Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 38 - Amerikanska fjärr- och markrobotar, av Carl-Axel Reimer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
plicerat markbaserat styrsystem. Båda typerna
kommer snart att ersättas av andra
generationens Sergeant och senare Pershing, som nu är
under utveckling; båda använder krutraketer
och ren tröghetsnavigering. Betecknande för
utvecklingen är att Pershing kommer att väga
hälften av Redstone men trots detta ha en mer
än dubbelt så stor räckvidd och bibehållen
eller ökad stridsdelseffekt.
I räckviddsklassen under den som
representeras av Corporal—Sergeant finns nu en
robottyp i tjänst, nämligen Lacrosse. Denna är en
aerodynamisk robot försedd med bärande
vingar, men skjuts i en bana som liknar en
ballistisk. Den är radiostyrd. För närvarande
tycks en hel grupp nya typer med räckvidder
mellan Lacrosse och Sergeant vara under
utveckling. Dessa robotar blir sannolikt små, re-
lativt billiga och fältmässiga samt i regel
trög-hetsnavigerade.
Fjärrobotar
Som tidigare nämnts finns tre flygplanliknande
fjärrobottyper i tjänst, av vilka den första,
TM-61 Matador, varit operativ sedan 1954. Som
också förut anmärkts har utvecklingen av
denna kategori stagnerat. De senaste versionerna
har endast erhållit måttligt förbättrade
egenskaper och försetts med bättre styrsystem, i
regel tröghetsnavigering. Kategorin har
emellertid gjort nytta genom att tidigt bli färdig
att användas på förband. Matador var t.ex. 5 år
före IRBM och Snark 2—3 år före ICBM. Hela
gruppen torde emellertid försvinna så snart nu
tillverkade robotar gått ur tjänst.
Av ICBM finns sedan början av 1960 Atlas
1 tjänst i begränsad omfattning, tabell 5. Titan
är under utprovning och beräknas bli
operativ i mitten av 1961. Båda robotarna har
vätskeraket och är tröghetsnavigerade, i tidigare
versioner med teleteknisk övervakning, i senare
utan sådan. Nästa generation, Minuteman, har
krutraket och ren tröghetsnavigering med
därav följande rörlighet och möjlighet att hålla
högre beredskap än Atlas och Titan. Nackdelen
är än så länge avsevärt mindre
laddningseffekt, 0,5—1 Mt, i förhållande till Atlas 4 Mt och
Titans 7—8 Mt. Minuteman betraktas därför
nu icke som en ersättare utan som ett
komplement till Atlas—Titan. Senare tros
laddningseffekten ökas till 2 Mt främst genom att
energirikare krut används i motorn, vilket skulle
göra det möjligt att öka stridsdelens vikt och
volym.
Antalet robotar, som avses anskaffas, är för
Atlas—Titan ca 250 och för Minuteman 800—
2 500.
Redan nu planlägges en tredje
ICBM-genera-tion. Ett projekt, som därvid studeras, har
döpts till Midgetman. Denna är i princip en
förminskad Minuteman (ca 10 t mot
Minutemans 35 t) med enklare styrsystem, billigare
Tabell 5. Amerikanska fjärrobotar
Typ
Slag
Styrning"
Motor
Maximal räckvidd
km
Operativ
år
Ballistiska
Atlas ICBM Ba-kom Vätskeraket 9 000 1960
senare ren TN
Titan „ TN „ 10 000 1961—1962
Minuteman „ TN Krutraket 10 000 1962—1963
Midgetman „ TN „ 8 000 ?
Thor IRBM TN Vätskeraket 2 500 1959
Jupiter „ TN „ 2 500 1960
Polaris „ TN Krutraket 1 500, senare 1960—1961
2 200
Aerodynamiska
Snark SM Stjärnnav + TN Turbojet 8 000 1958
Mace TM TN eller ATRAN „ 2 000 1959
Matador „ Ra-kom „ 1 000 1954
TN = tröghetsnavigering
Ra-kom = kommandostyrning med radio
TEKNISK TIDSKRIFT 19(50 H. 34 1025
Fig. 12. Ballistiska robotar, USA; 1 Titan, 2 Atlas, 3 Thor, 4 Redstone,
5 Jupiter, 6 Minuteman, 7 Corporal, 8 Sergeant, 9 Polaris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
