Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 29 - Kylfartyg, av Nils Lindberg - Återvändande rymdfarkoster kan bromsas - Papperstekniskt framställda fiberflortyger - Polyeten binds vid koppar - Niob kan skyddas mot oxidation - Hartsbildningen vid lagring av bensin - Elförsörjningen i Europa 1958/59, av RGn - Världsskeppsbyggeriet vid halvårsskiftet 1960, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skall maskineriet flyttas, måste det placeras
akterligare, helst längst akter ut. Detta senare
alternativ innebär, att den nuvarande
dieselmotorn av plastbrist icke kan användas.
Skall den nuvarande dieselmotorn ersättas
med ett annat maskineri, föreligger i stort sett
tre möjligheter:
frikolvsmaskineri och propeller med ställbara
blad,
ångturbinmaskineri med högt tryck och
propeller med ställbara blad,
dieselelektriskt maskineri med snabbgående
dieselmotorer.
Vertikala sidor i rummen förutsätter raka
vertikala spant i för- och midskeppsdel. En
omformning av spantsektionerna i förskeppet
torde bli nödvändig. Man kan emellertid icke
utan vidare använda U-formade spant på grund
av faran för bottenslag.
För minskning av utrymmet för isoleringen
skulle man eventuellt kunna använda
isoleringsmaterial i skumform, som blåses in
mellan fartygets plåtförband och garneringen.
Kraven på detta material måste givetvis ställas
högt. Materialet bör vara billigare än kork,
glasull och stenull samt ha lägre
värmeledningsförmåga än tidigare använda
isoleringsmaterial. Det bör vara brandsäkert, ha hög
sintringstemperatur eller smältpunkt, vara
korrosionsbeständigt och elektriskt isolerande.
Materialet skall fästa väl till såväl stål,
lättmetall som trä och icke vara hygroskopiskt.
Strukturen skall vara tät, så att
konvektionsströmmar undgås och materialet skall kunna
blåsas in med hjälp av en billig apparatur.
Återvändande rymdfarkoster kan bromsas,
änger ryska forskare, genom att noskonen
magnetiseras. Vid rörelsen genom joniserad luft
uppkommer då kraftiga bromskrafter.
Papperstekniskt framställda fiberflortyger
väntas i USA ge billiga och högst användbara
material till t.ex. klänningar, draperier och gardiner.
Med en modifierad pappersmaskin kan man
tillverka 300 m/min fiberflortyg mot 12 m/min med
konventionella textilmaskiner.
Polyeten binds vid koppar eller legeringar,
innehållande minst 85 °/o Cu, genom oxidation av
plasten med ett oxidskikt på metallen. Plasten gjuts
härvid på denna vid hög temperatur. Bindningen lär
bli så god att plasten brister före fogen vid
belastning.
Niob kan skyddas mot oxidation genom
beläggning med ett skikt av zinkniobföreningar, erhållet
genom doppning av nioben i smält zink och
följande upphettning till 870°C. Beläggningen skyddar mot
oxidation i luft vid 980’°C under flera hundra
timmar.
Hartsbildningen vid lagring av bensin beror enligt
en amerikansk undersökning huvudsakligen på
närvaro av aromater, organiska svavelföreningar,
kväveföreningar och luftsyre. Hartset är ett
högkokande, visköst ämne med en molvikt över 300 och hög
halt av syre, svavel och kväve.
Elförsörjningen i Europa 1958/59. ECE har
lämnat sin årliga översikt av elkraftförsörjningen i
Europa och det är nu driftåret 1958/59 som
behandlas. För första gången har sekretariatet utöver
de sedvanliga statistiska uppgifterna även tagit med
prognoser för belastningens utveckling.
