Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 20 - Internationella licensavtal, av Erik Wester
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skydd i avyttringssyfte på ett tidigt stadium
klarlägga de lokala förhållandena i avseende
på exempelvis föranvändarrätt, avsaknad av
nyhetsgranskning, etablerandet av
nyhetshinder, utnyttjningsplikt och lagenlig åtalsfrist vid
patentintrång.
Föranvändarrätten har fastlagts i
"Londontexten", till vilken bl.a. Sverige inte har
anslutit sig. Den rättmätige uppfinnaren kan få
se sin rätt delvis kringskuren av en
uppmärksam och agressiv outsider. Avsaknaden av
nyhetsgranskning i t.ex. Frankrike, Belgien och
Italien, där patentens verkliga värde får
verifieras vid domstol, medför att
tillverkningslicenser svårligen kan placeras i dessa länder
förr än patentskyddet har fastlagts i länder
med omfattande nyhetsgranskning, t.ex. USA,
Holland, Sverige och Tyskland-.
Nyhetsgranskningen i England inskränker sig i allmänhet
till det egna landet.
Internationella handelskammaren i Paris
avgav 1950 en rekommendation till berörda
statliga myndigheter att välvilligt underlätta för
parterna i ett licensavtal att fullgöra sina
förpliktelser. Detta är en bekräftelse på vad som
redan har skett även i länder med hårt
ansträngda betalningsmöjligheter med utlandet.
Tydligen anses en skälig gottgörelse för
utländskt tekniskt kunnande vara att föredra
framför en även starkt begränsad import av
motsvarande produkter. I vissa länder
föreligger registreringsplikt för licensförvärv från
utlandet för vilka ersättningens storlek i några
fall är maximerad.
Lagar och förordningar
i främmande länder
USA är ofta det land som i första hand
föresvävar svenska licensgivare. En besvärlig
stötesten är därvid den amerikanska
antitrustlag-stiftningen, som även för amerikanska
experter är synnerligen svårtolkad. Den står delvis
i strid mot de principer på vilka
patentlagstiftningen vilar. Man har kunnat peka på fall, då
den har avhållit franska och engelska företag
från licenssamarbete med USA. Det finns
visserligen anvisningar från den amerikanska
högsta domstolen, som går under namnet "Rule
of Reason", som innebär att antitrustlagen, dvs.
"Sherman Act", bör tillämpas med varsamhet
i internationella affärer. En längre utredning
i denna fråga av en fakultet inom George
Washington University slutar på detta
betecknande sätt: "The US businessman is faced with
a host of unanswered questions and many of
them feel that a möre reasonable attitude of
the court will be required before US business
will be able to compete effectively abroad."
Konsekvenserna är måhända i praktiken inte
så allvarliga, men antitrustlagen utgör ändå
alltid ett hot och en god inkomstkälla för
amerikanska jurister.
Skattelagstiftningen i berörda länder har ofta
inflytande på utformningen av licensavtal.
Under vissa förhållanden kan en amerikansk kö-
pare beviljas full avdragsrätt för vissa utgifter
i samband med förvärvandet av en
tillverkningslicens, om avtalet utformas på rätt sätt.
En amerikansk säljare kan få avsevärda
skattelättnader, om han undviker att i överlåtelsen
införa vissa mindre betydelsefulla
stipulatio-ner. I vissa länder är det förmånligare att göra
avtal om tekniskt bistånd än om
licensöverlåtelse. I Sverige kan en säljare tvingas att
anta ett ofördelaktigare anbud, innebärande
vissa riskmoment för den fortsatta
royaltyin-komsten på grund av skattens konfiskatoriska
karaktär vid stora engångsersättningar. I vissa
länder beskattas inte inkomst emanerande från
utlandet. Därför talas åtminstone i USA helt
öppet om "profit sanctuaries" och "tax
heavens", där Panama intar en särställning
med nio väl definierade fördelar.
Överlåtelse av licenser för produkter av
strategisk natur måste ofta sanktioneras av
exportlandets myndigheter, varvid sådant
medgivande tyvärr endast medges för så kort tid, att
risk föreligger för förluster i
anskaffningskostnader för nödvändig men sedermera outnyttjad
maskinell utrustning.
Bilaterala dubbelbeskattningsavtal underlättar
ofta det internationella utbytet av
tillverkningslicenser. Avsaknaden av sådana avtal kan ha
stora ekonomiska konsekvenser och medföra,
att avtal utväxlas över ett företag i ett tredje
land, vars betalnings- och skatteförhållanden
är reglerade med båda avtalsparternas länder.
Förberedande åtgärder
Efter fattat principbeslut om avyttring bör
säljaren noggrant förbereda sin aktion antingen
i egen regi med anlitande av egen erfarenhet,
egna förbindelser och tillgängliga anvisningar
eller med hjälp av utomstående. En licensaffär
med största möjliga utbyte är både tids- och
kostnadskrävande. Med uppgivande av allt
önsketänkande bör man på ett så tidigt
stadium som möjligt söka uppskatta sannolikheten
för att försöket kommer att löna sig.
Åtgärder för att till det yttersta uppdriva
säljbarheten innefattar "dokumentation", dvs. alla
viktiga data och argument, och verifikation av
förväntad försäljningsvolym om möjligt
baserad på erfarenhet från andra marknader.
Tidpunkten för ackvisitionens igångsättande
är ofta beroende av patentläget. Man kan få
höra repliken: "Är det redan patenterat, så är
det väl nästan omodärnt." Å andra sidan kan
det vara olämpligt eller förenat med vissa
risker att utbjuda licens omedelbart efter
ingivandet av patentansökan. Konkurrensläget och
den nya produktens beräknade varaktighet kan
avgöra när ackvisitionen skall igångsättas.
Till vilka länder en licens skall erbjudas
undandrar sig generellt bedömande. USA med
sin stora hemmamarknad intar, som tidigare
nämnts, en särställning. Amerikanska
undersökningar avseende utländska licenstagare anger
följande rangskala: Storbritannien i första
hand med god marginal, därefter Frankrike,
540 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
