Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 39 - Andras erfarenheter - Ytterväggars värmeisoleringsförmåga, av BS - Nylonkord för hög temperatur, av SHl - Bakterier med små anspråk, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andras erfarenheter
Ytterväggars värmeisoleringsförmåga
Under åren 1952—1956 har vid Institutionen
föl-Uppvärmnings- och Ventilationsteknik vid KTH
värmeisoleringen hos ca 200 väggar i bebodda hus
undersökts (Tekn. T. 1960 s. 240). Vid mätningarna
har en billig integrerande värmeflödesmätare av nv
tvp använts. Denna består av två runda
aluminiumplattor med tunn bakelit emellan. I två horisontella
hål i skivorna ligger ett u-format glasrör delvis fyllt
med bensen. Mängden av bensen som avdunstar i
den varmare skänkeln och kondenserar i den
kallare är proportionell mot värmeflödet. Temperaturen
hos ytterväggens ytter- och innersida mätes med
termistorer i kombination med en bryggkoppling
och en elektrolytmätare.
Mätningarna pågår 2—3 veckor, så att
värmekapaciteten i väggen ej får inflytande på resultatet.
Mätningarna visar att jämfört med beräkningar enligt
Babs är värmeisoleringen hos på båda sidor putsade
stenväggar bättre i stockholmstrakten och sämre i
Göteborg och Luleå.
Antal [-mätningar-]
{+mät-
ningar+}
Skillnad
mellan
uppmätt
och
beräknat värme-motståncl
°/o
[-Standardavvikelser-]
{+Standard-
avvikel-
ser+}
°/o
Tegelväggar med invändig
isolering au träullsplattor
Stor-Stockliolm och Uppsala 10 120 12
Lättbetongväggar
Stor-Stockliolm .............. 12 I C 13
Betongväggar utvändigt
isolerade med lättbetong
Stor-Stockholm och Uppsala 38 H <1 10
Göteborg ..................... 15 —11 19
Luleå ........................ 16 — 7 20
De gynnsamma värdena för tegelväggarna beror på
två omständigheter. Teglet är normalt något lättare
än vad fabrikanten anger. Företagna borrprov visar
att bruket ej tränger in nämnvärt i träullsplattorna,
vilket man antar i beräkningarna enligt Babs 1950.
Om man vid beräkningen försummar alt minska
trä-ullsplattans tjocklek med 1 cin och dessutom antar
alt teglets volymvikt är 0,1 kg/dm8 lägre än vad
fabrikanten anger, blir skillnaden mellan mätta och
beräknade värden + 4 °/o i stället för + 20 %>.
Värdena gäller för en fukthalt för teglet på 0,7 och för
träullsplattorna på 8 vikt-°/o, vilket väl
överensstämmer med likartade fuktmätningar som
Byggnadsstyrelsen utfört.
För de undersökta lättbetongmaterialen överstiger
den uppmätta volymvikten den av fabrikanten
angivna med 10—20 °/o. Fukthalten varierar kraftigt
i Göteborg och Luleå. I Stockholm är den normalt
5 vikt-°/o, vilket väl överensstämmer med
Byggnadsstyrelsens mätningar.
I Göteborg kan väggarna bli mycket fuktiga. 1 ell
fall uppmättes fukthalten till 35 a/o och
värmeisoleringen till hälften av den beräknade.
Mätningar på 15 träväggar visar att skillnaden
mellan de mätta och beräknade värdena på
värmemotståndet i gynnsamma fall kan vara 35 °/o bättre och
i ogynnsamma fall 30 °/o sämre än de beräknade.
Skillnaderna beror på med vilken omsorg
värmeisoleringsmaterialet inlägges och i vilken omfattning
väggen görs tät, så att de inre luftrörelserna i
vär-meisoleringsmaterialet begränsas.
Mätningarna visar, att värmemotstånden hos
väggar med soligt väderstreck inte är bättre än mot
övriga väderstreck. Värmeflödet genom
ytterväggarna störs inte av fönster som ligger på avstånd över
30 cm och av anslutande väggar och tak på ännu
kortare avstånd. Fogarna vid lättbetongväggarna
inverkar mycket olika. Ibland är värmemotståndet vid
fogen ungefär detsamma som för lättbetongen och
ibland endast hälften.
Kontinuerliga mätningar av värmeisoleringen i
stockholmsområdet visar, att värmemotståndet strax
efter uppförandet är för en tegelvägg 85 °/o, för en
lättbetongvägg 75 °/o och för betongväggar utvändigt
värmeisolerade med lättbetong 50—75 °/o av de
värmemotstånd som fås två somrar efter uppförandet.
Efter en sommar är motsvarande värde ca 95 °/o för
samtliga väggtyper. Mätningarna visar vidare, att
värmeisoleringen inte förbättras under
uppvärmningssäsongen utan uteslutande genom den
uttorkning som sker under somrarna (Gösta Brown:
"Ytterväggars värmeisoleringsförmåga". Statens Nämnd
för Byggnadsforskning, bandi, nr 36, 1959). BS
Nylonkord för hög temperatur
Till flygplanens landningsställ behövs nu däck som
tål hög temperatur på grund av de allt större
påfrestningarna vid start och landning, varigenom
friktionsuppvärmningen av däcken blir stor. I USA
tillverkas därför i försöksskala nylonkord som
uppges smälta först vid ca 315°C mot 250°C för vanlig
nylon 66 och 215°C för nylon 6 (Tekn. T. 1959 s.
1214). I personbilsdäck stiger temperaturen sällan
över 150°C (Chemical Engineering 25 juli 1960 s.
60). SHl
Bakterier med små anspråk
Man lär i två oljeraffinaderier ha isolerat ca 70
bakteriearter som är vanliga i sötvatten och jord.
Det har visat sig att bakterierna klarar sig bra
med bara raffinaderiprodukter som dryck och järn
som mat. De ses emellertid inte med blida ögon
av dem som tvingas att reparera eller byta ut
lagerkärl och sälja det som bakterierna lämnar kvar
samt inte heller av dem som måste filtrera bort
bakterieslam och rosl ur bensin och andra flytande
bränslen.
Då bakterierna behöver vatten för sin
fortplantning, slår de sig ned i gränsskiktet mellan vatten
och olja nära kärlens botten. Bakterierna
uppmuntrar stålplåtens röstning och rosten ger föda åt flera
bakterier, varigenom stora mängder svårfiltrerat
siam uppstår. Svårigheterna att komma tillrätta med
bakterierna ökas genom att dessa med god aptit och
utan obehagliga efterverkningar förtär de vanliga
bakteriebekämparna.
De som försätter sina bränslen med kolvätelösliga
borföreningar är emellertid i ett ganska gynnsamt
läge. Det uppges nämligen att dessa ämnen håller
bakteriefloran på en rimlig nivå (Industrial &
Engineering Chemistry juni 1960 s. 43 A). SHl
1070 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
