Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 28 - Temperaturmätning i ugnar, av Erik E Sjöstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förhållandet att en viss temperaturändring
ger en mycket större relativ ändring i
strålning vid 0,65 fi än den relativa genomsnittliga
ändringen i totalstrålningen gör att
korrektionen vid användning av
delstrålningspyro-metern blir mindre än för
totalstrålningspyro-metern, t.o.m. vid mätning av strålkällor med
samma emissionsfaktor (fig. 7).
Fotoceller kan användas för
temperaturmätning inom begränsade områden av spektrum.
De arbetar mycket snabbt. Enklast är
selen-spärrskiktsfotocellen som fungerar som en
exponeringsmätare för fotografering. Den är
känslig för synlig strålning och används ibland
för stålsmältningsugnar.
Känsligare är vakuumfotocellen som tyvärr
fordrar en elektronisk förstärkare. Den
används vid varmvalsverk. Känsligast är den
fo-tokonduktiva cellen som kan användas ned
till ca 150° C. Den kan utnyttjas t.ex. för
konstaterande av varmgång i lager.
Doppyrometern eller
snabbdoppningspyrome-tern utarbetades 1939 av Schofield & Grace vid
British National Physical Laboratory för
användning inom stålindustrin. Den består
vanligen av ett termoelement av
platina-platina-rodium med 13 % Rh i ett skyddsrör (fig. 8).
Termoelementet kalibreras efter ca 15
dopp-ningar i stålbadet genom jämförelse med ett
standardelement i en kalibreringsugn.
Kvartsspetsen byts efter varje doppning. Efter ca 50
avläsningar bör termoelementets spets
vanligen förnyas. Svenska doppyrometrar har
åtskilliga meter termoelementtråd upplindad i
bakre delen av pyrometerröret. När spetsen
skall förnyas dras mera tråd fram, och
trådarna viras ihop till en ny spets.
Tillämpningar
Temperaturen hos stålbad
Det gjordes massor av prima stål även innan
säkra mätningar av temperaturen hos smält
mo ’c
Avläst temperatur
Fig. 7. Korrektion som skall adderas till det på en
delstrålningspyrometer avlästa värdet för en yta
vars emissionsfaktor vid 0,65 ,j_t är e.
stål kunde göras. Ugnarna tappades vid
approximativt rätt temperatur. För mätning av
temperaturen kan man använda
delstrålnings-pyrometern, om stålytan är fri från slagg.
Det är viktigt att man kan mäta stålbadets
temperatur, därför att denna har ett avsevärt
’1200 1300 1WO 1500 ISOO 1700 1800 X
Temperatur
Fig. 6. Emissionsfaktorn vid 0,65 ,u för gjutjärn och
stål; 1 och 2 gjutjärn med 0,6 resp. 2,5 °/o Si, 3
oxiderad smält metallyta, A och 5 thomastackjärn
med 0,6 resp. 0,85 "lo Mn, 6 legerat manganstål, 7
elektrostål, 8 mjukt ståt.
Tabell 5. Emissionsfaktorn för stålsmältor och
flytande slagg
[-Emissionsfaktor-]
{+Emissions-
faktor+}
vid 0,65 jx
Flytande stålbad, ooxiderad yta...... 0,35—0,48
Fast stål, ooxiderad yta ............ 0,35—0,45
Tackjärnsgjutstråle upp till 1 375°C . . 0,70
Stålgjutstråle över 1 375°C .......... 0,40
Flytande tackjärn med 3,1 °/o C,
ooxiderad yta ..................... 0,40—0,45
Flytande tackjärn med 3,1 °/o C med
tunn oxidhinna .................... 0,90—0,95
Gjutstråle ur blandare, martinugn,
konverter ............................ 0,50
Gjutstråle ur kupolugn .............. 0,55
Flytande krom- och kromnickelstål,
oxiderad yta ...................... 0,70—0,75
Flytande slagger ................... 0,50—0,90
fi^O TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
