Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 22 - Bildtolkning, av Sven G Möller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kontrasttransmissionen är ett annat medel att
förklara den samlade effekten av objektivets
och filmens förmåga att överföra information.
För att bestämma denna fotograferar man
provtavlor, bestående av linjer med olika inbördes
täthet och med bestämda kontraster mellan
linjerna och bakgrunden. Därvid använder
man vissa objektiv och vissa filmer. Den
resulterande bilden studeras. Föremålets ocli
bildens kontraster Cf resp. Cb bestämmes först på
visst sätt. Därefter bestämmes
kontrasttransmissionen genom formeln c^ = CfKt (AT), där
N är linjefrekvensen (linjer/mm) och Kt (N)
kontrasttransmissionen4.
Även ögat har en upplösningsgräns, en
kontrasttröskel, fig. 2. En kontrast mindre än 3 %
kan ögat icke uppfatta4. Det finns som synes
ett gott samband mellan objektivets, filmens
och ögats möjligheter att reagera för
tonrelationer hos originalet, vilket vid bildtolkning
är någon del av landskapet. Den kända tesen,
att kameran icke ljuger, bör bildtolkaren
därför ersätta med övertygelsen, att originalets
tonrelationer endast i viss omfattning och efter
viss förvanskning kan återges i den
fotografiska bilden.
Kontrast
Fig. 2. Kontrasttransmissionskurva angivande
sambandet mellan upplösningsförmdga och kontrast i
objekt och bild.
Indicier och diagnosmedel
En väsentlig fråga inom bildtolkningen är vad
man egentligen bör studera i en flygbild för
att kunna få den önskade informationen.
Problemet kan jämföras med domarens
indiciebevisning och läkarens förfarande, då han
ställer en diagnos. Det finns alltså vissa tecken
eller indikationer, som på något lagbundet sätt
äger samband med den önskade informationen,
den fulla bevisningen, respektive den rätta
diagnosen. Lueder0, som synbarligen närmast
är intresserad av geotekniska frågor, har i sin
bok diskuterat dessa problem ingående. Här
må lämnas några kortfattade prov på hans
synpunkter.
Ursprung, terrängform och bergart är
väsentliga informationskällor. Topografien indelas i
terrängformer av olika ordningar, bland vilka
tredje ordningens är särskilt betydelsefulla för
bildtolkaren. De indelas ytterligare i enhetliga
typiska terrängformer, som äger kända
samband med t.ex. markbeskaffenhet. Det vanliga
schemat över lösa jordlagers bildningssätt
(morän, flodsediment, sjösediment m.m.) är
givetvis betydelsefullt att känna vid tolkning.
Serien ursprung—terrängform—bergart ger
dock vanligen endast ofullständig information.
Den måste kompletteras med annan
information.
Ytdräneringssystem består dels av första
ordningens vattendrag, 30 m breda eller mera
med vattenföring hela året, andra ordningens,
biflöden med vattenföring hela året eller
periodvis, samt tredje ordningens små grunda
rännor med vattenföring endast efter
nederbörd. Dessa vattendrag bildar karakteristiska
mönster, som beror främst av de geologiska
bildningarna och av klimatet.
Erosionstecken är egentligen terrängformer
av fjärde ordningen. Särskilt värdefulla är
bäckfåror och liknande vattendrag, där
ero-sionstecknen kan studeras väl. Bäckfårornas
dimensioner i längd, bredd och djup studeras
liksom deras tvärsektioner och längdprofiler.
Tvärsektionernas övre vertikala delar äger
samband med markens maximala höjd innan
den rasar. Den äger i sin tur samband med
markens kornstorlek, kohesion och andra
geotekniska förhållanden. De kan beräknas och
även bestämmas empiriskt. Tvärsektionernas
bottnar kan också ge information om
markbeskaffenhet.; Översikter finns utarbetade över
sådana indikationer för tre olika klasser av
jordarter, nämligen icke-kohesiva jordar med
viss kornstorlek och bestämd porositet,
kohe-siva jordar med mycket små korn och låg
porositet samt mellanformer.
Speciella dräneringssystem kan också
utnyttjas som informationskällor, t.ex. rester av
gamla flodfåror, frostfenomen inom områden med
evig tjäle eller långvarig tjäle, slukhål i myrar
m.m.
Gråtoner är viktiga informationskällor. De
kan tyda på terrängfaktorer som markslag,
bergarter, vegetationsförhållanden samt på
serien markfuktighet—organiskt material, på
tekniska faktorer beroende av material,
utrustning, exponering, framkallning och kopiering
samt på meterologiska faktorer och klimat,
som dis, moln, årstid och skugglängd.
Man har studerat samband mellan gråtoner
i flygbilder och reflekterad ljusmängd från
olika terrängtyper och från olika trädslag
ävensom tonrelationerna i bilder tagna under
olika årstider. I ett fall hade man i vårbilder
mätt 15 skilda gråtoner varierande mellan
tät-heterna 0,1 och 0,6. Samma yta fotograferad
610 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
