Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 28 - Temperaturmätning i ugnar, av Erik E Sjöstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Valvet i en martinugn med en smälta i
raffineringsstadiet strålar praktiskt taget som en
svart kropp. Visserligen är emissionsfaktorn
för teglet mindre än 1, men detta kompenseras
genom att strålning från andra delar av ugnen
reflekteras av valvet.
Om kallt tackjärn sätts in i ugnen, absorberar
det energi och valvet reflekterar mindre energi
än som fordras för kompensation av teglets
emissionsfaktor. Man måste därför korrigera
för denna vid temperaturmätning med en
strål-ningspvrometer. Korrektion kan undvaras,
bara om hela ugnsrummet har samma
temperatur. Så är fallet, om man inte kan se några
gränslinjer mellan olika föremål i ugnen.
I totalsträlningspyrometern (fig. 2 och 3)
riktas strålningen från den varma kroppen
mot ett mätelement, som kan vara ett
motstånds- eller termoelement. Med en
totalstrål-ningspyrometer kan man mäta totalstrålningen
från en kropp, dvs. strålning av praktiskt
taget alla våglängder. Driftspyrometrarna är i
allmänhet känsliga för alla våglängder mellan
0,1 och 8,0 ii.
När temperaturen hos en varm kropp skall
mätas utanför en ugn måste man ta hänsyn till
materialets emissionsfaktor. På grund härav
nödvändiga temperaturkorrektioner finns
uträknade (fig. 4).
Det finns numera många specialpyrometrar
med vilka man kan mäta ända ned till 100°C
enligt totalstrålningsprincipen. Dessutom finns
det mycket snabbt reagerande
totalstrålnings-pyrometrar som kan användas t.ex. i valsverk
för kontroll av arbetsstyckets temperatur
under valsningen.
Med delstrålningspyrometern kan man mäta
strålningen från en varm kropp inom ett litet
våglängdsområde. Detta instrument är
nämligen så konstruerat att det tar emot strålning
Korrektlon
Svärtat Pt-bteik
Termoelement:
varma lödstället
Objekrivlins Bländare
:
A
Rökglas Okularlins
Fig. 2. Totalstrålningspyrometer.
Vattenavlopp
1600 °c
Avläst temperatur
Fig. i. Korrektion som skall adderas till det på en
totalstrålningspyrometer avlästa värdet för en yta
med total emissionsfaktor e.
från endast ett litet våglängdsområde av 0,01 j.i
bredd. Pyrometrar av denna typ är vanligen
känsliga endast för strålning vid 0,65 u, dvs.
inom det synliga röda området.
I delstrålningspyrometern (fig. 5) ändras
ljusintensiteten hos glödtråden i en kalibrerad
jämförelselampa tills den överensstämmer med
strålkällans intensitet. Likhet sägs inträffa när
glödtråden tycks försvinna i bilden av
strålkällan. Pyrometrarna har en noggrannhet av
±5°C upp till 1 250°C och ± 10°C upp till
1 900°C.
Temperaturmätningen påverkas även vid
användning av delstrålningspyrometern av den
strålande kroppens emissionsegenskaper och
givetvis av den absorption som kan uppstå
under strålningens passage från strålkällan till
instrumentet. Blanka metallytors
emissionsfaktor är större för strålning av 0,65 ,[i än för
total strålning (fig. 6, tabell 5). Därför blir
korrektionen mindre för delstrålningspyrometern
än för totalsträlningspyrometern.
t Vatten tillopp
Fig. 3. Totalstrålningspyrometer i ugnsvägg
Fig. 5. Delstrålningspyrometer.
fi^O TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
