Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 38 - Produktion av radioaktivt material i Sverige, av Carl Gustaf Österlundh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Produktion av radioaktivt
material i Sverige
Civilingenjör Carl Gustaf Öster lundh, Stockholm
Konstgjort radioaktivt material framställs till
övervägande del genom bestrålning med
neutroner i atomreaktorer. I Sverige pågår en
regelbunden isotopframställning vid AB
Atomenergis reaktor R1 i Stockholm sedan 1955
(Tekn. T. 1959 s. 355). Reaktorn R2 i Studsvik,
som gjorts kritisk 1960, når högeffekt under
försommaren 1961 och kan börja användas för
regelbunden isotopproduktion på
eftersomma-ren samma år. I anslutning till R2 projekteras
en laboratoriebyggnad, särskilt avsedd för
verksamhet på isotopområdet.
Reaktorn R1
R1 är en forskningsreaktor, som arbetar med
naturligt uran och tungt vatten. Den högsta
effekten är för närvarande 600 kW, vilket
motsvarar ett högsta termiskt neutronflöde av
ungefär 2 • 1012 cm-2 s-1. Driftprogrammet
innehåller med hänsyn till pågående experiment
omväxlande hög- och lågeffekt. Normalt köres
reaktorn varannan vecka vid 600 kW7. För
isotoptjänsten är i regel endast denna
högeffekt-körning användbar.
Reaktorn innehåller flera olika anordningar
för bestrålning. De viktigaste är avsedda för
små preparat i standardbehållare, som kan
föras in i reaktorn och ut ur den när som helst
under dess drift med ett rörpostsystem. En
sådan anordning når reaktorns centrala del
med maximal bestrålningsintensitet, en annan
med större kapacitet når en tredjedel av det
maximala neutronflödet. Övriga
bestrålningspositioner, som även tillåter större preparat,
är åtkomliga endast vid reaktorstopp.
R1 har varit i gång sedan 1954. Reaktorn
planeras bli tagen ur drift under år 1962 för en
ombyggnad vars omfattning ej fastlagts men
som beräknas ta minst ett år i anspråk.
Reaktorn R2
Materialforskningsreaktorn R2 har höganrikat
uran-235 som bränsle och vanligt vatten som
moderator och kylmedel. Dess huvuddel är
placerad i en trycktank under vatten i en bas-
621.039.8.002(485)
säng’. Reaktorn beräknas köras kontinuerligt
vid full effekt 30 MW i perioder om 3 veckor
och med stopp ett par dagar däremellan för
bränslebyte.
Bestrålningsmöjligheterna blir goda. Till det
högsta termiska flödet, ca 2-10" cnr2 s-1 i
reaktorns kärna, kan man i samband med
bränslebyte föra ned prover, som måste kapslas på
speciellt sätt med hänsyn till
värmeutvecklingen. Lättare utförs bestrålningar i
neutronflöden på 33—10 % av maximiflödet i rör
genom en mantel av tungt vatten, som omger
kärnan. Två sådana rör tillåter in- och uttag
av preparat under drift. I samma flöde ligger
också bestrålningslägena för fyra rörpoströr
för vartdera ett preparat. Två rör ingår i
hydrauliska system och två i pneumatiska
system, det senare med automatisk uttagning av
preparat efter bestrålning från 2 s till 20 min.
Beaktorn innehåller också en grafitkolonn
med anordningar för bestrålning i
neutronflöden, motsvarande dem som finns i Rl, och med ’
rörpostsystem för in- och uttagning. Utöver
dessa anordningar finns flera experimentkanaler
och andra arrangemang, som ej i första hand är
avsedda för bestrålningar av här berört slag.
Specifik aktivitet och halveringstid
Vid många undersökningar fordras blott en
bestämd totalaktivitet, varvid låg aktivitet per
viktenhet kan kompenseras med större mängd
material. För allt flera fall är dock en hög
aktivitet per viktenhet ett villkor för experimenten.
Den vid bestrålning bildade aktiviteten i ett
material är proportionell mot neutronflödet.
I Rl är neutronflödet vid högeffekt något
större än exempelvis i grafitreaktorn BEPO, i
vilken fortfarande större delen av de isotoper,
som görs i England, produceras. Med hjälp av
en isotopkatalog kan aktiviteten i ett bestrålat
material lätt beräknas. Aktiviteten byggs under
bestrålningen upp mot ett mättningsvärde,
varvid 50 % mättning nås efter en halveringstid.
Då Rl körs vid högeffekt endast varannan
vecka, kan angivet neutronflöde utnyttjas helt
endast för kortlivade ämnen. Detta förhållande
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 38 1031
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
