Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 38 - Gasturbiner i järnverk, av Torsten Widell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gasturbiner i järnverk
669.162.25 : 621.438
Man har länge gjort försök att använda
masugnsgas för drift av gasturbiner (jfr Tekn. T.
1954 s. 138 och 427). De första anläggningarna
för praktisk drift torde ha byggts 1939 och
1951 för relativt blygsamma effekter och
gastemperaturer. Utvecklingen har emellertid gått
mot större effekter, högre gastemperatur och
därmed följande bättre verkningsgrad, tabell 1.
Referat av uppsats av II Pfenninger i Ståhl und Eisen 29
okt. 1959 s. 1555—1565.
Fig. 1. Schema för gasturbinanläggning i Düdelingen; a luftkompressor,
b luftförvärmare, c brännkammare, d gasturbin, e kompressor för
masugnsgas, f gasförvärmare, g oljepump, h kuggväxel, i generator, k
startmotor, 1 matarmaskin, m luftledning till stålverk eller hytta;
turbin-varvtal 3 000 r/m, generatorvarvtal 2 550 r/m (42,5 Hz).
Fig. 2. Gasturbineffekt P ocli verkningsgrad för anläggningen vid olika
gastemperaturer t1 före turbinen; ry/; kompressorverkningsgrad, r/t
turbinverkningsgrad; q luftflöde.
Den stora skillnaden i verkningsgrad mellan
anläggningen i Neuenburg och de båda andra
beror i huvudsak på att den förra saknar
värmeväxlare för återvinning av avgasvärme,
vilket de senare är utrustade med.
En gasturbinanläggning för masugnsgas har,
förutom de delar som förekommer i t.ex. en
gasturbinanläggning för oljeeldning, en
kompressor för gasen, och dessutom kan man ha
en extra avtappning av tryckluft för
användning i stålverk eller hytta, fig. 1. Genom att ha
en sådan tryckluftledning har man kunnat
inspara en reservblåsmaskin. Avgaserna från
värmeväxlaren f, fig. 1, har sedermera letts till
en avgaspanna för utvinning av ytterligare
värme.
Främst genom tillkomsten av bättre
skovelmaterial har man på senare tid kunnat höja
temperaturen på gasen till turbinen. Detta
medför större effekt i förhållande till luftflödet och
dessutom en förbättrad verkningsgrad, fig. 2.
Förutom gastemperaturen inverkar
maskinernas verkningsgrad i hög grad på resultatet. För
produkten • ijt av kompressorns och
turbinens verkningsgrader räknar man nu med 0,76
som ett gott värde. Vid gastemperaturen 720°C
skulle man då få ca 112 kW per kg/s luft och
ca 28 % aggregatverkningsgrad. Dessa värden
förutsätter förvärmare för luft och
masugns-gas.
Eftersom tillgången på masugnsgas kan vara
något oregelbunden utrustas anläggningarna
nog i allmänhet med kombinerade gas- och
oljebrännare, fig. 3. Då oljebrännaren inte
används, kan den dras ut så att den inte blir
överhettad.
Oljebrännaren är konstruerad för
belastningsvariationer inom området 15—100 % av full
belastning vid oförändrad spridningsvinkel
och oförändrad finfördelning. För tandning
används en elektriskt värmd silitstav.
Brännkammaren består av en yttermantel,
som upptar trycket, och en innerdel, där
förbränningen äger rum (jfr fig. 3). För att
begränsa temperaturen i övre delen av denna
innerdel kyler man den med
"brännkammar-tegel", bestående av kroppar av stål med hög
kromhalt, försedda med kylflänsar, vilka
placeras med flänsarna i luftströmmen på utsidan
av innermanteln. Kylluften leds in i den inre
delen av brännkammaren, där den blandas
med förbränningsgaserna, så att man får en
lämplig temperatur på gaserna. För en
mas-ugnsgaseldad gasturbinanläggning räknar man
Tabell 1. Utveckling av gasturbiner för masugnsgas
Anläggning ...............Neuenburg Düdelingen Haspe
Byggnadsår ............... 1939 1951 1958
Eleffekt .............. kW 4 000 6 200 15 000
Varvtal .............. r/m 3 000 3 000 3 000
Gastemperatur
fore turbin .......... °C 540 590 750
Kompressorns
tryckförhållande ................. 4,2 3,6 5,0
Luftflöde ............ kg/s 70 80 150
Termisk
verkningsgrad .................. °/o 17,4 23,5 26
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 38 1029
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
