Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 30 - Plasttätning av betong, av Nils O Lidin och Åke Calminder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Plasttätning av betong
Överingenjör Nils 0 Lidin och civilingenjör Åke Calminder, Stockholm
Bland de material, som står till förfogande för
byggnadstekniken, är den armerade betongen
i dag den viktigaste. Hållfasthet och
beständighet är i allmänhet utmärkta och ekonomin —
i synnerhet när hänsyn tas till driftekonomin
-—■ mycket god. Detta är i allmänhet
tillräckliga skäl för att betong skall väljas som
byggnadsmaterial. Betongen är emellertid som känt
ett poröst material och har låg draghållfasthet,
vilket medför problem när den skall användas
för vätskebehållare. Läckning kan ske dels
genom porerna, dels genom eventuella sprickor
i betongen.
Betongporer kan tätas genom att man till
betongen, eller åtminstone till dess ytskikt,
sätter något ämne, som fyller dem, t.ex.
cement, vattenglas, plast. Sprickor, som uppstått
i en behållare av betong, har man i allmänhet
mycket svårt att täta, i synnerhet om
sprickvidden ändras på grund av temperatur- och
belastningsvariationer. Däremot kan man i
många fall hindra uppkomsten av sprickor
genom att utföra behållaren i
spänningsbetong-konstruktion.
En lösning av tätningsproblemet är att man
vid betongytan fäster ett tätande skikt som har
liten genomsläpplighet för vätskor och
förmåga att överbrygga de sprickor, som uppstår
i den belastade betongkonstruktionen. Sådana
tätande skikt kan utföras av stål eller andra
metaller, gummi eller plast. I synnerhet efter
andra världskriget har flera plaster
framkommit, som ger eller antyder goda lösningar på
många tätningsproblem.
Följande översikt grundar sig bl.a. på en
större undersökning av plasttätning av betong,
vilken undersökning utförts vid Cement- och
Betonginstitutet (CBI) vid KTH.
Vattenreservoarer
I Sverige utförs praktiskt taget samtliga
vattenreservoarer i betong. Runda
cirkulärcylindriska eller koniska cisterner görs vanligen av
spännbetong, och tätningsproblemen blir då
relativt enkla. Cisterner av annan form utförs
normalt med slak armering. I dessa fall är
621.642 : 624.012.4
tätningsproblemen svårare. Detta gäller
speciellt vid fogar.
Utför man betongkonstruktionen så, att den
får endast bärande funktion och låter ett
invändigt plastskikt överta tätningen, förenklas
byggnadsarbetet väsentligt. Man dimensionerar
i så fall betongen efter en viss beräknad
maximal sprickvidd. Med nu tillgängliga
armerings-stål innebär detta, att armeringen blir
överstark med hänsyn till hållfastheten.
Stålkostnaden blir dock väsentligt lägre än vid
förspända konstruktioner eller sådana
slakarme-rade konstruktioner, i vilka sprickvidden
måste hållas mycket låg.
Fördelarna med tätning av vattenreservoarer
med plast är framför allt att ett pålitligt,
lätt-kontrollerat tätningsskikt kan erhållas och att
kostnaderna kan reduceras i förhållande till
andra tätningsmetoder. Vidare är det relativt
lätt att laga eventuellt uppkommande skador
i tätningsskiktet. Sådana skador behöver icke
uppkomma annat än genom mekanisk åverkan,
t.ex. vid rengöring av cisterner.
Oljecisterner
För närvarande lagras olja i plåtcisterner ovan
jord eller i inklädda eller oinklädda bergrum.
Även lagring i fristående plåtcisterner i berg
förekommer. För ovanjordslagring kan
betongcistern i många fall tänkas som ett lämpligt
komplement till plåtcisterner. För lätta oljor
(bensin, fotogen) fordras stora skyddsavstånd
vid lagring i plåtcisterner, vilket medför
relativt dryga markkostnader. Vidare är
underhållet av plåtcisterner kostsamt. Den största
posten ligger emellertid i svinnet.
Lagrar man i stället bensin och andra lättare
oljor i betongcisterner med plasttätning, får
man en väsentligt bättre brandsäkerhet hos
konstruktionen. Detta bör medföra förbättrade
försäkringsvillkor och mindre krav på
skyddsavstånd. Vidare erhålles en jämnare
temperatur hos den lagrade vätskan. Framför allt blir
temperaturhöjningen hos innerväggarna under
varma dagar mindre, vilket medför minskad
ångbildning och minskat svinn. En betong-
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 30 779
Nils O Lidin
Åke Calminder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
