Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 22 - Trafiksäkerhet genom samhällsplanering, av Stig Nordqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trafiksäkerhet genom
samhällsplanering
Civilingenjör Stig Nordqvist, Stockholm
Fig. 1.
Olycks-frekvens på
raksträckor på
tvd-filiga landsbygdsvägar i
USA vid olika
trafikvolymer.
Trafiksäkerhet kan innefatta säkerhet för
såväl sjöfart som luftfart, spårtrafik och väg- och
gatutrafik. Samhällsplaneringen har rätt små
möjligheter att påverka säkerheten i sjöfart
och spårbunden trafik medan däremot
betydande säkerhetsproblem är förbundna med
bebyggelseplanering kring flygplatser.
Samhällsplanerarens dominerande intresse är
emellertid inriktat på väg- och gatutrafiken.
I begreppet samhällsplanering å andra sidan
kan i vidaste mening innefattas all
lokalisering, planering och utformning av vår fysiska
miljö, sålunda också detaljutformning och
utrustning av trafikanläggningar. Dessa olika led
är också så beroende av varandra — i
trafikplaneringen liksom i t.ex. bostadsplanering —
att man bör sträva efter att se dem i ett
sammanhang. En viss detaljutformning och
utrustning kräver en viss markdisposition och
därmed måste detaljutformningens
konsekvenser vara bedömda redan i den översiktliga
planläggningen. Detta gäller t.ex., för att ta
ett konkret exempel, mycket påtagligt valet av
vägskälstyp. Val mellan t.ex. cirkulationsplats,
signalreglerad korsning eller planskild
korsning, som alla har väsentligt olika egenskaper
Antal olyckor per 100 miljoner fordomkm
WO r–
-1000- 1000- 2000- 3000- W00- 5000- 6000- 7000- 8000->9000 Fordon per
2000 3000 W00 5000 6000 7000 8000 9000 årsmede/dggn
Trafikvolym
656.08 : 711.1
ur trafiksynpunkt och olika utrymmeskrav,
måste ofta göras redan vid markdispositionen.
Föreliggande material
Under de senaste 15 åren har genomförts en
hel del undersökningar av samband mellan
olycksfrekvens och egenskaper hos
samhällsplaner och trafikanläggningar. I första hand har
dock dessa undersökningar gällt
trafikanläggningarnas detaljutformning och endast i
obetydlig utsträckning stadsplanetyp och gatusvstem.
Översiktlig lokalisering
Ett närmast kuriöst exempel på hur
översiktlig lokalisering, i detta fall av motell, skulle
kunna påverka trafiksäkerheten rapporteras
från USA. Man fann i en av de västra staterna
att en mycket hög olycksfrekvens på en viss
sträcka av en huvudväg sannolikt berodde på
att sträckan låg på ett sådant avstånd från
utgångspunkten för ofta förekommande resor
att bilisterna regelbundet var exceptionellt
trötta på denna’sträcka. Bristen på lämpligt
belägna övernattningsställen medförde att
bilisterna utsträckte sina resor längre än de
normalt skulle ha gjort. Ett par attraktiva och
lämpligt belägna motell skulle alltså i detta fall
ha kunnat verka säkerhetshöjande. Denna
undersökning kunde dock i brist på medel inte
genomföras så att entydiga svar erhölls och
det här beskrivna sambandet rapporterades
endast som sannolikt.
Stadsplanetyp. Gatusystem
R J Smeed vid Road Research Laboratory i
England har funnit att risken per
personkilometer för en cyklist att råka ut för en olycka är
ungefär 15 gånger så stor som för en
bilförare. Smeed har också funnit att olycksrisken
är störst för cyklister i åldern 12—20 år.
Olycksrisken för en fotgängare stiger under
de första levnadsåren för att nå ett maximum
vid C års ålder. Risken avtar därefter till 30—
40 års ålder, varefter den stiger igen. Risken
är inte mindre än sju gånger så stor i åldern
3—7 år som i åldern 20—40 år.
TEKNISK TIDSKRIFT 19é0 H. 22 61 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