Hela Europas elkonsumtion uppgick 1958 till 699
TWh netto eller obetydligt mera än i USA, där
nettokonsumtionen var 668 TWh. I siffran för
Europa är då 204 TWh för USSR inkluderad. El
produceras i Europa exklusive USSB till 64 "Io i
värmekraftverk och till resterande 36 °/o i
vattenkraftverk. För USSR är fördelningen 81 °/o värmekraft
och 19 »/o vattenkraft och för USA 80 °/o
värmekraft och 20 «/o vattenkraft. Ser man närmare på
de separata länderna framgår det att Norge och
Schweiz baserar sin produktion till 99 ’°/o på
vattenkraft medan Luxemburg och Nederländerna är rena
värmekraftländer. Sverige har 95 °/o vattenkraft.
Vid utgången av 1958 hade USA 4 022 km
ledningar för spänningar över 300 kV, Sverige 3 072
km, USSR 2 441 km och Frankrike 1 046 km. RGn
Världsskeppsbyggeriet vid halvårsskiftet 1960.
Enligt Lloyd’s Registers statistik var den 30 juni
1960 1464 handelsfartyg om 9 124175 brt under
byggnad i världen, undantagandes Ryssland,
Östtyskland och Kina. Jämfört med 1 429 fartyg om
9 582 583 brt vid årsskiftet 1959/60 och 1 452 fartyg
om 9 739 036 brt vid halvårsskiftet 1959 är
minskningen 458 408 resp. 614 861 brt. Fördelningen på de
viktigare skeppsbyggarländerna var den 30 juni
1960 (siffrorna vid årsskiftet inom parentes):
Antal fartyg brt
Storbritannien och Nordirland l 261 (276) 1 866 288 (2 032 600)
156 (132) 981 026 (1 207 050)
Västtyskland ................. 164 (140) 929 826 (915 649)
Holland ...................... 151 (152) 721 622 (744 918)
74 (70) 718 667 (767 739)
81 (81) 717 247 (707 069)
USA .......................... 55 (52) 619 457 (603 130)
Frankrike .................... 59 (62) 574 463 (623 767)
65 (68) 308 268 (381 850)
Danmark ..................... 32 (36) 288 026 (269 924)
111 (124) 280 980 (294 554)
Brittiska Samväldets
utomeuropeiska länder ...... 45 (45) 264 703 (218 265)
74 (68) 260 156 (242 207)
14 (17) 157 638 (175 185)
Finland ....................... 36 (44) 93136 (115 443)
Av totaltonnaget faller 20,45 "/o på Storbritannien
och Nordirland, varjämte 2,90 "/o kommer på
Brittiska Samväldets utomeuropeiska länder, eller
tillsammans 23,35 »/o. Japan bygger 10,75 ®/o,
Västtyskland 10,19 »/o, Holland 7,91 »/o och Sverige 7,88 °/o.
Ifråga om drivkraften fördelar sig totaltonnaget på
(siffrorna vid årsskiftet 1959/60 inom parentes):
brt %>
i 232 (1 193) motorfartgg .. 4 735 838 (5 046 594) 51,8 (54,6)
232 (236) ångare ....... 4 388 337 (4 535 989) 48,2 (45,4)
Tankfartygstonnaget under byggnad har minskat
förhållandevis mer än det övriga tonnaget.
Tanktonnaget utgjorde nu 243 fartyg om 4 358 613 brt,
eller 47,8 ®/o av totaltonnaget, jämfört med 270
fartyg om 4 870 869 brt (50,8 »/o av det totala) vid
årsskiftet 1959/60. 115 tankfartyg om 3 193 508 brt för
ångdrift, 128 om 1 165 105 brt motormaskineri.
Storbritannien och Nordirland bygger 55 tankfartyg om
895 175 brt, Sverige 19 om 477 210 brt, Italien 28 om
460 420 brt, och Västtyskland 19 om 406 919 brt.
Av världens totala byggnadstonnage vid
halvårsskiftet klassas 4 900 147 brt eller 53,7 «/o i Lloyd’s
Register. N Lll
fi^O TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
