Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 31 - Industritransformatorer, av Bror Sollergren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. i. T omgångs förluster och magnetiseringseffekt
för en 500 kVA kärna av orienterad plåt av kvalitet
M 6.
200 300 WOiOO 700 1000
2000 3000 kVA
nor, speciellt då enfastypen, medger rationell
tillverkning endast vid massfabrikation och ser
därför ut att sakna intresse för svenska
förhållanden.
Jämför man typiska förlust- och
magnetise-ringseffektkurvor för en 500 kVA kärna med
såväl vanliga 90"-fogar som speciella 45°-fogar,
fig. 4, med motsvarande för varmvalsad plåt
ser man att den övre tekniska gränsen för
flödestätheten ligger så pass högt som ca 18 000
gauss (1,8 Tesla).
Redan vid väsentligt lägre flödestäthet än
18 000 gauss börjar brummet att bli allvarligt
och kärnornas konstruktion måste därför ägnas
stor omsorg, fig. 6. Enligt omfattande prov i
ljudprovrum har det visat sig möjligt komma
ner i ljudnivåer för brummet, vilka ligger
ganska väsentligt under de krav som har
uppställts av National Electrical Manufacturers
Association i USA (Nema)2, fig. 5. För
olje-isolerade transformatorer avläses vid 1 000
kVA 53 dB ljudnivå, vilket är ca 8 dB lägre än
Nema-kurvan (6 dB motsvarar en halvering av
ljudnivån). För en tiopotens ökning eller
minskning av effekten kan man approximativt
räkna med ± 10—12 dB ändring av ljudnivån.
På många håll ute i världen är det en stark
press på fabrikanterna att minska brummet i
transformatorerna, och det är därför
nödvändigt med utvecklingsarbete även på detta
område, som inte har varit så aktuellt tidigare.
Lindningar, kortslutningssäkerheten
Enligt normerna skall transformatorerna vara
kortslutningssäkra. Vid 6 %
kortslutningsspänning blir kortslutningsströmmen nära 17 gång-
Fig. 5. Ljudnivåer för kompletta transformatorer
enligt Nema och Asea, kärnan är utförd med
A5°-fogar och bandagerade ben, magnetisk flödestäthet
16 000 gauss, 50 Hz.
kommit fram av patentskäl. Problemet kan
lösas genom att man minskar de
övergångspartier, i vilka flödet måste gå fram i en
ogynnsam riktning, och därför är det svårt att tänka
sig någon väsentligt bättre utförandeform för
bladade kärnor. Den förlustminskning som
uppnås med en dylik konstruktion rör sig om
ca 15 % jämfört med konventionell
90°-blad-ning-. Därtill kommer minskningen av
magne-tiseringsströmmen, som blir väsentligt större,
och även en förbättring i form av lägre brum.
Detta beror främst på att magnetostriktionen
är högre vid magnetisering i andra riktningar
än valsriktningen. Förbättringen erhålles dock
inte till skänks; det blir något större
materialåtgång och högre arbetskostnader. Något
generellt giltigt uttalande om lönsamheten för en
dylik speciell kärnkonstruktion kan inte ges.
Speciellt i USA är enfas
distributionstransformatorer helt dominerande, och kärnorna för
dessa är av lindad typ, fig. 3 nedtill. Även
lindade trefaskärnor förekommer. Lindade kär-
Fig. 6. Bandagerad kärna för industritransformator.
TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 31 799
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>