Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 39 - Köpenhamns flygplats Kastrup, av Bo Jonsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Köpenhamns
flygplats Kastrup
629.139(4891
711.553(489)
Önskemålen om en flygplats för Köpenhamn
resulterade 1920 i, att man exproprierade ett
område på Amager. Läget valdes med hänsyn
till, att det skulle vara tjänligt för såväl
land-som sjöflygplan, fig. 1.
Trafikantantalet på Kastrup ökade måttligt
under 1940-talets senare del, och man var 1950
uppe i ca 600 000. De prognoser om
passage-rartillväxten som gjordes i början av 1950-talet
Sammandrag av uppsatser i Ingeniören 1960 h. 17 s. 493—528.
Fig. i.
Kastrup 1960.
Fig. 2. Stationsområdets nuvarande planlösning pä Kastrups flygplats.
pekade på 1 milj. passagerare 1960 och 2 milj.
1970. Antalet blev 1,24 milj. 1959, således
betydligt fler iin vad prognoserna visade. Med de
erfarenheter man nu har, räknar man med att
1970 kunna betjäna 200 000 passagerare per
månad, dvs. 10 000 per dag eller 1 300 per
timme. Man förutser också, att vid samma tidpunkt
kunna tillåta 90 flygplansrörelser per timme,
varav 45 starter, 36 transitlandningar och 9
slutlandningar. Plattan dimensioneras för 32
uppställningsplatser, samtliga avsedda för
jetflygplan.
Dagens Kastrup kostnadsberäknades 1956 till
167 Mdkr. Byggnaderna blev 10 Mdkr. dyrare
än vad som avsetts, och därtill kommer
fördyringar på grund av den allmänna
kostnadsstegringen.
Huvudbanorna 04-22 och 12-30, fig. 1, har
gett upphov till bekymmer ifråga om
eventuella förlängningar, då deras riktningar dels skär
sjövägen Drogden i Öresund, dels Amager
Lan-devej. En östlig förskjutning av sjöleden skulle
bli dyrbar. Vattendjupet ökar också starkt ca
700 till 1 000 m från banornas ostliga
ändpunkter. Man har därför fått lov att flytta Amager
Landevej 900 m västerut. De övriga start- och
landningsbanorna kan användas endast vid
gynnsam vindriktning och sikt. Nyanlagda
betongplattor för banorna får överallt 30 cm
tjocklek och bredden 46 m. Bullbanorna får 23
m bredd, vilket överensstämmer med de
internationella fordringarna.
Principerna för planeringen av
stationsbyggnad och tillhörande servicebyggnader har
varit, att transportlederna för såväl passagerare
som bagage skall vara planskilda, att
planlösningen skall kunna ändras utan djupgående
byggnadstekniska ingrepp, att framtida
tillbyggnader ej skall kräva större förändringar i
befintliga byggnader, att passagerarna skall
skyddas mot väder och vind, damm och trafik
på vägen till flygplanen samt att allmänheten
skall kunna få tillträde utan att detta skall
hindra expeditionen.
Planlösningen blev med hänsyn till dessa
principer följande, fig. 2. Flygplatsens centrala
byggnad, expeditionsbyggnaden, innehåller
passagerar-, bagage- och poströrelserna samt
en särskild hall med restaurang för
transit-passagerarna. För att skapa det önskade
skyddet för passagerarna vid förflyttningen till
flygplanen valde man att bygga
förbindelsegångar i form av 6 m höga och ca 5 m breda
korridorbyggnader, fig. 3, som i form av två
fingrar sträcker sig ut från stationsbyggnaden.
En särskild restaurangflygel innehåller kafé
och matsal för allmänheten. En friliggande
byggnad är avsedd för den
instruktionsverksamhet, som krävs för flygplansbesättningarna
före starten. Kantinen skall användas av
personalen på flygplatsen. Ett område öster om
stationsbyggnaden, fig. 2, omfattar byggnader
för flygplatsens administration, verkstäder och
garage. T ett friliggande flygkök skall den mat
tillredas, som skall serveras på flygplanen. En
särskild verkstadsbyggnad är avsedd för un-
KOOm
TEKNIS*. TIDSKRIFT 19(50 H. 40 1071
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
