- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
862

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 33 - Nya material - Teflon-folie, av SHl - Nickelhaltig rödmetall för gjutgods, av SHl - Eldfast plast, av SHl - Seg magnesiumlegering, av SHl - Slitstarkt infodringsmaterial, av CS - Aluminium-litiumlegering, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

områden är som formsläppningsmedel och
korrosionsskydd för t.ex. rörledningar.

Materialet uppges nämligen ha utmärkt resistens
mot värme och kemikalier. Det kan värmeförseglas,
vakuumformas, metalliseras och i många fall bindas
vid andra material utan bindemedel. Folien lär ha
utmärkt väderbeständighet och låg permeabilitet för
gaser (tabell 1). Den absorberar inte fukt (Materials
in Design Engineering dec. 1959 s. 131—132). SHl

Nickelhaltig rödmetall för gjutgods

Man har länge ansett att brons och rödmetall kan
ges större hållfasthet, särskilt i grova tvärsnitt,
genom tillsats av nickel i liten mängd. En närmare
undersökning publicerades emellertid först 1959 av
Hudson, Wood & Gregg, vilkas arbete ledde till en
kopparlegering som enligt senaste förslag skall
innehålla 6,0—7,0 o/o Sn, 3,0—5,0 »/o Zn, 3,0—5,0 »/o Pb
och 1,5—2,5 »/o Ni; fosforhalten bör inte överstiga
0,2 «/o i gjutstycken med mer än 25 mm godstjocklek.

Vid en ny undersökning har man nu funnit att
Hudsons nickelhaltiga legering har i genomsnitt
bättre egenskaper än vanliga rödmetaller. Visserligen
är dess brottgräns vid en godstjocklek under 75 mm
inte lika hög som den dyrare 88-10-2-legeringens,
men detta uppvägs mer än väl av svårigheten att
erhålla trycktäta gjuten av den senare.

Mest utmärkande för Hudson-legeringen är dess
höga sträckgräns (över 12 kp/mm2); den är högre
än för andra rödmetallegeringar. Dess brottöjning
på 20 %> är tillräcklig för alla ändamål. Vid
godstjocklekar över 75 mm har det emellertid visat sig
svårt att tillverka trycktäta gjuten av
Hudson-legeringen. De bästa resultaten har erhållits med
sid-matning (a M Patton i British Foundryman febr.
1960). SHl

Eldfast plast

En ny plast, innehållande fosfat och borföreningar
med en polyuretan som bindemedel och kallad
Dyna-Therm D-65, uppges tåla upp till 3 300°C. Vid
prov har ett 1,25 mm tjockt skikt av plasten
motstått en acetylen-syrgaslåga (2 200°C) under mer än
en minut. Orsaken härtill är att bindemedlet vid
upphettningen mjuknar och flyter bort från
ytskiktet, som härvid bildar en keramikliknande skorpa.
Denna är värmeisolerande och skyddar
underliggande material.

Plasten har låg täthet och är böjlig. Före
härdning är den en vätska innehållande ca 30 %> fasta
ämnen. Den kan anbringas genom sprutning eller
strykning (Chemical & Engineering News 28 mars
1960 s. 54). SHl

Seg magnesiumlegering

En ny amerikansk magnesiumlegering ZE10A,
innehållande 1,0—1,5 %> Zn, 0,12—0,22 lantanider och
< 0,30 %> föroreningar, uppges vara den segaste
magnesiumlegering som hittills framställts. Dess
största fördel är att den lätt kan svetsas och inte
behöver avspänningsglödgas efter svetsningen för
undvikande av spänningskorrosion.

