Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 22 - Bildtolkning, av Sven G Möller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
män akademisk utbildning i flera ämnen, gärna
i geomorfologi. Viss kunskap i fotografi och
fotogrammetri är erforderlig liksom erfarenhet
av bildtolkning inom det speciella fack, som
tolkningen främst skall avse. Tolkaren bör
också vara förtrogen med det fältarbete, som
behövs såsom stöd för bildtolkningen. Han bör
vidare äga den intuitiva förmågan att kunna
sammanfatta och logiskt sammanbinda
detaljinformationerna till bindande slutsatser,
ungefär så som en domare arbetar vid
indiciebevisning. Bildläsaren däremot behöver icke ha
någon akademisk utbildning för att lösa sina
uppgifter och bildanalytikern knappast heller.
De informationer man söker genom
bildtolkning är vanligen kvalitativa men kan även
vara kvantitativa. Exempel på kvalitativa
informationer är läge, ursprung och beskaffenhet
för lösa jordarter och bergarter, läge för
naturtillgångar som grustag, sandtag och
torvmossar, läge och omfattning för områden med
olika grad av dränering, av områden som varit
utsatta för jordskred eller där sådan risk kan
föreligga, av områden med olika
markanvändning, olika markvärden, olika användbarhet
för bebyggelse e.d.
Exempel på kvantitativa informationer är
kronslutenhet i skogsmark, antal träd per
hektar, stenighet i åker, boendetäthet, trafiktäthet,
antal renar i en hjord, antal häckande fåglar
i en sjö, omfattningen av fiskdöd, snömängd
som väntas ge upphov till vårflod o.dyl.
Varje vetenskap, teknik eller verksamhet som
har landskapet till arbetsobjekt kan med
fördel utnyttja bildtolkning, förutsatt att
studieobjektet kan avbildas fotografiskt och att det
har tillräcklig omfattning för att kunna bära
kostnaderna för flygbilderna och
tolkningsarbetet.
Bildtolkning som teknik eller vetenskap är
därför så omfattande, att icke någon enskild
människa torde kunna behärska annat än en
liten del av densamma och av dess
tillämpningar. Bildtolkaren får därför begränsa sig
till den allmänna bildtolkningen, till sitt
huvudfack och till några närbesläktade fack.
Specialisten däremot kan tränga djupt in i sitt
specialområde. Det finns redan exempel på
stora bildtolkningsarbeten, som har utförts
genom grupper av bildtolkningsspecialister, vilka
tolkat samma område var och en ur sin
speciella synpunkt.
Bildtolkningen har en filosofi eller vissa
grundläggande värderingar. Bildtolkaren
måste vara övertygad om, att flygbilden innehåller
en stor mängd tillförlitliga informationer om
landskapet, såväl de i fält identifierbara, som
de vilka endast kan iakttagas i bilderna. Han
förstår, att informationsmängden i bilderna är
begränsad av kamerans och den fotografiska
bildens upplösningsförmåga m.fl. faktorer. Han
är också övertygad om möjligheten, att inom
dessa gränser tolka flygbilden, så att
tillförlitliga informationer om landskapet kan erhållas.
Metoden för bildtolkning är betydelsefull.
Tolkaren bör givetvis först undersöka, om de sökta
informationerna redan är insamlade i form av
kartor, inventeringar e.d. Är så ej fallet, kan
han likväl använda äldre kartor och andra
informationer som stöd för bildtolkningen.
Bildskisser bör anskaffas och användas för
översiktsändamål och registrering m.m.
Flygbilderna bör först studeras preliminärt och snabbt
under spegelstereoskop. Därefter detaljtolkar
man element efter element. Slutligen väger man
samman delinformationerna och drar slutsatser
i form av en bindande indiciebevisning. Varje
steg av en sådan tolkning kan förenas med
fältkontroll. En väl väld och insatt sådan
kontroll är nödvändig, åtminstone för civila
ändamål.
Informationsbehandling med flygbilder
Informationer om landskapet kan avse
förhållanden ovan markytan och vattenytan eller
under. Flertalet informationer är också
varaktiga, som det faktum, att ett berg är beläget
vid en viss sjö. Andra kan däremot förändras
med tiden, t.ex. virkesvolymen i ett
skogsbestånd och grödan på en åker. Vissa
informationer varierar med tiden, t.ex. vattenståndet i
en flod och trafikmängden vid en gatukorsning.
I en flygbild kan man t.ex. iaktta en byggnad,
som lika gärna kunde vara ett boningshus som
ett uthus. Undanröjandet av denna osäkerhet
eller valet mellan de båda sannolika
möjligheterna är då själva informationen.
Urvalet av en av två alternativa möjligheter
utgör en enhet information, kallad 1 bit. Bland
de sammanlagt ca 30 möjligheter som våra
bokstäver, siffror och vanligaste skiljetecken
ger, kan man utpeka en genom fem successiva
val. En bokstav representerar alltså fem bitar
information. På samma sätt kan påståendet att
ett visst träd i en flygbild är en al vara
resultatet av en serie val mellan sannolika
möjligheter. Man kan t.ex. göra följande
överväganden: det måste vara ett lövträd och kan
knappast vara en ek, en björk, en poppel, en lönn
eller en lind, trädet växer vid en bäck,
varför det sannolikt är en al. Den slutliga
informationen innehåller ett antal bitar
information, bestående av val mellan två alternativ av
formen antingen-eller.
Informationen är vidare förenad med en viss
sannolikhet. Den kan lagras och transporteras.
De informationer, som man söker genom
tolkning av flygbilder, kan tänkas vara lagrade i
landskapet. De transporteras med ljuset från
landskapet genom luften upp till filmen i
flyg-kameran och lagras där. Genom framkallning
av filmen uppstår fotobilden, som därefter
tolkas för något ändamål. Vid transporten av
informationerna från landskapet till flygbilden
förvanskas de. Några av dem når icke alls fram
till flygbilden, andra förändras. Slutligen kan
ovidkommande störande information som
luftdis komma in i flygbilden. Bildtolkaren kan
komplettera bildens informationsinnehåll med
sin egen kunskap och med annan
sidoinformation, t.ex. från fältkontroll. På så sätt kan hans
608 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
