Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 39 - Byggnader i jordbävningsområden, av Per Åke Torell - Nybyggen - Global telekommunikation via satelliter, av DH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H/Hm,
1.0 iss
Notor tig period 7n
Fig. 4. Horisoritalkraftens relativa storlek.
tella kraften F = CW fördelas på byggnaden,
som ett upp- och nedvänt hydrostatiskt tryck.
Dessa metoder att beräkna det statiska
belastningssystem, som skall ge samma inverkan
som de komplicerade grundrörelser, som äger
rum vid ett jordskalv, är ej exakta.
Byggnader, konstruerade efter dessa principer, har
emellertid visat sig vara i stånd att motstå
jordbävningar av den styrka, som
förekommer i USA.
Vid planering av en byggnad bör man sträva
efter att få alla delar fast förbundna med
varandra, så att byggnaden kommer att röra sig
som en enhet. Golv och väggar bör göras
kontinuerliga genom hela byggnaden och om
möjligt bör öppningar icke placeras nära hörnen,
då dessa är särskilt utsatta punkter. Det är
vidare önskvärt att arrangera väggarna
symmetriskt eller på ett sådant sätt, att
masscentrum sammanfaller med väggarnas tyngdpunkt
i en horisontalsektion, enär man annars
erhåller ett vridande moment (fig. 6).
Byggnader, som är olika till massa eller
styvhet, bör skiljas från varandra genom fogar,
som görs tillräckligt stora, för att
byggnaderna icke skall kunna slå mot varandra.
Detta är i korthet några av de synpunkter,
som måste anläggas på byggnadsverk i en
to t SS
Naturlig period Tn
Fig. 5.
Seismisk [-koefficient-]
{+koeffi-
cient+} C.
ö
Väggarnas tyngdpunkt
f-y
Alass-centrum
S
Fig. 6. Plan av
byggnad med
olämplig
massfördelning.
trakt, som är utsatt för jordbävningar. Vid den
nyligen inträffade jordbävningen i Agadir
hade tydligen inte ens de stora hotellen uppförts
med beaktande av jordbävningsfaran. I vårt
för naturkatastrofer skyddade land behöver
man förmodligen ej räkna med något
jordskalv av betydelse. Det finns emellertid andra
dynamiska krafter, mer fruktansvärda till sin
verkan än jordbävningar, som det kanske vore
på sin plats att beakta, nämligen chockfronten
från en atombomb. I USA har man erhållit en
hel del erfarenheter på detta område, och det
torde vara möjligt att med beaktande av
dessa kunna begränsa en atom- eller vätebombs
förstörande inverkan.
Litteratur
1. Uniform building code by Pacific Coast Building
Offi-cials, 1955.
2. Minami, J K: Structural design for dynamic loads.
1959.
3. Analysis of small reinforced concrete buildings by Port~
land Cement Association. Chicago. 1955.
4. Leet, L Don: Earth waves. Cambridge Mass. 1950.
5. Matthews, Samuel w: The Night the Mountains Moved_
National Geographic Magazine mars 1960 s. 329.
nybyggen
Global telekommunikation via satelliter
I avsikt att utöka och förbättra
telekommunikationsnätet över långa avstånd på jorden undersöker
man möjligheterna att använda satelliter som aktiva
relästationer i radiolänkar för mikrovåg. Satelliterna
skulle cirkulera runt jorden i bestämda banor och
på 3 000—5 000 km höjd.
För någon tid sedan gjorde man i USA ett försök
att med månen som passiv reflektor tillfälligt bygga
upp en teleförbindelse mellan New Jersey och
Kalifornien. Man lyckades härvid uppehålla
förbindelseunder flera timmar. Nästa fas i utvecklingen är att
man i början av oktober detta år har sänt upp en
aktiv satellit.
Vid försöket med månen som passiv reflektor hade
sändarna en uteffekt av ca 10 kW. Den ena
stationen hade bärvågsfrekvensen 960 MHz och dess
paraboliska reflektorantenn hade en diameter av ca 18 m.
I den andra stationen var bärvågsfrekvensen 2 390
MHz och antenndiametern ca 25 m. Modulering med
enkelt sidband användes. På mottagarsidorna
användes förstärkare med vandringsvågsmaser och
parametrisk förstärkare, varigenom mottagarens
effektiva brustemperatur kunde hållas mycket låg.
På den ca 800 000 km långa sträckan dämpas
radiovågen i atmosfären runt jorden och en stor del
av effekten går förlorad vid reflektionen mot månen.
Man räknade sålunda med en total effektförlust av
ca 230 dB, dvs. effekten i mottagarantennen var ca
10"19 W.
Eftersom månen och jorden rör sig ganska
långsamt i förhållande till varandra behövde man ejj
TEKNIS*. TIDSKRIFT 19(50 H. 40 1067
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
