Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 36 - Säkerhetsinstrumentering vid en modern robotbas, av Jan Kuno Möller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mensam för alla typer robotar som avskjuts
från Vandenberg med undantag för antenner
och sprängattiralj. Antennerna för
sprängan-ordningens mottagare och fjärrmätsändaren
levereras av varje robots tillverkare, då
fordringarna på strålningsdiagram är mycket
strikta och dessutom nära beroende av
utformningen av själva roboten. Ett nästan isotropiskt
strålningsdiagram krävs för bästa verkan hos
de målföljande markstationerna. Laddningarna
i sprängdonet och vissa reläer och ledningar
är också speciella för varje robottyp.
Denna extra utrustning (fig. 3) består i stort
sett av en fjärrmätsändare, två
kommandomottagare för fjärrkontroll, spränganordning, ett
ackumulatorbatteri med fjärraktivering samt
tillhörande ledningar och reläer. Utrustningens
batteri driver fjärrmätsändaren och den ena
mottagaren, medan den andra drivs från
robotens huvudbatteri. Detta förbättrar
pålitligheten och ger också en viktbesparing för det
extra batteriet, som endast behöver ha en
kapacitet motsvarande 20 min drift. Denna
tidsperiod tillåter 8 min drift av fjärrmätsändaren
och kommandomottagaren under flygning samt
viss drifttid på marken i samband med
robotens klargöring.
Kommandomottagarna tillverkas av Crosley
och utgör en kraftigt byggd 21-rörs
dubbelsu-perheterodyn för frekvensmodulering. Den
innehåller en ultrakortvågsmottagare,
dechiffre-ringskretsar samt högspänningsaggregat inom
en lufttät låda med måtten 15 X 20 x 12,5 cm.
En av dessa mottagare motstod en robotbrand
på startrampen vilken fullständigt förstörde
roboten men lämnade mottagaren svedd fast
funktionsduglig.
Fjärrmätsändaren är också en mycket
kompakt anläggning (fig. 4), där varje enhet har
ungefärliga måtten 30 X 10 x 22 cm. Denna
sändare ger 25 W effekt i närheten av 250
MHz och använder sju sekundärfrekvenser i
ett FM-FM-system av vilka två har
tidsuppde-lad pulsamplitudmodulering (PAM-FM-FM). En
av de kontinuerliga kanalerna är anordnad
som en programkanal och tillåter fem olika
programhändelser av typen "till—från" att
sändas på en gemensam sekundärfrekvens. Var
och en av de tidsuppdelade kanalerna handhar
25 olika data samt två kalibreringsspänningar
med en hastighet av antingen 5 eller 10
mät-prov per sekund. Totalt innebär detta att
sändaren har en kapacitet av 50 tidsuppdelade
mätningar, fyra kontinuerliga mätningar samt
fem händelser av "till—från"-typ, allt med en
noggrannhet av minst 5 %. Också denna
apparat är gediget byggd, vilket visade sig då en
sådan föll 3 000 m från en sprängd robot,
landade på havsstranden men vid upplockandet
var fullt funktionsduglig med undantag för
kabelkontakterna.
I detta sammanhang bör nämnas det
tillhörande manöverbordet för IRSS inuti
startrampens kontrollbunker. Detta bord är förbundet
med den flygburna säkerhetsutrustningen via
robotens böjliga kablar, vilka frigörs vid start.
Manöverbordet (fig. 5) är helt oberoende av
övrig kontrollutrustning inom bunkern och har
tre uppgifter i relation till robotens
säkerhetsutrustning. Den kontrollerar och armerar
spränganordningen, övervakar
kommandomottagarnas funktion under klargöringsperioden
och aktiverar säkerhetsutrustningens batteri
samt kopplar om robotens kraftförsörjning
mellan markutrustning och inbyggda batterier.
Fjärrmätsändarens funktion övervakas från
en särskild mottagningsstation på flygbasen.
Markutrustning
Beroende på sin användning uppdelas
markutrustningen vanligen i primära och sekundära
system. Ett primärt system som t.ex. en
mål-följningsanordning eller en kommandosändare
arbetar direkt med roboten, medan ett
sekundärt system som t.ex.
kommunikationsnätet assisterar den primära utrustningen. De
använda primärsystemen är tråd- och radarsikt-
TEKNISK TIDSKRIFT 19(50 H. 34 950
Fig. 3.
IRSS-utrustning
i missilen.
Fig. i.
Fjärrmätsändaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
