- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
1072

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 39 - Köpenhamns flygplats Kastrup, av Bo Jonsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

derhåll av de servicefordon, som används på
plattan. Slutligen finns ett med den ena
korridorgången sammanbyggt flygledningstorn.

Expeditionsbyggnaden är utförd i 1
%-plans-system, vilket har ansetts lämpligt vid en
omfattande transittrafik. Golvytan är ca 40 000 nr.
Korridorfingrarna, instruktionsbyggnaden och
tornet har liksom expeditionsbyggnaden tagits
i bruk i juli 1960, fig. 4. Ett modulmått på
5,20 m fastställdes vid projekteringen såsom
lämpligt för expeditionsbyggnaden. Dess bredd
är ca 68 m, längd ca 166 m och höjd ovan mark
13 m. Man fastställde också på ett tidigt
stadium ett preferensmått, "lufthavnsmeteren",
1,04 m för byggnadsdelarna.

Arbetena började i augusti 1957 med
utschakt-ning av ca 30 000 m* jord. Efter en månad
kunde man börja med övriga grundarbeten. Efter
gjutning av enkelfundament och pelarresning
byggde man stationshuset "uppifrån och ner"
genom att först montera takbalkarna på
pelarna samt placera ut takplattorna av lättbetong
med en särskild montagevagn. Byggnaderna
har i största utsträckning utförts av färdiga
element. För att skydda byggnaderna för stark
vind i kombination med jetblåst ("jet blast")
avser man att använda särskilda skärmar vid
behov. För sådana delar av fingrarna, som på
grund av utrymmesbrist inte kan skyddas på
detta sätt, har man räknat med ett vindtryck
av 220 kp/m2. Starkare vindkombinationer får
således minska motsvarande säkerhetsfaktor.

Dagsljusbelysning i expeditionshallen erhålles
bl.a. genom ca 300 ljuskupoler av akryl med
144 cm diameter, fig. 5. För elbelysningen
användes huvudsakligen glödlampor. För
allmänbelysningen i huvudhallen användes 24 V,
250 W lokomotivstrålkastare. Som skydd mot
solstrålning har man här inte kunnat vidtaga
några särskilda anordningar, men man avser
låta luftväxlingen ske sex gånger i timmen. I
korridor- och instruktionsbyggnaderna har
använts eternitpersienner som solskydd. Hur
motsvarande skydd skall ordnas för restaurangen
är ej klart.

Ventilationsanläggningen har en traditionell
uppbyggnad. Ventilationstuber med en maxi-

Fig. A. Expeditionsbyggnad med fingrar samt kantin och instruktionsbyggnader. Tills vidare finns 24
uppställningsplatser för flygplan vid fingrarna.

1072 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 38

Fig. 3. Tvärsnitt av
förbindelsegångarna från
stationsbyggnaden,
"fingrarna".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:56:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/1098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free