Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 33 - Sjötransporterad gas, av Bengt M Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med naturgas, och vissa underhandskontakter
med finländska gasindustrin ger vid handen,
att man från rysk sida skulle kunna vara
intresserad av att exportera gas till Finland och
även Sverige.
Sjötransport av gas gäller inte endast
naturgas utan även kondenserade gaser, "liquefied
petroleum-gases", dvs. propån, butan och deras
omättade kolvätesläktingar. Jag skall
fortsättningsvis använda det svenska handelsnamnet
gasol på denna typ av gas (Tekn. T. 1959 s.
333).
Gasol erhålles huvudsakligen vid
oljeraffinaderierna. I Sverige framställs den av Svenska
Skifferolje AB i Kvarntorp och vid
Koppar-trans raffinaderi i Göteborg och säljs till
gasverken för spetsgastillverkning men framför
allt till ett stort antal hushålls- och
industrikunder, som använder den för olika
värmeändamål. Tillgången på gasol är rätt stor, och
man beräknar att den i vår del av Europa blir
ännu större i samband med uppförandet av
nya oljeraffinaderier, såsom Essos vid
Oslofjorden. Dessutom tyder kontakter med
oljeföretag i olika delar av världen på att man har
intresse av försäljning av dylik gas.
Gasernas egenskaper
Gasol består som nämnts av propån, butan och
dess omättade homologer.
Kondenseringstem-peraturen, dvs. kokpunkten, är för propån
— 41° C och för butan -—0,5° C, vilket betyder,
att de vid normal rumstemperatur är
gasformiga. De kondenseras dock lätt med måttliga
övertryck. Absoluta ångtrycket för
handelsvaran gasolbutan är ca 2 kp/cma vid + 20° C och
för gasolpropan ca 8 kp/cm2. Det är klart, att
sjötransporten bör ske med gasen i vätskeform,
vilket betyder att man måste kyla eller
komprimera den. Av 1 m3 vätska får man sedan vid
förångning ca 250 m3 gas med effektivt
värmevärde på ca 21 000 kcal/m3 för gasolpropan och
27 000 för gasolbutan.
Sjötransport av framför allt komprimerad
gasol eller kosangas, som danskarna kallar den,
är på intet sätt någon nyhet. I Skandinavien
skedde den första transporten med
motorfartyget "Kosangas" redan 1952. Svenska
Skifferolje AB har anläggningar för att ta emot
importerad flytande gasol i Agnesberg och
Kalmar, och Oljekonsumenterna bygger för
närvarande en anläggning i Södertälje.
Sjötransporten av naturgas blir på grund av
gasens egenskaper betydligt besvärligare.
Naturgasen består till 70—90 % av metan.
Kon-densationspunkten för metan ligger så lågt som
— 161° C vid atmosfärstryck, och metan kan
inte utan kombination med kylning
komprimeras till vätska. Såväl kondenseringen som
förvaringen av den flytande gasen ger stora
tekniska problem inte minst med tanke på
materialen i anläggningarna.
Bedan i början av 1940-talet hade man en
anläggning i Cleveland för nedkylning och
förvaring av flytande naturgas. Den förstördes
emellertid på grund av läckning och brand,
vilket gjorde amerikanarna en smula
tveksamma. I början av 1950-talet kom
Morrison-projektet att transportera djupfryst naturgas
till Chicago. Man tänkte sig där transport i
pråmburna plåttankar isolerade med balsaträ.
Den vid återförångningen av gasen erhållna
kylan skulle utnyttjas inom slakterierna, innan
gasen användes för olika värmeändamål.
Projektet bromsades emellertid av den
amerikanska Coast Guard, som inte litade på vanlig
stålplåt vid så låg temperatur som —160°C.
Det i detta samband bildade bolaget Constock
har dock senare i samarbete med British Gas
Council genomfört experimentet med fartyget
"Methane Pioneer", fig. 1, ett torrlastfartyg,
som försetts med fem helsvetsade
aluminiumtankar rymmande vardera 400 t flytande gas.
Fartyget tar alltså ca 2 000 t gas. Det speciellt
lockande i gastransporter av detta slag och
lagring av gas i flytande form är givetvis den
koncentration av energi på litet utrymme, som
ernås. Då vätskans täthet är ca 500 kg/m8
rymmer t.ex. "Methane Pioneer" 4 000 m3
vätske-formig gas. Detta ger vid förångning ca 600
gånger så mycket naturgas, dvs. ca 2,5
miljoner m3. Då värmevärdet är dubbelt så högt
som för stadsgas, motsvarar redan detta lilla
fartygs last ca 5 miljoner m3 stadsgas,
motsvarande hälften av Norrköpings gasverks
nuvarande årsproduktion.
Sedan 1954 har man en anläggning för
kondensering och förvaring av flytande naturgas
i Moskva. Den var avsedd som reservlager för
eventuella avbrott i gastillförseln via
rörledningar, men gasen har sedan huvudsakligen
kommit till användning för lastbilsdrift och
försörjning av industrier utan anslutning till
gasnätet. Det kan vara av visst intresse ur
ma-terialsynpunkt att konstatera, att
engelsmännens landanläggning består av två 1 000 t
isolerade aluminiumtankar. Byssarna har ett antal
stående 80 m3 cylindertankar av rostfritt stål
(18 % Cr, 9 % Ni, 1 % Ti). Dessa har
gemensamt isolerats med en skumplast inom ett
stålhölje. Skumplasten, Mipora, är framställd av
72,2 % formaldehyd, 27,3 % karbamid och
0,5 % natriumacetat.
Användning av sjötransporterad gas
Att sjötransporterad gasol och naturgas kan
få användning inom olika europeiska länder
och däribland även Sverige är tämligen
självklart, om endast prisläget jämfört med
konkurrerande bränslen blir riktigt avpassat. Gas
är ju ett mycket bekvämt bränsle med
utmärkta möjligheter i fråga om automatisering och
anpassning av värmet just i de punkter av en
industriprocess, där det behövs. För hushåll
och storkök är gasen fortfarande oöverträffad
i snabbhet och reglerbarhet.
Den importerade flytande gasolen och
naturgasen kan efter förångning användas direkt
som bränsle. Skall den användas som
komplement till eller ersättning för den normala
64 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