Tabell 1. Två magnesiumlegeringars egenskaper

AZ31B AZ10A

Täthet .......................... g/cm3 1,77 1,75

Smältpunkt ....................... °C 565—630 595—650

Brottgräns ................... kp/mm2 29,5 26,5

0,2-gräns .................... kp/mm2 22,5 19,5

Förlängning ....................... "/o 26 26

ZE10A, som är tillgänglig i tunn- och grovplåt, är
avsedd för användning vid rumstemperatur och
liknar närmast AZ31B som innehåller 2,5—3,5 %> Al,
0,6—0,4 °/o Zn och 0,20 «/o Mn (tabell 1). Icke
svetsad plåt av ZE10A och AZ31B har ungefär samma
utmattningshållfasthet, men denna är större för
AZ31B efter svetsning. De båda legeringarna har i
stort sett samma korrosionsresistens, men AZ10A
har något större benägenhet än AZ31B för
punkt-frätning i 3 °/o saltlösning av 35°C (Materials in
Design Engineering mars 1959 s. 134). SHl

Slitstarkt infodringsmaterial

De värsta slitningsproblemen vid ugnsinfodringar
kan i vissa fall lösas genom infodring med
smält-gjuten basalt. Metoden har utvecklats i Kalenborn,
Västtyskland, där den lämpligaste fyndigheten för
basalt finns. Basalten smälts vid 1 100°C och gjuts
i sand- eller gjutjärnsformar. Stenarna frigörs från
formen och utsätts för en avspänningsglödgning i
rödvärme under ca 60 h. Därigenom blir materialet
spänningsfritt, erhåller en glasig yta samt lämplig
inre struktur. Stenarnas standarddimensioner är
200X200X30 mm, de minsta är 200X75X30 mm;
tjocklekar upp till 45 mm, för kulkvarnar maximalt
ca 65 mm, används.

För sammanfogning av stenarna har man utarbetat
lämpliga cementmassor som motstår både kemiska
angrepp och mekaniska påkänningar. Materialet
uppvisar exceptionellt god tålighet mot alla former
av svår slitning vid hantering och transport av
nötande material. Basalten formas antingen med
diamant- eller borkarbidskivor, vilket är mycket
kostsamt, eller billigare och bättre genom en speciell
gasskärningsmetod utvecklad av R B Hilton.
Användarnas omdöme om det nya materialet är
genomgående mycket positivt (Engineering 20 maj
1960 s. 678). CS

Aluminium-litium legering

I flygplan används nu normalt dels
aluminiumlegeringar, innehållande Cu, Zn och Mg, vilka har god
hållfasthet vid rumstemperatur men dålig över
90—-120°C, dels legeringar, innehållande Cu, vilka har
lägre hållfasthet vid rumstemperatur men högre än
andra aluminiumlegeringar vid 150—200°C. Det är
givetvis önskvärt att förfoga över en legering som
har relativt hög hållfasthet vid såväl låg som hög
temperatur.

En ny amerikansk aluminiumlegering, betecknad
X2020, har enligt uppgift dessa egenskaper. Den
innehåller nominellt 1,1 »/o Li, 4,5 % Cu, 0,5 %> Mn
och 0,2 »/o Cd och ges full hållfasthet genom
ut-skiljningshärdning (X2020 T6). Dess brottgräns är
59 kp/mm2 vid rumstemperatur, 40 kp/mm2 efter 30
min vid 205°C och 47—53 kp/mm2 efter mer än
1 000 h vid 150°C.

Legeringens densitet är låg (2,72 kg/dm3) och dess
elasticitetsmodul hög (8 000 kp/mm2). Dessa båda
egenskaper gör X2020 särskilt lämplig för
konstruktioner som utsätts för buckling. Vikten blir ca 10 %
mindre än vid användning av andra höghållfasta
aluminiumlegeringar.
X2020 har utmärkt formbarhet i mjukglödgat eller
snabbkylt tillstånd och åldras så långsamt vid
rumstemperatur att förvaring i kylskåp oftast är onödig.
I utskiljningshärdat tillstånd är legeringens
formbarhet starkt begränsad. Man kan nita med
upplös-ningsbehandlad tråd, och nitarna kan sedan
utskilj-ningshärdas (E H Spuhleb, A H Knoll & J G
Kaufman i Metal Progress juni 1960 s. 80—82). SHl

862 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 33

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:56:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/0888.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free