Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 37 - Elektrolytisk ytbeläggning med platinagruppens metaller, av Uno Trägårdh - Nybyggen - 800 MW ångturbinaggregat, av Wll - Bärplansbåt av Wendel-typ, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beläggningen görs, desto mindre är emellertid
risken för sprickning. Man har därför tills för
några år sedan3 endast med svårighet kunnat
utfälla sprickfria rodiumbeläggningar tjockare
än 5 n-
Nyare undersökningar har emellertid visat att
vissa tillsatser till sulfatbadet minskar
spricktendensen, t.ex. aluminiumjoner,
magnesiumjoner eller selensyra4. De två förstnämnda
medför emellertid en försämring av glansen, medan
selensyra eller selenater icke har denna
nackdel. Redan en så låg tillsats som 0,05 g/1
selensyra i det tidigare angivna badet möjliggör
sprickfria beläggningar upp till 25 [i, men man
använder vanligen en tillsats av 0,1—1 g/1.
Undersökningar har visat att selensyran
förbrukas, troligen genom inbyggnad i
katodme-tallen. Hur fort detta sker anges av följande
uppgift: En liter badlösning med från början
10 g rodium och 1 g selensyra jämte 20 ml fri
svavelsyra hade med förstärkning av
metallinnehållet använts tills 25 g rodium fällts ut.
Efter detta började rodiumskiktet visa tendens
att spricka men kunde botas genom tillsats av
selensyra.
Palladium
Palladium har börjat användas som
beläggningsmetall för kopparn i tryckta kretsar3,
emedan palladium är en relativt billig metall och
kan fällas med lämplig hårdhet ur ett lättskött
bad (Tekn. T. 1960 s. 367). Detta är en
vattenlösning av 30 g/1 tetramminopalladiumnitrat.
Strömtäthetsområdet är 0,5—2 A/dm2 och
lämplig temperatur 60—80°C. Som anoder kan
platinanät eller rostfritt stål användas.
Elektroly-sören bör vara av polyeten eller glasinfodrad.
Utfällt palladium ersätts med 6 g
tetramminopalladiumnitrat per amperetimme. Badet kan
med fördel användas för utfällning av blanka
palladiumbeläggningar även på andra metaller
än koppar.
Iridium
Iridium har på senaste tiden börjat användas
som beläggningsmetall på grund av sin höga
oxidationsresistens i värme6. Man har sålunda
funnit att ett utfällt 12 \i tjockt skikt iridium
på molybden skyddar mot oxidation vid
1 000°C under 30 min.
Metallen fälls genom elektrolys ur en smälta
av kalium- och natriumiridiumcyanider.
Elektrolyten bereder man genom att i en smälta
(ca 500°C) av kaliumcyanid och natriumcyanid
elektrolysen med växelström mellan två
iridium elektroder så att smältans iridiumhalt,
bestämd genom återvägning av
iridium-elektro-derna, blir 0,4—0,5 vikt-%. Temperaturen höjs
därefter till 600° C, och man fäller med
likström av strömtätheten ca 1—2 A/dm2.
Rutenium
Rutenium har hittills mycket litet studerats
som beläggningsmetalF. Ett ruteniumbad har
nyligen undersökts i Harwell. Det består av
0,005 M ruteniumnitrosotriklorid Ru(NO)C13 i
0.5.N HCl. Som anod används platina.
Strömtätheten bör vara 0,2—0,5 A/dm2.
Uno Trägårdh
Litteratur
1. Hopkin, n & Wilson, L F: Bright platinum plating.
Platinum Metals Rev. 4 (1960) s. 56.
2. Laister, E H & Benham, R R: Rhodium plating and its
modern applications. Bull. Inst. Met. Finishing 3 (1953) s. 181.
3. Reid, F H: Some experimental and practical aspects of
heavy rhodium plating. Bull. Inst. Met. Finishing 4 (1956)
s. 107.
4. Reid, F H: Some experimental observations ön the effect
of addition agents ön stress and cracking of rhodium deposits.
Träns. Inst. Met. Finishing 36 (1959) s. 74.
5. Philpott, J E: Palladium plating of printed circuils.
Platinum Metals Rev. 4 (1960) s. 12.
6. Philpott, J E: Iridium electrodeposits from a molten salt
bath. Platinum Metals Rev. 2 (1958) s. 60.
7. Littlejohn, A C: Electrodeposition of ruthenium. A.E.R.E.
C/R 1892 (1956), ref. Platinum Metals Review 1 (1957) s. 19.
I
nybyggen
i
800 MW ångturbinaggregat
Till Kirov-kraftverket i Charkov projekteras ett 800
MW ångturbinaggregat, som beräknas bli färdigt
senast 1964. Aggregatet blir tvåaxligt med sju
cylindrar. Varvtalet blir 3 000 r/m, ångtrycket 240 at
och ångtemperaturen 580°C. Chefkonstruktören
Sju-benko-Sjubin anser att man inom några år kommer
att bygga aggregat med 1 000—1 200 MW effekt
(Sovetskaja Aviatsija 11 febr. 1960; Central
Intelli-gence Agency, Seientific Information Report 18 mars
1960 s. 41—42). Wll
Bärplansbåt av Wendel-typ
Hittills använda system för lyftorgan på
bärplans-båtar arbetar med antingen delvis eller helt
nedsänkta bärplan.
En ny, av Friedrich Wendel framförd typ, hör till
den senare gruppen. Denna typ har två förliga, något
snedställda bärplan samt ett eller två akterbärplan.
Fig. 1. Båt med delvis nedsänkta
bärplan.
TEKNISK TIDSKRIFT 19(50 H. 34 996
Fig. 2. Wendel-bdt med helt
nedsänkta bärplan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
