Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 33 - Jetdrivna passagerarflygplan, av Gösta Magnusson - Nya material - Höghållfast titanlegering, av SHl - Teflon-folie, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nyheter på interiörområdet. Flygbolagen har
satt en ära i att visa upp ett nytt ansikte, såväl
ifråga om arrangemang och utrustning som
material- och färgval i passagerarkabinen.
Inredningsarkitekterna har lämnats mer eller
mindre fria händer och detta har resulterat i
att den tidigare ofta något klumpiga, gedigna
stilen i mörka tunga färger har fått lämna plats
för en mer modern smakriktning med lätta och
luftiga konstruktioner och klara pastellfärger
i regel med dragning åt de ljusare nyanserna,
fig. 10.
För att det skall bli möjligt att uppnå en
acceptabel driftekonomi utan väsentliga
ändringar av biljettpriserna måste det disponibla
kabinutrymmet utnyttjas effektivt och plats
beredas för så många passagerare som möjligt,
speciellt i turistklassen. Sex stolar i bredd är
standard i denna klass i de stora
flygplantyperna och avståndet mellan stolsraderna har
enligt internationell överenskommelse fixerats
till 86 cm. Denna ökning av passagerarantalet
per meter kabinlängd har kunnat ske med
samtidig förbättring av komforten dels genom att
kabinbredden ökats och dels genom nya
stolskonstruktioner, som ger bättre benutrymme än
tidigare använda. Stolskonstruktörerna har
vinnlagt sig om att skapa stolar för anatomiskt
riktig sittställning, bekväma och ej tröttande.
I första klass är utrymmet per passagerare
givetvis spatiösare, fyra eller fem stolar i bredd
och 100—107 cm avstånd mellan stolraderna
är det vanliga.
För DC-8 har Douglas skapat en speciell
stoltyp med läslampa, friskluftventil och
syrgas-mask inbyggda i stolryggen, läslampan
placerad i huvudhöjd på framsidan av den egna
stolen, den övriga utrustningen i
framförvarande stol. Liksom övriga stoltyper är även
Douglas’ stol försedd med fällbord.
Som restiderna med jetplanen nedbringats
till maximum 7—8 h per delsträcka, har det
ansetts omotiverat att anordna bäddar i
passagerarkabinen. I stället utnyttjas vanligen en
del av utrymmet i förstaklassavdelningen för
en salong, i vilken platserna ej säljs.
Övriga utrymmen för passagerarnas komfort
och service, såsom pentryn och toaletter har
likaledes försetts med utrustning av
modernaste slag.
Vad säkerhetsanordningar beträffar har
nämnts arrangemangen för syrgasförsörjning
till passagerarna. För att bekämpa lokala
bränder, som kan tänkas uppkomma i kabinen
eller förarhytten genom kortslutning,
vårdslöshet med eld eller av annan orsak är effektiva
handeldsläckare utplacerade på lämpliga
ställen, och i besättningens utbildning ingår
träning i att använda dem.
För snabbevakuering av flygplanet på marken
finns inifrån och utifrån öppningsbara
nödutgångar samt uppblåsbara mattor vid de
ordinarie instigningsdörrarna, på vilka
passagerarna i ett nödläge kan hasa ned till marken, om
trappa ej skulle finnas tillgänglig.
I övrigt är jetplanen liksom propellerplanen
försedda med uppblåsbara gummilivbåtar för
nödlandning på vatten samt — i de fall
flygningen sker i polartrakter — med speciell
utrustning avsedd att nyttjas vid en eventuell
nödlandning i dessa trakter.
nya material
Höghållfast titanlegering
En amerikansk titanlegering, som uppges ha ett
större brottgräns-viktförhållande än något
kommersiellt konstruktionsmaterial, är en modifikation av
den gängse titanlegeringen med 6 ®/o Al och 4 %> V.
Det nya materialets nominella sammansättning är
6 %> Al, 6 o/o V, 2 %> Sn, 0,5 %> Fe, 0,25 %> Cu och
85,25 °/o Ti.
Legeringen uppges ha utmärkt smidbarhet och
be-arbetbarhet. Svetsning kan dock vålla svårigheter.
Ett sänksmide med 25 mm godstjocklek,
värmebe-handlat 1,5 h vid 890°C, vattenkylt, värmt 4 h till
590°C och luftkylt, hade 127 kp/mm3 brottgräns,
121 kp/mm2 0,1-gräns, 10,0 V o förlängning, 27,8 ®/o
ytkontraktion och 1,28 kpm/cnr slagseghet (Charpy)
vid —40°C (Materials in Design Engineering dec.
1959 s. 133). SHl
%
Teflon-folie
En porfri folie av den smältbara Teflon FEP (Tekn.
T. 1958 s. 802) har nu blivit tillgänglig i USA. Priset
är högt, 29 $/lb (ca 330 kr/kg), men väntas falla
till hälften när tillverkning i full skala har kommit
i gång. Folien kan erhållas i tjocklekar på 0,125—
1,0 mm. Teflon FEP uppges vara ett sampolymerisat
av fluorerad eten och propen (jfr Tekn. T. 1960
s. 176). Den liknar vanlig Teflon i täthet, hållfasthet,
hårdhet och korrosionsresistens men har större
seghet och är mycket lättare att bearbeta.
Folien väntas i första hand få användning inom
elektrotekniken på grund av dess goda elektriska
egenskaper (tabell 1), vilka är oförändrade inom
ett stort temperaturintervall. Andra användnings-
Tabell 1. Egenskaper hos folie av Teflon FEP
Täthet ...................................... kg/dm3 2,16
Brottgräns ................................. kp/mm3 2,1
Förlängning ..................................... °/o 250
Elasticitetsmodul .......................... kp/mm3 30
Genomslagshållfasthet
tjocklek 251» .............................. kV/mm 120
380 i» .............................. kV/mm 59
Dielkonstant ................................................................................2,2
Förlustfaktor ..............................................................................0,0002
Resistivitet ................................. ohmcm >10"
Ytresistans .................................... ohm >1013
Vattenabsorption ................................. "/o 0,01
Genomsläpplighet per 100 m2 och 25 1» tjocklek för
kväve .......................................... g/h 12
syre ........................................... g/h 30
koldioxid ...................................... g/h 40
etanol .......................................... g/h 4
aceton ......................................... g/h 56
bensen ......................................... g/h 36
861 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
