Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 22 - Bildtolkning, av Sven G Möller - Andras erfarenheter - Nylon 6 eller nylon 66 till bildäckskord, av SHl - Husbyggandets externa transporter, av BS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid midsommar återgav endast 4—5 skilda
gråtoner, varierande i täthet mellan 0,1 och 0,2.
Vegetationen kan ge många värdefulla
informationer särskilt för ekologen, den som
känner sambanden mellan t.ex. vegetationen och
dess miljöbetingelser. För skog har också
redan utvecklats en omfattande
bildtolknings-verksamhet (Tekn. T. 1952 s. 273). Ett
betydande utvecklingsarbete pågår inom detta
område icke minst i Sverige.
Vad avser ängsmark, hagar, åkrar o.dyl. bör
givetvis finnas vissa möjligheter till avancerad
bildtolkning. De synes dock knappast hittills
ha studerats tillräckligt. Man har observerat,
att vilt växande växter kan samlas i kolonier,
som antyder vissa växtbetingelser. Känd är t.ex.
vattenklövern, som indikator på kalkhaltigt
vatten i Norrlands översilningsängar.
"Hundra-toppagräset" med sin röda färg tyder på surt
myrvatten och dålig växtlighet i Norrlands
myrar. En sydamerikansk järnmalmsfyndighet
upptäcktes på det sättet att mineralsalterna,
som av träden transporterats till deras blad,
ändrade bladens reflektionsförmåga för ljus på
ett karakteristiskt sätt m.m.
Gammal bebyggelse och odling kan upptäckas
på många sätt. Markens bördighet (fosfathalt)
kan förete intensitetsvariationer, som ger
utslag i grödans höjd, frodighet och färg. Gamla
vägar ger ljus färgton i flygbilder. Spåren av
gamla åkrar och vägar kan finnas bevarade
genom århundraden i form av svaga
fördjupningar i terrängen, vilka samlar vatten och
snö på ett karakteristiskt sätt m.m.
Släntlut-ningsvinklarna i naturen kan vara indikatorer
på kornstorleken hos markslaget.
Strömförhållandena vid utloppet för en avloppsledning och
avloppsvattnets utspädning kunde direkt
avläsas på tonrelationerna i flygbilder. Läget
fölen djupvattensränna och en blivande mindre
hamn kunde likaledes urskiljas med hjälp av
tonrelationer i flygbildens vattenytor, som klart
utvisade djuprännorna inom vattenområdet
ifråga. Det finns en mångfald ytterligare
sådana indikationer, som kan utnyttjas vid
bildtolkning.
Utvecklingstendenser och slutord
Bildtolkning som vetenskap och framförallt
som tillämpad teknik är under mycket snabb
utveckling. Särskilt gäller detta USA. Inom
militär teknik är den använd sedan decennier
och med tiden i starkt stegrad omfattning.
Skoglig bildtolkning är ett av de främsta civila
användningsområdena med en betydande
litteratur och ett aktningsvärt utvecklingsarbete1.
Den arkeologiska bildtolkningen har redan fått
ett standardverk3. Internationellt företrädes
bildtolkningen genom Commission VII of the
International Society for Photogrammetry.
Commission VII är dock redan delad i 14
sektioner, alla synbarligen mycket aktiva.
Även vid en snabb kontakt med bildtolkning
torde flertalet människor bli övertygade om
dess möjligheter att säkert, snabbt och billigt
förmedla information. Exempel härpå finns i
litteraturen. Inom Sverige har Nämnden för
Skoglig Fotogrammetri verkat för bildtolkning
med tonvikten lagd på den skogliga
tillämpningen. Emellertid förekommer i Sverige
knappast någon akademisk utbildning i
bildtolkning. Tiden synes dock vara mogen för en
sådan utbildning vid de högskolor, som har
landskapet som studieobjekt. Även
undervisningen i bildläsning och bildanalys torde böra
införas eller förbättras vid de läroanstalter,
som utbildar lägre personal för inventering
ocli projektering m.m. i fält.
Litteratur
1. Tolkning av flygbilder. Kommittén för Skoglig
Fotogrammetri. Stockholm 1955.
2. Baumann, H: Forstliche Luftbild-Interpretation.
Tü-bingen-Bebenhausen 1957.
3. Bradford, J: Ancient landscapes. London 1957.
4. Fotohandboken. Del 2. Teori och teknik. Stockholm 1958.
5. Schwidefsky, K: An outline of photogrammetry.
London 1959.
6. Lueder, D B: Aerial photographic interpretation. New
York 1959.
• andras erfarenheter
• •
Nylon 6 eller nylon 66 till bildäckskord
I USA har man nu börjat tillverka bildäckskord av
nylon 6 som kommer att konkurrera med den
tidigare tillverkade korden av vanlig nylon 66. I dag
används rayonkord i mer än 98 "/o av
originaldäcken på nya bilar, men nylon har i USA övertagit
ungefär hälften av rayons andel i ersättningsdäcken.
Man tror emellertid att nylon inte bara är på väg
att helt tränga ut rayon i dessa utan att det
eventuellt också skall ta hand om hela marknaden för
originaldäck.
För att möta den väntade efterfrågan på
nylon-kord utvidgas en anläggning för 67 500 t/år nylon
66 med 50 °/o och en ny fabrik för 5 500 t/år nylon
6 väntas vara i drift 1961. I dag är 90 °/o av
nylon-korden av nylon 66, men man väntar att andelen
av nylon 6 skall växa (Chemical Engineering 7
mars 1960 s. 56). SHl
Husbyggandets externa transporter
En undersökning som utförts av
Byggnadsentreprenörföreningen på ett tiotal bostadsbyggen i
stockholmsområdet visar att för att uppföra en normal
lägenhet i flerfamiljshus om 62 m3 lägenhetsyta
fordras ett transportarbete om 5 800 tonkm. Av
detta utgör schaktmassorna 400, gjutgrus och
betongmaterial 1 300, mur- och putsmaterialen 1 300,
armeringsjärn 500, isoleringsmaterial 550,
fabriks-tillverkade byggnadsdelar 500, inredning 450,
vvs-och elmaterial 300 och övriga material 500 tonkm.
Normalt användes inte schaktmassorna på ett
förnuftigt sätt vid stadsbyggandet. Undantag finns,
och t.ex. i Hedemora har myndigheterna i flera år
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 20 237
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
