Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 29 - Elektroslaggsvetsning, av S Hähnel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tabell 1. Betingelser för elektroslaggsvetsning med 3 mm
elektrod och 25 mm svetsbredd; enfas ström med en och två
elektroder, trefas med tre elektroder
Gods- Antal Antal
tjocklek elektroder
oscillationer
mm per h
Ström
Spänning
[-Metallsmältans-]
{+Metall-
smältans+}
djup
mm
’-Vurmepäverkade zoner-’ 40- -60 1 0 500 -600 40- -42 45- -50
60- -150 1 30- —50 500- -620 42- -46 50- -60
Fig. 2. Skiss av en elektroslaggsvets struktur; A 60- -100 2 0 500- -600 42- -46 45- —55
grundmaterial, B ofullständigt och C fullständigt 80- -100 3 0 600- -620 42- -46 50- -70
omkristalliserad zon, D överhettad zon, E dendriter, 100 -460 3 30- -50 600- -700 42- -48 60- -80
F likaxliga korn.
Tabell 2. Flussmedel för elektroslaggsvetsning
mer slaggen. Dennas temperatur (upp till
1 760° C) är mycket högre än grundmetallens
och elektrodens smältpunkter. Den smälta
elektroden och arbetsstyckenas flytande ytor
blandas därför och bildar en metallsmälta (fig. 1).
När elektroden smälter stiger slaggbadet,
varvid metallen stelnar nedtill och bildar en
svets.
Vattenkylda plåtar hindrar slagg och metall
att flyta ut åt sidorna. Slaggskiktets djup skall
vara ca 65 mm och metallsmältans ca 10 mm.
Dessa djup regleras genom ändring av
strömmen. De bästa betingelserna uppnås för
vertikala fogar; processen används därför vanligen
för sådana, varvid de "gjuts" mellan
vattenkylda kopparplåtar. Även rundsvetsar kan
utföras.
Man kan svetsa upp till 60 mm tjocka
arbetsstycken med en fast elektrod. Vid 150—200 mm
godstjocklek används tre elektroder, och upp
till 400 mm gods kan svetsas med tre elektroder
som förs fram och åter tvärs över svetsen
(tabell 1). Ökas antalet elektroder kan man svetsa
nästan hur grova arbetsstycken som helst.
Smältans djup och inträngningen avtar med
avtagande avstånd mellan arbetsstyckena.
Smala svetsar kan därför göras snabbare än breda.
Den minsta svetsbredden är 20 mm och den
största 30—35 mm. Inträngningen beror också
på strömtätheten. För en 3 mm elektrod bör
strömmen vara 400—800 A. Vid större ström
smälter tråden för snabbt, inträngningen blir
djupare, och svetsen kan stelna för snabbt,
varigenom krympsprickor uppstår.
Ökas spänningsfallet i slaggen, som beror av
slaggsammansättningen (tabell 2) och
elektrodens nedsänkning i smältan, ökas
svetsningshastigheten och inträngningsdjupet.
Spänningsfallet bör vara 38—48 V.
Det använda flussmedlets sammansättning
(tabell 2) inverkar på inträngningsdjupet, på den
lätthet varmed man kan övergå från
ljusbågs-till motståndsupphettning, på slaggens
konduk-tivitet och viskositet och på svetsytans form.
Förbrukningen av flussmedel är betydligt
mindre än vid bågsvetsning. Det har visat sig
att stabiliteten vid svetsningen växer med
stigande konduktivitet och kokpunkt hos
fluss-medlet; samtidigt växer slaggens viskositet och
ytspänning.
Si02
»/o
A1203
•/o
CaO
»/o
MnO
»/o
MgO NasO + K20 FeO CaF2
°/o »/o «/o "/o
FTS-7 46—18 < 3,0 < 3,0 24—26 16—18 0,6—0,8 < 1,5 5—6
AN-8 33—36 11—15 4—7 21—26 5—7 — < 1,5 13—19
An-27 18—21,5 19—23 12—15 7—9 11,5—15 1,3—1,7 < 1,0 20—24
Alla innehåller < 0,15 »/o S och < 0,10 °/o P.
Tabell 3. Elektroslaggsvetsars mekaniska egenskaper
Brott- 0,2-gräns För- Ytkon- Slag-
grans
läng- trak- seghet
kp/mm2 kp/mm2 ning »/o tion */o kpm/cnr
Grundmetall med 0,25 ’/iC . . 50 28 31,5 59 12,3
Svetsmetall ................ 50 30 19 31 10
Svets, anlöpt vid 650°C ____ 53 31 20 33 11,7
normaliserad vid 927°G och
anlöpt vid 650°C ........ 48 26 33 65 14,5
normaliserad genom
induktionsupphettning ..... 50 29 30 61 13
Värmepåverkad zon, induk-
tionsupphettad till 760°C . . 50 27 26 55 17
Metoden utnyttjas vid svetsning av kolstål
med upp till 0,40—0,45 % C, austenitiska
rostfria stål av 18-8-typ och värmehärdiga stål.
Titan och några titanlegeringar har
elektro-slaggsvetsats med användning av en syrefri
fluss med hög smältpunkt och argon som
skyddsgas. Elektrodernas sammansättning
varierar med grundmaterialets. För kolstål är
den t.ex. 0,08—0,15 % C, 0,35—1,10 % Mn,
0,03—0,05 % Si och resten järn. En typisk
elektrod är 3 mm tråd som matas in med 3,3
m/min vid 650—750 A ström och 42—46 V
spänning.
Förvärmning av arbetsstycket behövs inte.
Svetsen får en utpräglat dendritisk struktur
som förfinas genom normalisering vid 925°C
och anlöpning vid 650° C. Vid normaliseringen
omkristalliserar materialet och kornet förfinas
även i grundmaterialets värmepåverkade
zoner. Härigenom förbättras både svetsens och
grundmaterialets mekaniska egenskaper
(tabell 3). Arbetsstyckena värmebehandlas i ugn
eller genom lokal induktionsupphettning. SHl
fi^O TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
