Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 32 - Magnetiten och bergshanteringen, av P G Kihlstedt - Andras erfarenheter - Sampolymerisat av styren och metylmetakrylat, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fosforhalt
Järnhalt
Fig. 18. Fosforhalt och järnhalt vid höganrikning av
––Malmbergsmalm,–-Tuolluvaaramalm och
■- Grängesbergsmull (a magnetisk anrikning, b
skakbordsanrikning, c salpetersyralakning).
rige nog har anledning att snarare söka
användningsområden inom vilka sligen kan
utnyttjas direkt.
Eketorp har föreslagit att man skall använda
gråbergsfria magnetitsliger som kylmalm vid
de nya syrgasbessemerprocesserna. Vid
exempelvis Kalldo-förfarandet bör ca 15 % av
tackjärnsvikten kunna tillföras i form av
gråbergs-fri slig, och särskilt betydelsefullt är att den
anses kunna blåsas in direkt i stålbadet. I så
fall kan den gråbergsfria sligen få en stor
marknad som lämpar sig även för mellansvenska
gruvor.
En av de viktigaste konsumenterna av
A-10-slig såväl från Malmberget som Grängesberg
har varit Höganäs-processen för framställning
av järnsvamp och järnpulver. Dess långa
utvecklingshistoria har varit intimt förknippad
med de svenska produktionsmöjligheterna för
gråbergsfria sliger, och dess fortsatta
expansion medför ökad marknad för dessa.
Eljest riktar sig väl just nu det största
intresset mot pulverframställningsmetoderna med
naturgas och virvelbädd. För dem lämpar sig
den avdammade torrmagnetiska sligtypen
särskilt väl. Virvelbäddens nackdel med
dammavgång kan ju undvikas med de dammfria
sli-gerna.
Dessa kan också få användning vid de ännu
bara på förslagsstadiet varande processerna
för smältreduktion med flytande kol, som
uppvisar mycket gynnsamma aspekter och vid
pul-verstålmetoden med direkt valsning av pulver
till stål, om vars framtid man ännu inte vet
mycket.
Slutord
Möjligheten att ur svenska magnetitmalmer
framställa gråbergsfria sliger upptäcktes redan
när Gröndal och hans samtida startade den
svenska järnmalmsanrikningen vid sekelskiftet.
Vad som sedan dess har gjorts i Sverige på
det anrikningstekniska och framför allt på det
metallurgiska området med extremt
höganrika-de sliger har varit ett segdraget arbete fyllt av
besvikelser, och i dag, när tiden verkligen ser
ut att börja mogna för denna typ av
järnmetallurgi, bör vi inte resignera i trött skepsis.
Vad vi nu skulle vilja önska oss, är en klar
målsättning såväl anrikningstekniskt som
metallurgiskt för det fortsatta arbetet och en
inventering i tid av de råvarutillgångar i vårt
land, som bäst lämpar sig för produktion av
gråbergsfria sliger. Det borde nog också till
sist vara i Sverige, som lösningarna kommer,
antingen genom en fortsättning på
järnsvampens mödosamma väg eller genom
utarbetandet av nya smältprocesser. I Sverige finns ju
tillgång på lämpliga råvaror.
^ :•: andras erfarenheter
Sampolymerisat av styren
och metylmetakrylat
Polystyren och polymetylmetakrylat är båda
glasklara plaster. Den förra är lämpligast för
formsprutning på grund av sin lättflutenhet, termiska
stabilitet och relativt låga pris. Den senare är
betydligt svårare att formspruta på grund av sina
mindre gynnsamma flytegenskaper, termiska
instabilitet och hydrofila karaktär. Slagfast polystyren
Fig. 1. Resistens mot ljus, bestämd med Fadeometer,
för polystyren, polymetylmetakrylat och
sampolymerisat av styren och metylmetakrylat, C5HsOs.
TEKN I SK TIDSKRIFT 1 960 H. 30 57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
