Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 22 - Bildtolkning, av Sven G Möller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
log Et
log E-
Fig. 1. Förändringar av originalets tonrelationer
enligt L A Jones. De relativa tonvärdena,
luminens-faktorn, E i originalet ändras genom inverkan av,
I dis i luften, II negativa materialets egenskaper, III
positivmaterialets egenskaper och ger de av IV
angivna täthetsvärdena Dr, 1 intensiteten hos mot
negativet infallande ljus, D tätheten i negativbilden,
En resp. Ep svärtningen i negativ resp. positiv bild.
tolkning ändock ge en tillräcklig mängd
information med tillfredsställande säkerhet.
Lagringsställen för information benämnes
vanligen minnen. Ett sådant minne är flygbilden,
ett annat är kartan, som framställts ur
flygbilden. Information överföres från ett minne
till ett annat via kanaler eller linjer. Som regel
sker detta under förlust av information. Man
kan liksom inom teletekniken tala om
störningar, brus, och om filter.
Förutsättningen för att en information skall
nå fram är att signal-brusförhållandet är
tillräckligt stort. I olyckliga fall kan störningarna
vara så starka, att ingen nyttig information
över huvud kan överföras, t.ex. vid molnighet,
för starka skuggor o.dyl. En kanal har en viss
kapacitet, en största mängd information, som
kan transporteras. Motsvarande gäller också
inom bildtolkningen. Här må t.ex. erinras om
fotobildens kornighet. Skillnaden mellan
in-och utgående ljud hos en bandspelare
benämnes distorsion. Inom fotografi finns en
motsvarighet, t.ex. den av professor Ingelstam
studerade kontrasttransmissionen hos
fotobilder (Tekn. T. 1955 s. 505).
Information kan alltså i princip mätas och
anges i tal, den kan transporteras över kanaler,
genom filter, mellan olika lagringsställen och
den är förenad med sannolikhet eller säkerhet.
Man kan tala om kapacitet och effekt hos
minnen och kanaler, om informationsflöden och
om effekt hos hela informationssystem. En
arbetsprocess, som inrymmer bildtolkning, är
därför att anse som ett system för behandling
av information eller data.
Man bör ha klart för sig, att en information
erhålles vid bildtolkning, väsentligen genom en
intellektuell process". Bildtolkaren observerar
bilderna, sammanställer iakttagelserna,
kombinerar dem med sin kunskap, sina
föreställningar och begrepp, gör en snabb analys av
alltsammans, drar sina slutsatser och framläg-
ger de slutliga resultaten i form av de sökta
informationerna. Denna sida av bildtolkningen
är hittills föga observerad. Den äger samband
med semantiken, läran om begrepp. Hur kan
egentligen några hundratusen små grå prickar
i en fotografisk bild till åskådaren förmedla
följande information: "Marken består
väsentligen av finkorniga sediment på blockig morän.
Meanderbildningen i bäcken är ung. Skogen
består av tall med inslag av gran och björk. Den
har boniteten 3—5 nr/ha och år och bör
genomhuggas. Skogsbilvägen bör förläggas dit
med undvikande av området där. Vägtrumma
bör förläggas i läget så och dimensioneras för
en vattenföring så stor".
Fotografisk teknik för bildtolkning
Det ljus som faller över ett landskap reflekteras
olika från olika delar av detsamma. Sålunda
kan klippor och sandstränder reflektera ca
30 % av det infallande ljuset, medan skog
kanske reflekterar endast ca 1 % därav. Denna
enda procent reflekterat ljus kan därför endast
mindre nyanserat påverka det fotografiska
skiktet med en bristfällig information om
skogen som följd. Det reflekterade ljuset är
vanligen också förändrat till sin spektrala
sammansättning till följd av absorption i
reflek-tionsytorna, vilket också ger en förvanskad
fotografisk bild av verkligheten.
Lufthavet mellan landskapet och kameran
innehåller stoftkorn, vattendroppar, insekter,
frömjöl, rök o.dyl., med ett sammanfattande
uttryck, aerosol. Vid belysning reflekterar det
ljus åt olika håll, bl.a. upp mot flygkameran.
Därigenom skapas ett skadlig ströljus av
storleksordningen 3 % av det infallande ljuset.
Belysningsrelationen skog—strand var
ursprungligen bestämd av kvoten 1/30, men blir på grund
av ströljuset dämpad till kvoten 1 + 3/30 + 3,
dvs. ca 1/8. Det är ett exempel på distorsion5.
Kameraobjektivet kan icke upplösa hur små
föremål som helst. Det finns en gräns därför,
upplösningsförmågan. Den varierar mellan
olika objektiv. För samma objektiv varierar den
inom bildfältet, så att den minskar utåt från
bildcentrum. Upplösningsförmågan beror även
av det avbildade föremålets natur. Vid samma
upplösningsförmåga avbildas grova detaljer
bättre än fina detaljer.
Filmen eller rättare dess fotografiska skikt
äger även en viss begränsad
upplösningsförmåga bestämd av bl.a. filmens kornighet och
ljusspridningen i emulsionen. Fotobildens
slöja, exponeringströskel och svärtningskurva i
övrigt förändrar originalets tonrelationer.
Kant-skärpan är även en faktor av betydelse.
Framkallningsprocessen påverkar
tonrelationerna och bildens informationsinnehåll liksom
kopieringen av negativet till positiv. Positiven
i form av diapositiv eller papperskopior är
utgångsmaterial för bildtolkning.
Den samlade effekten av alla sådana
förändringar av originalets tonrelationer kan
åskådliggöras i kurvor, fig. I5.
TEKNISK TIDSKRIFT 19é0 H. 22 61 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
