väsentliga
förutsättningen för kommersiellt utbyte av
tillverkningslicenser. Även om de fördragsslutande
parterna, till vilka östblocket inte hör, i princip har
accepterat de förpliktelser som en anslutning
medför, så förekommer ofta betydande
avvikelser från den generella tolkningen. Det är
därför tillrådligt att vid planerandet av patent-
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 20 539
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
