Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 36 - Säkerhetsinstrumentering vid en modern robotbas, av Jan Kuno Möller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115 V 60 Hz
Plugg bara ledningar
Fig. 5. Schema över manöversystemet i startrampens kontrollbunker.
Fig. 6. Typisk instrumentplacering vid skjutplats på Vandenberg-basen.
Fig. 7. Trådsiktdon.
anordningar, precisionsradar, målföljaren
Co-tar samt kommandosändare, medan
sekundärsystemen omfattar fjärrmätutrustning, mobila
kalibreringsvagnar, telefonnät, tidssignaler,
filmkameror, kontrollbord och x-y-skrivare
(kurvritare). Den fasta mottagningsstationen
för fjärrmätsignaler faller i båda kategorierna,
eftersom stationen är nödvändig för att
fastställa existensen av och kvaliteten på den
flyg-burna mätsändarens bärvåg, vilket är ett
huvudvillkor för målföljarens funktion. Som en
sekundär uppgift har mottagningsstationen att
uppfånga och registrera för senare bearbetning
hela den utsända följden av fjärrmätdata från
roboten under flygning.
Beträffande placeringen av de olika
instrumenten i markutrustningen (fig. 6) är
siktan-ordningarna, både tråd och radar, lokaliserade
bakom startrampen på en förlängning av den
planerade skjutriktningen. Ett annat par
sådana siktanordningar uppställes vinkelrätt mot
skjutriktningen. Tillsammans sköter dessa
övervakningen av roboten omedelbart efter starten
tills radar m.m. kan överta denna uppgift.
Vidare placeras ett antal filmkameror runt
startrampen för en fotografisk registrering av
skjutförloppet både vid starten och senare under
robotens flygning. Dessa anordningar är
flyttbara då de måste uppställas enligt vissa
geometriska krav för varje enskilt skjutprov. Tre
250 kW radarstationer och två målföljare är
permanent uppställda inom flygbasens område
och används för målföljning under robotens
fortsatta flygning fram till motorbrännslut.
Positionsdata från de permanenta stationerna
matas in till kontrollcentrum, som också omfattar
databehandling, kommunikationscentral,
generatorutrustning för tidssignaler samt alla
presentationsanordningar och organ för kontroll
av hela instrument- och säkerhetssystemet. Den
förutnämnda kommandosändaren är separat
uppställd på flygbasens högsta punkt men
fjärr-manövreras från kontrollcentrum.
Primärsystem
Målföljningen kan uppdelas i två avsnitt,
korthåll från robotens start till den punkt på
flygbanan där den följes automatiskt av radar och
målföljaren Cotar, samt långhåll, vilket blir
från denna punkt till gränsen för radarns och
målföljarens räckvidd. På korthåll användes
det vertikala trådsiktet som är en enkel optisk
siktanordning, förmodligen lika gammal som
rakettekniken, och som tillåter observatören
att sikta längs två vertikala trådar, vilka
orienterats så att ett plan genom dessa sammanfaller
med roboten stående på startrampen (fig. 7).
Observatören övervakar med hjälp av
trådsiktet robotens flygning från starten till gränsen
för siktets syftvinkel, vanligen inom en
höjd-vinkel av — 10° till + 90°. Resultatet
rapporteras direkt per telefon och med ljussignaler till
flygsäkerhetsofficern.
Det är nödvändigt att använda två trådsikten,
ett ca 3 000 m bakom startplatsen på en bakre
förlängning av skjutriktningen för att kontrol-
TEKNISK TIDSKRIFT 19(50 H. 34 951
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
