Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 36 - Ljuskällor för industribelysning, av Gösta Siljeholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Relativ energi
100
3000 1000 5000 6000
Våglängd
Fig. 5. Den spektrala energifördelningen hos
strålningen från en kvicksilverlågtrycksurladdning; tryck
ca 0.01 torr.
urladdningskammarens stora längd; för ett
40-wattsrör är den ca 1,2 m, spänningsfallet i
gasurladdningen är låg, ca 1 Y/cm.
På lysrörets insida är ett eller flera skikt av
lyspulver (tabell 4) anbragta (Tekn. T. 1949
s. 171; 1958 s. 589). Urladdningsröret
innehåller en grundgasfyllning av argon samt några
droppar kvicksilver. Kvicksilverångtrycket
bestäms av urladdningsrörets kallaste punkt och
är 0,001—0,01 torr.
Även i detta fall svarar kvicksilverångan för
huvudparten av strömtransporten. Dess
jonise-ringsenergi är nämligen 10,4 eV mot argonens
15,7 eV. Lyspulvren exciteras till utsändning
av synligt ljus, i huvudsak genom absorption
av ljus med kvicksilvrets resonansvåglängd vid
2 537 Å (fig. 5). Verkningsgraden vid denna
omvandling är mycket stor för moderna
lyspulver, varigenom ljusutbytet blir gott. Dettas
storlek beror på hur det utsända ljuset ligger
spek-tralt i förhållande till ögats känslighetskurva.
Genom att använda olika lyspulver kan man
inom vida gränser variera den spektrala
sammansättningen hos lampans ljus. Man
tillverkar lampor som ger ljus med två typer av
spektral sammansättning för var och en av de
två lamptyperna varmvit (VV) och solvit (SV).
Man kan nämligen med bibehållande av
samma av ögat uppfattade färgton väsentligt
förändra ljusets spektrala sammansättning.
Eftersom ögats känslighet i spektrets rödaste
och violettaste delar är låg, 1—5 %, har man
komponerat en lyspulvertyp som ger relativt
liten strålning inom det synliga spektrets
ändar. Härigenom utnyttjas den tillförda energin
huvudsakligen inom områden, där ögat har
stor känslighet, och ljusutbyten på t.ex. 70
lm/W kan realiseras. Lysrör av sådan typ ger
givetvis en sämre återgivning av t.ex. de allra
rödaste föremålsfärgerna.
För fall, vid vilka större krav ställs på
färgåtergivningen, har man komponerat lyspulver
med starkare strålning i rött. Den låga
verkningsgraden för denna strålning resulterar då
naturligtvis i ett sämre totalt ljusutbyte, som
hos dessa "lyxrör" (VVX och SVX) vanligen är
45—50 lm/W för 40-wattypen (tabell 5).
Såväl lampans tändfunktion som ljusutbytet
beror i viss utsträckning på kvicksilvrets
ångtryck. Man bör därför, särskilt i kalla lokaler
med temperaturer t.ex. under —5° C, beakta
detta. Det finns nu lysrör som utan anmärkning
tänder vid ned till —25°C, och när de tänt,
kan de i en lämplig sluten armatur, eventuellt
innehållande flera lysrör, nå tillräcklig
temperatur för ett acceptabelt ljusutbyte.
Temperaturen i lysrörets kallaste punkt får
emellertid ej heller bli högre än 40—50°C, då
högre temperatur och därmed ångtryck ger
minskat ljusutbyte. Man bör därför tillse, att
temperaturen i lysrörens närhet ej är för hög
och att tätt monterade lysrör eller andra
detaljer ej avger störande värme.
Vid högbelastade lysrör, som tillförs så stor
effekt, att verkningsgraden i och för sig skulle
sjunka, åstadkommer man genom ytförstoring,
värmeavskärmningsanordningar e.d., att
ångtrycket trots allt hålls inom gynnsamma
gränser (jfr Tekn. T. 1958 s. 1165). Man måste dock
beakta, att omgivningens temperatur ej får
vara för hög. Genom lämpligt avpassad
ventilation kan man upprätthålla en passande
arbetstemperatur för sådana lysrör.
I lokaler med stor takhöjd och stark
neddam-ning kan speciallysrör med inbyggt
reflektorskikt användas (Tekn. T. 1956 s. 328).
Reflektorskiktet är anbragt närmast glaset på rörets
insida inom 230°, och 75 % av ljuset utstrålas
nedåt.
För tändning av lysrör används nu
huvudsakligen ett system med glimtändare (fig. 6). En
sådan består av ett glimurladdningsrör, vari
Tabell 5. Data för lysrör med tvåstiftssockel
Lamp- Effektbehov Längd Diameter Ljus- Ljus-
typ med reaktor färg flöde
W W mm mm lm
15 19 438 38 SV 770
VV 770
VVX 510
20 25 590 38 Dag 820
SV 1 080
SVX 700
Vit 1 050
VV 1 080
VVX 740
25 30 970 38 Dag 1 250
SV 1 660
SVX 1 100
Vit 1 620
VV 1 660
VVX 1 100
40 47 1 200 38 Dag 2 100
SV 2 800
SVX 1 850
Vit 2 720
VV 2 800
VVX 1 850
80 94 1 500 38 sv 5 050
Vit 4 900
VV 5 050
VVX 3 400
TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 36 945
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
