Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 34 - Trafikprognosmetod för tätortsområden, av Erik Sylvén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trafikprognosmetod för
tätortsområden
Civilingenjör Erik Sylvén, Göteborg
Trafikprognoser är nödvändiga för en
bedömning av ett tätortsområdes framtida behov av
trafikutrymmen. Prognoserna bör grundas på
givna förutsättningar för dels
bebyggelseutveckling och bebyggelsefunktioner samt dels
sannolika trafiklagar. Detta är av särskilt stort
värde när det gäller prognoser för ett samhälle,
vars struktur såväl avseende boende- och
verksamhetsfördelningen som trafikledssystem och
trafiksammansättning är olik nu rådande
förhållanden. Den metod, som här skall redovisas,
har tillämpats vid utarbetande av trafikprognos
för Göteborg under 1956—1958. Med denna har
man möjlighet att beräkna trafik och
trafikfördelning i ett samhälle vid olika
förutsättningar i fråga om markutnyttjande,
trafiksystemstruktur och trafikmedelsutveckling.
Metodens uppbyggnad
Utgångspunkt i tankekedjan har varit
bebyggelsens olika funktioner. Till primära
bebyggelsefunktioner kan hänföras boendet,
produktionen och konsumtionen, som var och en ger
sin egen miljö; bostadsmiljön,
produktionsmiljön och konsumtionsmiljön. Bland
sekundära bebyggelsefunktioner märks främst trafiken,
som är ett uttryck för de samband som råder
mellan de primära bebyggelsefunktionerna.
Varje bebyggelse alstrar förflyttningar som
till antal och ändamål blir beroende av de
Fig. 1. Indelning
a v resor efter
ändamål.
Attraktion Generering Service mm Arbete
Egen bostad x x
Arbete x x
Service m m x
(100-pjx
>p%
656.021 : 711.43
primära funktionerna. Förflyttningarnas längd
och fördelning bestämmes främst av de
primära bebyggelsefunktionernas fördelning inom
tätortsområdet, avstånd i väg och tid dem
emellan samt kostnader för förflyttningarna.
En fulländad prognosmetod bör innefatta alla
externa person- och godsförflyttningar.
Därigenom skulle man bl.a. kunna påvisa
betydelsen av en centralisering av vissa
verksamhetsgrupper. På grund av att erforderliga data för
såväl förflyttningar på korta avstånd (gång-,
cykel- och mopedtrafik) som
godsförflyttningar i sin helhet ej varit tillgängliga har endast
personförflyttningar med motordrivna fordon,
bil, buss eller spårbundna trafikmedel, kunnat
behandlas.
Resealstring
Personförflyttningarna, personresorna, kan
indelas i ändamålskombinationer, fig. 1.
Varje resa karakteriseras av start eller mål
vid genereringskälla (stadigvarande uppehåll)
samt mål eller start vid attraktionskälla
(tillfälligt uppehåll). Resornas antal i olika
kombinationer blir beroende av den relativa
resebenägenheten i dessa kombinationer. Genom
analys av resvaneundersökningar kan för varje
reseändamålskombination beräknas generellt
gällande restal per boende, anställd eller annan
lämplig enhet. En ökad uppdelning av antalet
kombinationer främst avseende resor till och
från service m.m. är därvid nödvändig.
De flesta resorna (70—90 % av totala antalet)
genereras av "egen bostad" och attraheras av
"arbete" och "service m.m.". De övriga resorna
(30—10 % av totala antalet) företas mellan
olika platser för "arbete" och "service m.m."
och båda genereras och attraheras av dessa.
Sambandet mellan genererings- och
attraktionskällor, fig. 2, kan uttryckas som
2T — SB — 2C
P
ZB=Zb+
ZC
100
100 •
100 + p
-.2’ V
■ 2v
100 X
där 2 T är totala antalet resor som berör ett
TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 34 893
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
