Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 39 - Stabilisering av kohesionsjordar, av Lennart Andersson - Nya material - Fibröst kiselgummi, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fltth
11. Lime stabilizalion of roads. National Lime Association,
Bull. 323 s. 52—65, Washington 1954.
12. Gelfand, S I: Tillsatser som förbättrar bitumens
vidhäftning vid grusmaterial. Avtom. Dorogi 1957 h. 11 s. 22—24.
13. Sipe, J: New Mexico Road Reconstruction Project
eli-minates frostheaving damages. Better Roads 1956 nov.
14. Grim, R E: C.lay mineralogy. London 1953.
15. Forslind, E: The clay-water system. Swedish Cement
and Concrete Research Institute, Proc. 17 (1952).
16. Rosenqvist, I Tii.: Remarks to the mechanical
proper-ties of soil water systems. Geol. För. Stockholm Förhandl.
80 (1958) s. 444.
nya material
Fig. 10. Förändring vid vattenupptagning av en
mjäla, t.v. stabiliserad med 5 "lo kalk, t.h.
ostabiliserad; uppifrån och ned före vattentillsats, 2, 3 och
10 min efter vattentillsats.
Möjligheterna att genom ändring av
adsorp-tionsförhållanden påverka deras tjälkänslighet
beror då av lerfraktionens storlek. Genom
stabilisering med en lämplig blandning av kalk
och en puzzolan eller i vissa fall en styv lera
torde en förbättring i många fall kunna
åstadkommas genom ökning av resistensen mot
svällning och genom ökning av den inre
hållfastheten. Många av våra grusvägar torde vara
ett lämpligt experimentfält för utveckling på
området.
Litteratur
1. Winterkorn, II F: The science of soil stabilizalion.
Ilighway Research Board, Bull. 108 (1955).
Bodenslabilisie-rung. Wasser im Boden. Strassen und Tietbau 1959 h. 3.
2. Hauser, E A: Soil stabilizalion and colloid science.
Ilighway Research Board, Bull. 108 (1955).
3. Holdridge, D A: The colloidal and rheological
pro-perties of clay. Ceramics, A symposium, Stoke ön Trent
1953 s. 60—93.
4. Brand, W & Schönberg, W: Impact of stabilization of
loess with quicklime ön highwau construction. Highway
Research Board, Bull. 231 (1959).
5. Assarsson, G: Hydrothermal reactions of calcium
hydr-oxide-quartz at 120—220°. Phys. Chem. 64 (1960) s. 328—331.
6. Kalousek, G L: The reactions of cement hydration at
elevated temperatures. "Chemistry of cement" s. 334.
London 1954.
7. Laguros, J G, Davidson, D T, Handy, R L & Chu, T Y:
Evaluation of lime for stabilization of loess. A.S.T.M. Proc.
56 (1956) s. 1301—1315.
8. Leonard, R J & Davidson, D T: Pozzolanic reactivity
studies of flyash. Highway Research Board, Bull. 231 (1959).
9. Kremser, H: Die mit Trasskalk vermörtelte
Schotter-packung. Strassen-, Asphalt- u Tiefbau-Techn. 1958 h. 18—19.
10. Odemark, N: Undersökning av elasticitetsegenskaperna
hos olika jordarter samt teori för beräkning av beläggning
enligt elasticitetsteorin. Statens Väginstitut Medd. 77 (1949).
Fibröst kiselgummi
En ny form av kiselgummi består av hopklibbade
fibrer (fig. 1). Det tillverkas genom en process i fyra
steg: framställning av grundmaterialet, beredning av
en silikondispersion, sprutning och uppsamling av
fibrerna och härdning av den erhållna fibermattan.
Vid sprutningen matas den viskösa
silikondisper-sionen av kugghjulspumpar till sprutmunstycken
med trånga öppningar, placerade koncentriskt i
grövre rör genom vilka luft blåses med stor
hastighet (fig. 2). Denna primärluft drar ut dispersionen
till fina trådar. En rad sprutmunstycken är
placerade i en kammare, värmd med sekundärluft med
vilken lösningsmedlet förångas. Fibrerna förs av
luftströmmen till ett uppsamlingsband av
metalltrådsnät.
Genom snabb förångning av lösningsmedlet bildas
ihåliga fibrer; tillräcklig mängd vätska för bindning
av fibrerna vid varandra måste dock lämnas kvar.
Den med lösningsmedel mättade luften passerar
genom uppsamlingsbandet till en
återvinningsanlägg-ning. Fibermattan passerar genom en härdningsugn,
kantskärs och rullas upp. Rullarna härdas sedan
ytterligare vid hög temperatur.
Den färdiga produkten har en skenbar densitet på
0,24—0,35 kg/dm3 mot 0,43—0,48 kg/dm3 för
kisel-gummisvamp. Fibermattan har god elasticitet; vid
tryckbelastning uppstår liten bestående formändring,
vilket beror på fiberstrukturen och inte på
grundmaterialets egenskaper. Detta framgår av att
skillnaden mellan formändringarna vid 50 och 75 ®/o
sammantryckning blir relativt liten för ett material
Fig. 1. Silikonfibermatta.
TEKNIS*. TIDSKRIFT 19(50 H. 40 1057
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
