Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 34 - Bebyggelsesanering vid fastighetsreglering på landsbygden, av Elis Rydström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. i. Saneringsplanen. Gårdarna C, F och I har försvunnit genom samköp. Bostadshusen till C och 1 är
numera bostadslägenheter. Bostadshuset till gården F avses att rivas, ekonomibyggnaden till samma gård
avses att inlösas av gården E. För gårdarna B, G och K avses att bygga nya ekonomibyggnader i byn.
Gården H har flyttat ut från byn. Fylld yta nybygge, streckad yta inlösen, prickad kontur bostadshus på
jordbruk förvandlad till bostadslägenhet, heldragen kontur byggnad som bibehålles för jordbruksändamål.
hållandena i en smålandsbys kärna. Nuvarande
läge, fig. 3, karakteriseras av stor trängsel med
tio gårdar A—K. Enligt saneringsplanen, fig. 4,
försvinner tre av dessa, C, F och I genom
samköp. Bostadshusen till C och I är numera
bostadslägenheter (prickade i fig. 4).
Ett annat exempel, fig. 5, gäller ett avslutat
laga skifte där beslut har fattats om utflyttning
av gården G. För att begränsa
utflyttningskostnaderna har mangårdsbyggnaden fått stanna
kvar i byn, försedd endast med en tomtplats
av en normal bostadstomts storlek.
Arealtillskottet i själva bykärnan har blivit cirka 10 000
m2, som tre gårdar i byn får dela på.
Tillvägagångssättet vid ett dylikt
utflyttningsfall i samband med fastighetsreglering blir i
huvudsak följande.
På grundval av erfarenhetssiffror -
uträknade enligt en värderingsmetod, som har
utarbetats av Statens Forskningsanstalt för
lantmannabyggnader — beräknas vad det skulle
kosta, att på nytt bygga upp de tio byggnader,
som avses att flyttas. Dessa nybyggnadsvärden
multipliceras med beskaffenhetsfaktorer, som
bedöms skäliga för byggnaderna med hänsyn
till deras ålder och skick. Man får då fram
byggnadernas nuvärden. (För byggnad, som
inte utnyttjas till fullo, kan det finnas
anledning att reducera nuvärdet till ett
"bruksvärde".) Sammanlagda nuvärdena för de
byggnader, som skulle flyttas, var 144 100 kr.
Utflyttningsberäkningarna grundar sig på, att
den utflyttande först och främst går miste om
detta nuvärde men därjämte på att han också
ålägges att riva sina gamla byggnader och städa
tomtplatsen samt att han är nödsakad att på
den nya tomtplatsen ordna nya elektriska ser-
Fig. 5. Avslutat laga skifte varvid
ekonomibyggnader för G har utflyttats. Skuggad gräns tomtmark
inom bykärnan, som blir tillgänglig pä grund av
utflyttning av gården G, heldragen kontur bostadshus,
som står kvar efter omregleringen, fylld yta
ekonomibyggnad som står kvar, korsad yta byggnad, som
ägaren ålagts "flytta’ (riva), streckad yta byggnad,
som under fastighetsregleringens gång rivits av
ägaren på eget initiativ,––gräns, bestämd vid
fastighetsregleringen, • • • ■ gräns, som försvinner efter
fastighetsregleringen.
887 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
