Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 26 - Sänkbrunn genom Brunkebergsåsen, av Per Lanéus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sänkbrunn genom
Brunkebergsåsen
Civilingenjör Per Lanéus, Stockholm
I samband med de omfattande arbetena för
Stockholms nya city krävdes ett permanent
sänke genom Brunkebergsåsen ner i
underliggande berg. Genom provborrning fann man
att berget låg ca 22 m från markytan, 7 m
under grundvattenytan.
Bland skilda förslag till utförande valde man
en metod med sänkbrunnar enligt
teleskopprincipen, där den undre brunnen med
hänsyn till åsens rika vattenföring utfördes som
en tryckluftskassun. Vid ett utförande av
sän-ket med hjälp av stålspont eller Icos-pålar
befarade man, att vid slagningen uppkommande
markvibrationer skulle orsaka omlagringar i
åsmaterialet och ge sättningar i närliggande
byggnader.
Tryckluftssluss
Fig. 1.
Sänkbrunn genom [-Brunkebergsåsen-]
{+Brunkebergs-
åsen+} med
kassunen
under
sänkning.
624.157.3
Arbetsförfarande i huvuddrag
Med grävmaskin schaktade man ner till 4 m
djup. Kring platsen för brunnen byggdes en
träspont mot vilken materialet återfylldes.
Inom sponten byggde man en 11 m
glidforms-gjuten sänkbrunn av betong med 4,5 m
diameter. Brunnen sänktes sedan nästan ner till
grundvattenytan. I denna brunn gjöt man
därefter, likaledes med glidform, ytterligare en
12 m brunn med 3 m diameter, utformad som
en kassun, i vilken schakt- och
sprängningsarbete kunde bedrivas under övertryck. Av
utrymmesskäl placerade man tryckluftsslussen
13 m över kassuntaket i toppen på en
stål-rörsmast. All materiel- och persontransport
försiggick genom denna sluss och masten,
fig. 1.
Kassunen var avsedd att nedschaktas de
resterande 7 m till berg och sedan genom
sprängning sänkas ytterligare 3 m ner i berget och
där kringinjekteras. Berg påträffades på
beräknad höjd men föll undan så brant, att man
ej kunde få anslutning till berg runt om
brunnen. När kassunen nått sitt avsedda bottenläge
10 m under grundvattenytan, befanns det
genomgångna berget vara underlagrat av ett
metertjockt sandlager, varför det under hela
kassunen återstod mellan 0,5—1,5 m till fast
berg.
Den osymmetriska sprängningssänkningen
hade inneburit stora påfrestningar på
kassunen, och som de mothållande krafterna hastigt
tilltog med djupet, var det ej lämpligt att
sänka kassunen ytterligare. I stället injekterade
man berg och jordlager under och omkring
kassunen, varefter den injekterade marken
under övertryck schaktades igenom till berg. De
omgivande injekterade marklagren tjänstgjorde
härvid tillfälligt som kassunväggar. Genom
injektbetonggjutningar förlängdes
brunnsväggarna snabbast möjligt till anslutning med
berget.
Sänket sprängdes sedan ned 2 m i berget, och
tunna förstärkningsväggar utfördes från
botten av sänket till ett par meter upp i kassunen.
Kassuntaket bilades bort.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 26 695
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
