Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 40 - Nya metoder - Tryckutjämning i gaffeltruckars hydraulsystem, av Magnus Smedberg - Avgiftning av alkalicyanidavfall, av SHl - Enkel seismisk metod som hjälpmedel vid jordavrymning, av Magnus Smedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kärlet i flaskform kan monteras i en röravgrening
på truckens hydraulsystem. Den i tryckflaskan
befintliga luftkudden kan snabbt ändra sin volym och
kan därigenom synbarligen dämpa
tryckvariationerna. På så sätt omvandlas den i ett normalt
hydraulsystem styva fjädringen till mjukare.
Vid ett prov med en gaffeltruck försedd med
ackumulator kunde man med maximal last köra i full
fart över ojämna ytor utan särskilda
försiktighetsåtgärder. Ackumulatorn är nu i serieproduktion (R
D T Foaixe i Mechanical Handling juli 1960 s. 460).
Magnus Smedberg
Avgiftning av alkalicyanidavfall
Vid karbonitrering av stål i cyanidbad torde
åtskilliga ton natriumcyanid förbrukas i Sverige. En del
av cyaniden sönderdelas vid härdningen, men stora
mängder återstår som avfall i form av fast cyanid,
sopor, skum m.m. eller som begagnade kyl- och
sköljbad. Detta avfall måste oskadliggöras då det
numera inte får släppas ut i vattendrag.
Vid den mest kända avgiftningsmetoden används
järn(II)sulfat, varav teoretiskt en knappt trefaldig
mängd behövs för överföring av natriumcyanid till
olöslig ferroferrocyanid eller ferroferricyanid. I
praktiken behövs dock en femfaldig mängd
järnsulfat för fullständig avgiftning.
Vid Husqvarna Vapenfabriks AB har man
emellertid funnit att det kända förhållandet att cyanider
faller sönder vid upphettning i vattenlösning enligt
formeln
NaCN + HsO —> Na*COa + NH„
kan utnyttjas för avgiftning. Reaktionsmekanismen
är inte fullt klarlagd, men man vet att processen
katalyseras av ammoniumjoner; den är alltså
auto-katalytisk.
Man har funnit att cyaniden sönderdelas snabbast
vid en cyanidkoncentration av 30—80 g/1 NaCN
och en temperatur nära kokpunkten. Då cyaniden
faller sönder mycket långsamt i utspädd lösning,
är fullständig avgiftning genom upphettning av en
natriumcyanidlösning icke praktiskt genomförbar.
Det har emellertid visat sig att reaktionen kan
påskyndas tillräckligt genom tillsats av ett
ammoniumsalt.
Tillsätts sålunda med natriumcyaniden ekvivalent
mängd ammoniumsulfat och hålls lösningen vid
95—-99°C, kan ca 15 kg NaCN avgiftas på 12 h och 40
kg på ca 18 h i ett 600 1 bad. En förutsättning är
att badet inte innehåller alltför mycket organiska
ämnen, t.ex. olja. Kemikaliekostnaden vid
uppvärmningsmetoden uppges till ca 1,00 kr/kg NaCN mot
1,50—1,80 kr/kg vid järnsulfatmetoden.
Avgiftning genom uppvärmning kan användas
bara för alkalicyanider och alltså inte för t.ex.
koppar- och zinkcyanid (R Sietnieks i Jernkontorets
Annaler 1960 h. 4 s. 328—337). SHl
Enkel seismisk metod som hjälpmedel
vid jordavrymning
Vid jordavrymning beror arbetssättet i hög grad på
markens beskaffenhet. Helst vill man utnyttja
traktorer med djuprivare för att bryta upp marken vid
schaktningsarbeten och jordavrymningar. I hårt och
bergigt material måste man ofta borra och spränga
och sedan lasta med grävskopor. Numera används
dock i allt större omfattning traktorrivare och
schaktvagnar även för svårare mark. Denna senare
metod är som regel väsentligt billigare. Det är dock
angeläget att man för anbud och entreprenader i
^.. t. _ / iiiHlttilln -
Berg
Fig. 1. Ljudvågorna till geofonen går olika vägar och med skilda
hastigheter beroende på marklagrens beskaffenhet.
förväg kan fastställa, om ett visst markområde kan
bearbetas med rivare.
I USA har utvecklats ett snabbt, billigt och
noggrant sätt att undersöka rivbarheten. Man använder
hastighetsvariationerna hos ljudvågor som mått på
marklagrens komprimering. Den utrustning, som
fordras, väger föga och är lätt att handskas med.
Den omfattar en slägga, en stålplatta, en mottagare
(en geofon av standardtyp), en elektronisk räknare
samt kabel. Räknaren drivs av inbyggda batterier.
Geofonen kopplas till räknaren och till den på
marken utrullade kabeln, som i sin tur i andra änden
anslutes till en tryckbrytare på stålplattan. När man
slår ett slag med släggan på plattan registreras
slaget av räknaren. När den första ljudvågen från
plattan via jordlagren når geofonen, stoppas
räknaren automatiskt. Man har utfört ett stort antal
fältprov och har med ledning av dessa kunnat göra
tablåer, varmed man snabbt kan tolka mätresultat.
En undersökning tillgår på så sätt, att man börjar
på några meters avstånd från geofonen med ett slag
på plåten samt avläser räknaren. Manövern, fig. 1,
upprepas med jämna mellanrum längs kabeln. De
registrerade tidsdifferenserna ger på ett diagram en
bruten linje, fig. 2, där varje raksträcka innebär att
ljudvågorna gått i ensartat material. Varje
brytningspunkt änger det avstånd, från vilket
ljudvågorna når geofonen snabbare genom att gå i en annan
formation.
Djupet till ett marklager kan framräknas ur
formeln D = — 1/ —i där D är djupet, x avståndet
£ i v2 ~r Vi
till geofonen i den punkt, där ljudhastigheten
förändrats (brytningspunkt på linjen), t>, ljudvågens
hastighet i det övre lagret och v2 hastigheten i det
undre lagret (World Mining nov. 1959 s. 46; jan.
1960 s. 38; Coal Age dec. 1959 s. 102; maj 1960 s. 94;
Engineering and Mining Journal juni 1960 s. 220).
Magnus Smedberg
Tid
s
O.ot
0,03
0,02
0.OI
° 0 5 10 15 20 25 30 m
Avstånd (Ijudkälla-qeofon)
Fig. 2. Tid-vågdiagram för ljudvågor genom skilda
marklager.
1086 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
